Här vilar Hedvig Magdalena…

Som släktforskare när man går runt på en kyrkogård så är det lätt att bli nyfiken på alla de livsöden och historier som ligger gömda där under sten och jord. I söndags fann jag denna gravsten från 1863, upplyst av höstsolen, ståendes på den äldre delen av Vimmerby kyrkogård i sin till synes oansenlighet. Stenen som bör vara en av de äldre stenarna bevarade på kyrkogården tillhör en viss Hedvig Magdalena Nordensjöld, född 1789, död 1863. Men vem var då denna Hedvig?

Hedvig Magdalena Nordenskjöld 1789-1863(Klicka på fotot för större bild.)

Den 17 december 1789 föddes ett litet flickebarn på Frugård i Mäntsälä socken i Finland som döptes till Hedvig Magdalena. Hon var dotter till överstelöjtnant Adolf Gustaf Nordenskiöld (1745-1821) och dennes fru Hedvig Eleonora Lilliehöök af Fårdala (1756-1833), och var fjärde barnet i en syskonskara på 13 barn. Hedvig skulle dock själv förbli ogift och barnlös hela sitt liv. Det var hennes farfar, Carl Fredrik (som tillsammans med sin bror) blev adlad Nordenskiöld den 21 november 1751.

År 1808, då Hedvig var 19 år gammal inleddes Finska kriget (mellan Sverige och Ryssland). Natten den 21 februari 1808 gick den ryska armén över finska gränsen utan någon officiell krigsförklaring. En vecka tidigare hade Hedvigs far Adolf Gustaf rest från Frugård till Sveaborg för att ansluta sig till fästningsstyrkan. Kvar på Frugård var makan Hedvig Lilliehöök med barnen Nils 15 år, Flora 9 år och  samt Hedvig, Hedda kallad.

I ett brev från Hedvigs mor till sin make i mars 1809 kan man läsa: ”Som sagt är, mådde jag illa en natt, kunde ej sova, och hade stark feber af oro, soldater stormade in beständigt, och begiärde bröd och brännvin och ingen officer syntes, men sedan vi släckte ljusena och stängde om oss, var allt tyst, således var min oro fåfäng. Först kom fyra kosacker som gick i alla rum och speglade sig i speglarna, men reste ganska höfligt af, och tackade mig för mat och brännvin. Ingen har ännu varit i din kammare och ingen skal komma hoppas jag. Hedda var siuk då de kom om afton, men om morgon då herrarne började komma, gick hon uppe. Hon var aldrig rädd, och nu är jag det ej mer heller.”

Frugård

Herrgården Frugård (på finska Alikartano) ligger i byn Numminen, Mäntsälä kommun och grundades 1608. Gården tillhörde Nordenskiöld från 1709 fram till 1912. Nuvarande huvudbyggnad är från 1805, och är med andra ord uppförd av Hedvigs far Adolf.

Men hur hamnade då Hedvig i Vimmerby? Hedvigs syster, Flora Gustava (1798-1889) hade en dotter vid namn Flora Ottiliana, född 24 Januari 1823. Denna systerdotter hade varit fosterdotter hos Hedvig när hon var liten, och de två stod varandra mycket nära. Den 28 januari 1844 gifte sig Flora Ottiliana med Fredrik August Drangel (1816-1889) och blev därefter bosatt i Herrstorps Säteri, Pelarne socken. För att komma sin systerdotter närmare, så beslutade sig så Hedvig för att lämna Finland och bosätta sig i Vimmerby stad som ligger en dryg mil ifrån Pelarne. 

Till Vimmerby flyttade fröken Nordenskiöld alldeles i början på 1850, då 61 år gammal. Med sig hade hon mamsell Hedvig Elisabeth Boisman (född 7/10 1812 i Finland). Till en började bodde de två i hyresrum i gård nr 17 i västra kvarteret, men ganska snart köpte Hedvig gård nr 1 i Östra kvarteret. Här utökades tjänstefolket med två pigor, Christina Charlotta Johansdotter från Hult och Sara Stina Nilsdotter från Askeryd. Med åren kom och gick det flera pigor, men det fanns alltid två stycken anställda i hushållet, och dessutom var mamsell Hedvig trogen i tjänsten.

Den 1 mars 1863, då Hedvig var 80 år fyllda så dog hon av ålderdom. I Vimmerby stads dödbok står följande: ”Wälborne Fröken Hedvig Magdalena Nordensköld, född i Finland 1782 17/12 på Frugård i Mänzela Socken, Nylands län, af Föräldrarne Öfversten Gustaf Adolph Nordensköld och Hedvig Eleonora Liljehök; Hitkom år 1849 till Sverige och inflyttade härstädes 1850. Död 80 år gammal av ålderdom.”

Hennes gård köptes av dåvarande häradshövding över Sevede och Tunaläns härad – Greve Carl Georg Sparre. I Göta hovrätts arkiv hittar vi Hedvigs bouppteckning:

År 1863 den 20de Mars blef, på widerbörandes begäran, laga bouppteckning förrättad efter Fröken Hedwig Magdalena Nordenskjöld, som här i staden den 1sta i denna månad aflidit och, såsom arftagare efter sig lemnat en broder och syster, nemligen statsrådet Herr Nils Nordenskjöld på Frugård i Finnland, samt fru Flora Nordenskjöld på Sjögle; äfwensom barnen efter twenne aflidne bröder, nemligen Löjtnanten Carl Nordenskjöld och Amiralen O. Nordenskjöld. Den förres barn äro Kronofogden Herr Adolf Nordenskjöld på Johannesberg i Finnland, Aurora Nordenskjöld, gift med sekreteraren Wilhelm Brunkrona, samt Hedda och Antonette ogifta, alla i Finland boende. Framlidne Amiralens barn äro: Kammarherren Friherre Adolf Nordenskjöld i Linköping och Herr Löjtnanten Otto Nordenskjöld på Öland samt Fru Emma Nordenskjöld på Wirstorp. Af dessa arftagare woro nu endast Herr Öfwerste Löjtnanten och Riddaren O. H. Nordenskjöld närwarare.

Herr Öfwerste Löjtnanten Nordenskjöld företedde nu ett af framlidne Fröken Nordenskjöld i lifstiden upprättat och den 9 januari 1858 förnyadt testamente, uti hwilket hon förordnat att, sedan boets skulder blifwit betalda samt ett belopp af 1500 riksdaler riksmynt blifwit aflemnat till mademoselle Elisabeth Boisman, återstoden af hennes egendom, så lös som fast, skulle ställas under förmyndarewård, samt räntan eller afkastningen deraf tillfalla fru kaptenskan Flora Drangel, född Nordenskjöld, och för hwilken Herr Öfwerste Löjtnanten O. H. Nordenskjöld är god man.

Härefter följer den sedvanliga värderingen av tillgångarna, där hus och gård i Vimmerby stads östra kvarter, nr 1 värderades till 5.400 riksdaler, men den stora förmögenheten fanns i egendomen Herrstorp; ”Herrstorp, 1 mantal frälsesäteri med Herrängen, 1/8 mantal frälse Mossnästorp, 9/20 mantal frälse Mossnäs jemte Mossnäs Tullgolqvarn och legvsåg, samt 1 mantal frälse Bastefall” vilket värderades till hela 50.000 riksdaler. Totalt med lösöre hade Hedvig då hon dog tillgångar på 59.495 riksmynt.

Dessvärre hade Hedvig i mångt och mycket levt på lånade pengar, den ena reversen efter den andra radades nu upp i bouppteckningen, 1.500 riksmynt till mamsell Boisman (tecknad 9 oktober 1844) och lika mycket till överstelöjtnanten O. H. Nordensköld (tecknad 12 mars 1852). Dåvarande anställda pigorna Carolina och Sofia hade återstående lön på 31 respektive 35 riksmynt att hämta ut. Alla reverser och lån blev totalt 54.194 riksmynt. Så arvet efter Hedvig blev inte så stort…

Hedvig Magdalena Nordensköld begravdes på Vimmerby nya kyrkogård den 10 mars 1863 och över hennes grav restes den sten som fortfarande 155 år senare står kvar på en liten rofylld del av Vimmerby kyrkogård.

 

Källreferens:

Vimmerby stadsförsamling (H) FI:1 (1861-1870) Bild 16 / sid 9 (AID: v41476.b16.s9)
Vimmerby stadsförsamling (H) HIIa:4 (1801-1810) Bild 7 (AID: v55047.b7)
Vimmerby stadsförsamling (H) AI:10 (1847-1853) Bild 63 / sid 53 (AID: v24384.b63.s53)
Vimmerby stadsförsamling (H) AI:10 (1847-1853) Bild 13 / sid 3 (AID: v24384.b13.s3)
Vimmerby stadsförsamling (H) AI:11 (1853-1858) Bild 9 / sid 1 (AID: v24385.b9.s1)
Vimmerby stadsförsamling (H) AI:12 (1859-1862) Bild 14 / sid 1 (AID: v24386.b14.s1)
Vimmerby stadsförsamling (H) AI:13 (1862-1870) Bild 6 / sid 1 (AID: v24387.b6.s1)
Göta Hovrätt – Adelns bouppteckningar EXIBA:208 (1863) Bild 154 / sid 28 (AID: v181392.b154.s28)
”Infernt är det att krig & pest så skall skilja folk & släktingar från varandra.” Kristina Kalleinen
Annonser
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Mordanklagade Lizzie Bordens svenska anor

I slutet av 1800-talet under den viktorianska eran smög världen mest kända mördare Jack the Ripper runt i East End, London och på de mest brutala sätt mördade fattiga prostituerade, inklusive svenska Elizabeth Stride. Minst ett tjugotal personer har pekats ut som möjlig gärningsman, på senare tid har även ökända H. H. Holmes föreslagits vara Jack the Ripper. Det var även i denna tid och stad som sir Arthur Conan Doyle placerade händelserna för sin fiktive detektiv Sherlock Holmes som ger oss en god, om än kanske något romantiserad bild av livet i London vid denna tid där Sherlock med knivskapt intellekt löste den ena mordgåtan efter den andra.

Elizabeth Lizzie Borden

I dagens blogg publicerar jag en artikel om ett annat historiskt välkänt mordfall vid denna tid som hände på andra sidan Atlanten – Lizzie Borden som anklagades för att ha med en yxa mördat sin far och styvmor. Lizzie Borden hade svenska anfäder, vem vet, du kanske är släkt med henne på långt håll. Trevlig läsning.  

Öppna artikeln genom att klicka på länken nedan: 

Mordanklagade Lizzie Bordens svenska anor

Relaterade inlägg: 

Jag har vid tidigare tillfälle även skrivit om Elizabeth Stride, den svenska kvinnan som blev mördad av Jack the Ripper den 30 september 1888: 

Elisabeth Gustafsdotter – Ett tragiskt sätt att bli världskänd

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Dödliga farsoter genom historien

Jag har i ett tidigare inlägg berättat om hur missväxt och svält drabbade våra förfäder och formade deras vardag. I dagens inlägg skriver jag i en artikel om de farsoter som drog fram över Sverige och plågade landets befolkning i äldre tider. När vi gick i skolan fick vi lära oss om digerdöden som på medeltiden drog fram genom våra socknar med den tysta liemannen i spetsen och spred skräck bland folket. Digerdöden förändrade inte bara Sveriges utan hela Europas historia, men hur fasansfull och obegriplig den än var för våra förfäder så var det långt ifrån den enda katastrofala farsoten som de drabbades av genom århundradena.

Farsoter2

Hundratusentals svenskar dog av hemska smittor i våra städer och i socknarna ute på landet, utan att man egentligen visste varken hur man skulle skydda sig eller bli botad. 

Farsot3

Artikeln är en PDF som du laddar ner genom att klicka på bilden eller länken nedan. Med det så önskar jag er en stunds intressant läsning. 

Dödliga farsoter genom historien

Relaterade inlägg: 

Missväxt skördade offer bland våra förfäder

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Då kärleken kunde vara ett brott…

Idag tar jag upp ett rättsfall som utspelade sig här i Vimmerby år 1729, vilket involverade den rymde volontären Axel Hansson Falck och kvinnan Anika Nilsdotter. Våren 1727 hade dessa två träffats och haft sex tillsammans, något som på den tiden var olagligt då de inte var gifta med varandra. Detta rättsfall hade dragit ut på tiden då det var svårt att bevisa två saker; var Axel en förrymd volontär vilket han nekade till, och framför allt, var Anika fortfarande gift med sin tidigare make eller var han död som hon påstod?

Cell

Om Anika fortfarande var gift skulle de komma att dömas för enkelt hor (sex mellan en gift och en ogift person). Tidigare var detta brott belagt med dödsstraff, men sedan 1653 innebar domen 80 daler silvermynt i böter för den gifta, och 40 daler silvermynt för den ogifta. Om det visade sig att Anika verkligen var änka och därmed inte längre gift, så skulle de komma att dömas för lönskaläge (sex mellan två ogifta) och då var straffet mycket lägre, 10 daler för mannen, och 5 daler för kvinnan.

Ett tips: Jag har denna gång valt att så gott som ordagrant skrivit av domboken, varför det är ett utmärkt tillfälle för den som vill träna på att läsa handstil från början av 1700-talet. Källreferens till de tre uppslagen i domböckerna finns i slutet av inlägget. 

När vi kommer in i historien så har Axel och Anika stått anklagade för brottet i inte mindre än fyra olika domstolar, och därefter förpassats till häktet i Kalmar slott. Brottet skall ha skett dels i närheten av Fjälsters gästgivargård (12 km sydöst om Vimmerby), och dels här i Vimmerby stad. Anika och Axel hade nu förts från Kalmar slott och satt i stadens häkte i väntan på att rådstugurätten skulle samlas, vilket skedde den 1 oktober.

 

Vimmerby rådstuga, 1 oktober 1729

Den 1: october höltz ordinarie Rådstugu, närwarande borgmästaren herr Watzell sampt rådmännen Niclas Linck och Jonas Lindegreen. Rådman Anders Wimmermark är ännu ej hembkommen och rådman Oluf Wimnell siuk.

…Ytterligare och i anledning af högwählborne herr Baron Ammiral och Landshöfdingen von Philanders höggunstiga skrifwelse af d. 27 sistl. Septembris företog sig Rådstugu Rätten att ransaka öfwer de ifrån Callmare Slått under fängsligit förwahr hijtförde personer, afskiedade Båtsmannen Axel Ekman och qwinsfolket Annika Nills dotter, whilka först såsom för begångit lönskeläge warit anklagade och ransakning understälts d. 22 maj 1728 wid Willand härads lofl. Tingsrätt, men derifrån remitterade blifwit till Linckiöping stads lofl. Rådstugurätt derest de examinerade blifwit d. 6 Julij samma åhr, och widare derifrån förwiste till Rönö härads tingsrätt, som wid ett extra ting deröfwer ransakat d. 3: september samma åhr, och hänskutit berörde måhl under Stockholms stads södra förstads lofl. Kiämnärsrätt, hwilken dett upptagit den 23. Ejusd: då först Axel Ekman under ransakningen bekiänt sig wara gift med hustru Elin Olofsdotter men dessuthon har tillika med kånan föregifwit sig sitt lättfärdige umgiänge begynt här i Wimmerby stads, hwarföre de till Callmare slått försände blifwit, Sedermehra är ransakning d. 3: martii innewarande åhr wid Stranda härads lofl. Ting Rätt, emellan Ekman och dess laggifta hustru Elin Olofsdotter, whilka nu uti venerando Consistorio Callmar ifrån whar andra skillde blifwit, med mehra, som så wähl högwälborne herr Baron Ammiral och Landshöfdingens bref, som de widhlystige hijtsände ransakningar bredare utwijsa.

Karlen Axel Ekman uptogs uthur arresten och tillspordes om han någon annan bekiännelse har att giöra än den han wid de andra domstohlarne giort? Swarade, dett han intet annat har att bekiänna än det han wid Stockholms stad Södra kiämnärs Rätt angifwit, påståendes att första umgiänget har han haft med Kånan Annika Nils dotter här i staden uti Båtsmannen Paul Werners huus. I hwad åhr det skiedde, Uhp: Att dett war wåhrtijden 1727. Hwilket äfwen Båtsmannen Paul Werner tillstädes warande, intygar, nembligen att wid förenämbde tijd hafwa desse personer i samma gårds, men han ej annat wettat än efter ders utsago att de woro laggifta personer, hafwandes qwinsfolket först kommit in till honom med 2ne st barn och karlen efter, då Paul Werner herbergerat barnen i sin stuga men de andra legat uti en annan stuga i samma gårds derest änkan Börges Britta bodt.

Om de ej warit tillsammans förr än de kommo hijt till staden, hwar till Ekman i förstone nekade, men omsider tillstods att de först råkat hwar annan wid fiälster (Fjälster) giästgifware gårds 1½ mijhl här ifrån staden, då de skola satt möthe här 8ta dagar der efter, emedan han då gådt till Westerwijk. Om de der i giästgifware gården ej haft kiötsligt beblandelse med hwar andra; hwar till Ekman swarade Nej. Om han ej weet hwarest denna qwinspersonen Anika Nills dotters föregifne man Eskill Sörensson har bodt eller wistats, emedan af Stockholms stads södra kiämnärs Rätt ransakning befinnes dett hon i de måhl osanning berättat att bemälte Eskill skall med henne bodt i Östergötlands och Torpa socken, der han skall blifwit döds för 7: åhr sedan, hwartill doch uppå högwälborne herr Landshöfdingen Ekeencronas der öfwer giorde inqvisition Pastor med församblingen därstädes swarat sig aldrig kiänt samma personer, der uppå swarade Ekman sig om hennes giftermåhl als intet mehr wetta, än dett hon sagt sig warit gift med mehra nämbde Eschill.

Om han icke är skilder ifrån sin hustru Elin Olofs dotter i Consistorio, dett han nekar sig ej wetta uthaf, mehrän att de en gång warit samman i Consistorio, Rätten lätt honom föreläsa högwählborne herr Baron Ammiral och Landshöfdingens bref, som postitie berättar att de äro åthskillde i Consistrio, men Ekman nekar lijka fullt dertill.

Qwinsfolket Anika Nils dotter förehades, och tillfrågades, om hennes föregifne man Eschill Söresson är ännu i lifwet eller hwarest hon med honom tillsammans bodt; swarade att de bodt tillsammans uti Torpa socken i Nörra Giöinge härad i Skåne, men mannen skall dödt in imot för 8 åhr sedan och blifwit begrafwen i Torpa kyrkiogårds af en präst som heet herr Hindrich, skolandes Eschill Sörensson warit ägta fadren till de 2ne flickorna hon här med sig hafwer. Hwarest hon och Ekman först haft sitt umgiänge? Rehp: Först här i staden men änteligen bekiände att de råkats ett litet tycke ifrån fielsters krog derest Annika suttit wid landsvägen och i dett samma att denne Axel kommit, har hon begiärt elds uthaf honom att tända på sin pipa med, då Axel stadnat hoos henne och de begynt tahlas med sampt supit Bränwijn som kånan haft i en liten flaska, skolandes karlen frågat om hon war ogift och då hon swarat sig wara änka, skall han sagt det han och war ogift och att de kunde på det sätt hielpa warandra, der uppå skola de mehr än hafwa dagen warit tillsammans der uthe på marken och under det haft 3ne gånger med whar andra kiötslig beblandelse.

 

Vimmerby rådstuga, 2 oktober 1729

Samma dag, continuerade rådstugu Rätten med ransakningen öfwer Axell Ekman och qwinsfolket Anika Nils dotter; Karlen förehades och frågade om han widgår qwinsfolkets bekiännelse, att de wid fielsters giästgifware gårds haft första kiötsliga omgiänge med hwar annan, men han nekar alldeles der till och påstår, att han första gången häfdat henne här i staden, men widgår äntligen att han en half dag warit der wid krogen med henne tillsammans, men icke något lättfärdigt med henne bedrifwit, förr än här i staden. Qwinsfolket hemptades up uthur arrensten, och tillfrågades henne om hon giör i dags enahanda bekiännelse som igår? Men hon swarade sig af häpenheet i går fält de orden att Ekman första gången haft beblandelse med henne wids fielster, skolandes som hon nu berättar, icke heller Ekman fådt sin willja med henne första natten då de här i staden legat, uthan andra natten skall det första gången skiedt. Karlen tillfrågades änu en gång om han någonsin warit volunteur eller ej; der på han swarade med contestation det han aldrig warit volunteur eller någonsin i tienst sedan han fick afskieds för Båtsman; Såsom ingen annan bekiännelse af desse personer ärhållas kunde, hwarken om den omtalte Eschill Sörensson antingen han ännu lefwer eller om han wardt Anikas laggifta man, ej heller om Ekman är volunteur, ty företog sig Rätten att examinera föst denne kånas yngsta flicka, Kierstin 10 åhr gammal uthaf whilken ingen uplysning kunde ärnås hwarken om ett eller annat utan syntes hon wara mycket wähl informerat af sin moder om hwad swar hon skulle uthi alt det henne om deras väsende kunde blifwa frågat, Särdeles som denne flickan om dess föregifne fader Eschill Sörensson giorde med modren en alldeles lijka beskrifwning, hwilket så mycket otroligare synes, som derest denne Eschill skulle för 8: åhr sedan blifwit döds, hade denne flickan så som då högst 2: åhr gammal, kunnat litet eller intet weta tahla om honom, det hon likwähl så tydligen och wist framförer lijksom wore det nyligen passerat; Lijkaledes blef den andra flickan Anna Maria af Bestienterne upsökt i staden och för Rätten framskaffad, warandes hon 15 åhr gammal, gaf icke heller det ringaste annat ords till swar på förestälte frågor än modren och systren, säijandes sig intet hafwa annat att berätta, uthan dess fader warit krymplingen Eschill Sörensson som skall bodt i Torpa socken i Skåne och derstädes blifwit döds för några åhr sedan; Protocollet uplästas och widkiändes.

Resolutio:

Sedan med högsta flijt blifwit ransakat öfwer för afskiedade båtsmannen Axel Ekmans och qwinspersonens Anika Nills dotters med hwarandra bedrefne hordoms last, men ingen annan bekiännelse af dem ärhållas kunnat, än att dhe Enkelt hoor begådt, hwarföre de sig laga plicht underkastat, hade rådstugu Rätten gierna åstundat detta måhl med äntelig och behörig domb att straqt kunna afhielpa; men alldenstund så wähl af de förra som den nu härstädes hållna undersökning befinnes, med whad dierfheet (djärfhet) desse personer den ene osanningar efter den andra förebrackt. Ty har uppå deras blotta föregifwande och en ofullkomlig rannsakning rådstugu Rätten ej boort understå sig att detta lägersmåhl för enckelt hoor ansee, innan som igenom högwählborne herr Barons, Ammiralens och Landshöfdingens höga ebetes föranstaltande blifwer uti Christianstad Lähn, Norra Göinge härad och Torpa socken inqvisererat och der ifrån säkert beskied ärhållit, om Anika Nils dotters föregifna man, krymplingen Eschill Sörensson derstädes bodt sampt döds och begrafwen blifwit, såsom och om hon warit hans laggifta hustru och under warande Ecktenskap med honom de 2ne flickorna Anna Maria och Kierstin sammanaflat, öfwer hwilket alt ännu intet bewijs wid någon domstohl förebragt wordet; Kärandes och högwählborne herr Baron, Ammiral och Landshöfdinge ifrån höglofl. Kongl. Ammiralitets Collegio närmare underrättelse affodra, om karlen Axel Ekman derstädes såsom volunteur står annoterad, hwar till han allades nekat, emedan onödigt synes honom innan slijk underrättelse ehrhållas att dijt förevijsa till ransakning och dombs undergående, uthan kunde i fall han derstädes ej ovidskiännas skulle, komma på en gångs tillika med kånan här att dömas och straffas, fördeles som de nu äntligen bägge påstå sig alldraförst här i staden sitt lättfärdiga umgiänge med hwar andra plägat, skolandes bref här om jämpte ransakninen med nästa Påst till Baron Ammiral och Landshöfdingen afgå; Imeedlertids och som innan alt detta som defideres kan återkomma, någon tijds synes förelöpa och här i staden inga säkra huus till slijkt partils förwahrande finnas, ty böra de till Callmare slott af geraldiger karlen Pehr Larsson under säkret fångligit förwahr återföras. Actum ut supra.

Anika och Axel förpassades nu åter till slottshäktet i Kalmar. Att sitta fängslad där på vinterhalvåret var ett straff i sig självt, den kalla vinden plågade fångarna som hade lite att värma sig med. Sjukdomar härjade i häktet, och maten var knappt tjänlig som föda. Dessutom var det ofta våld mellan fångarna. Hur gick det då för de anklagade, som under två års tid förpassats mellan olika häkten och domstolar? Upplösningen kom två månader senare…

 

Vimmerby rådstuga, 1 december 1729

Sedermehra företog sig Rådstugu Rätten att widare examinera de ifrån Callmare Slått åter hitförsända delinqverter (brottslingar), förrymde volunteuren Axel Hansson Ekman och kånan Anika Nills dotter, hwilka med hwar annan hoor bedrifwit och deröfwer så wähl wid åthskillige andra domstohlar som äfwen här wids rätten 1 och 2 october förhörde blifwit, men förmedehst dras framförde osanningar då icke kunde dömas förrän säkert beskied inkomma skulle om Axel Ekman wärkligen står wids Kongl. Ammiralitetet för förrymd volunteur annoterad, sampt om efter kånans Anika Nils dotters föregifwande hon ägt någon man benämbd Esckill Sörensson, som skall med henne bodt i Torpa socken Göinge härad och Skåne, och därstädes döds blifwit, som hon wid sisthållne ransakning berättat; öfwer hwilket alt uppå Rådstugu Rättens anhållan och skrifwelse högwählborne Herr Baron Ammiral och Landshöfdingen affordrat och jempst höggunstligt swar under d 22: nästförwekne November hitsändt sådanne säkra underrättelser, som in actis finnes.

Axel Ekman uphämptades uthur arresten och förelästes honom först dess inför RådstuguRätten d 1 october sistlidne giorde förnekande att han aldrig warit volunteur wid Kongl. Ammiralitetet, hwarefter uplästes högloflige Kongl. Ammiralitets Collegii under d 23 october nästl. Till högwälborne Herr Baron Ammiral och Landshöfdingen von Philander af låtne skrifwelse, med föranmälande att berörde Axel Falch, som nu sedermehra kallat sigs Ekman, har stått wid öfwerstleutenanten och tygmästaren Wälborne Herr von Reichenbacks Compagnie och d. 5 September 1726 der ifrån förrymt, skolandes han nu böra under fängligit förwahr till Carlscrona försändas, att undergå laga straff för dess förrymmande och sedan under Compagniet lefwereras, med mehra den med Rådstugu Rätten Communicerade skrifwelse innehåller. Warandes äfwen af högbemälte Kongl. Collegii bref daterat d. 12 september 1726 till dåwarande Landshöfdingen nu afledne högwählborne herr Baron och General majoren Fleetwood att intaga dett berörde Ekman då straxt efterlyst blifwit.

Hwar uppå Axel Hansson tillspordes, om han ännu nekar der till, att han wids Kongl. Ammiralitetet och före nämbde Compagnie stådt, såsom volunteur och der ifrån i september månad 1726 afrymbt, hwar tills han änteligen swarade, att han samma åhr gådt till Carlscrona och blifwit wid Compagniet antagen och der wid stådt ½ åhr, men sedermehra derifrån rymt hem till sin fader som bodt i Ekesiöe stad, men är nu döds blefwen, skolandes Axel därstädes warit, då det lyst efter honom.

Sedermehra frågaades honom, om han ej blifwit i ven o Consistoris skild wid sin hustru Elin Olofsdotter? Uhp: att han icke weet der om mehr, än att de en gång warit inne för Consistoriet, men han ej undfått något skilljebref, uthan lärer hustru det hafwa, som skillnaden begiärt.

Om han ej weet till att säija hwarest kånans Anika Nills dotters föregifne man Eschill Sörensson skall warit tillfinnandes, och om kånan aldrig för honom bekiänt sanningen der och? Uhp: Att hon aldrig annat sagt för honom, än det hon är änkia och haft, bemälte Eschill till man som skall bodt i Torpa och der döds blifwit för 7 åhr sedan. Widare hade han hwarken om sig sielf eller kånan Anika Nills Dotter att bekiänna, uthan att de med hwar andra hoor bedrifwit och sitt lättfärdiga umgiänge här i staden begynt, hwar om förra ransakningen bredare förmäler.

Kånan Anika Nills dotter förehades och förmantes att bekiänna med hwar hon sammanaflat de 2ne flickorna Kierstin och Anna Maria, alldenstund efter behörig och noga hållen inqvisition i Torpa socken, Göinge härad och Skåne äfwen där ifrån giltige bewijs inkommit att aldrig hwarken hon eller hennes föregifne man Eschill Sörensson derstädes någonsin bodt, ej heller han der döds och begrafwen blifwit, sampt att Kånan wid hållen sidstl. Ransakning sanning löst berättat; Men hon påstår ännu att alt skall wara sanning, som hon i dij måhl bekiänt, tilläggiandes det Axel skall emellan Stockholm och Upsala sönderrifwit hennes änckiepass, dett hon meed trug tagit ifrån henne och först upslitit en eenstyfwer (ett öre) på henne innan hon passet till honom lembnat, skolandes så länge det warit i behåld, hon fådt bruka herrans högwärdiga nattwards så wähl i Norrkiöping som i Dårby kyrka och äfwen i Callmare Hospitahl, hwarest skall warit en finsk präst.

Kånan åthwarnades så med alfwarsamma som bewekelige föreställningar, allt redeligen uppenbara sanningar och tillfrågades ytterligare hwar ifrån hennes omtahlte man Eschill kommit och på whad sätt hon med honom gift blifwit? Uhp: Att Eskill Sörensson warit barnafödd i danska Norrje, derest hans fader skall warit Skallmäjeblåsare, hafwandes samma Eskill kommit med Kånan tillsammans i Landscrona, hwaest hon skall på slåttet blifwit uppföd och hennes fader wait soldat benemdt Nills Winck, skolandes krymplingen Eskill tillika med denne kånan fölligdt åth ifrån Landscrona till Torpa socken och blifwit efter upwist richtige pass, sammanwigde af Cappellanen (kyrkoherdens medhjälpare) der sammanstädes herr Hindrich uti hans huus, hwarefter der sedan skola farit omkring landet och hennes man med spelande på viol förtient sig och henne födan, men i Torpa kyrkiogårds skall, som kånan berättar, han wara af bemälte Hindrich begrafwen.

Alldenstund ingen annan utsaga och bekiännelse af kånan Anika Nills dotter stod att ärhålla, än att dess 2ne döttrar äro af äqta säng födde och hon warit änka och ogift, då Axel Hansson med henne i umgiänge kommit, ty kunde Rådstugu Rätten med denna ransakning afslutande ej längre uppehålla, utan stadnade heröfwer fölljande uthslags:

Alldenstund ifrån Kongl. Ammiralitetet i Carlscrona förrymde volunteuren gifte karlen Axel Hansson Falck friwilligen tillstådt och bekiänt sig med ogifta kånan Anika Nills dotter hafwa änckelt hoor bedrifwit, så skulle wähl rådstugu rätten i anledning af Kongl. majst. Förordning af d 2 maij 1685 § 7 sampt Kongl. Resolutionen af d 9 februarij 1695 honom Axel Hansson för detta dess häri staden begångne Criminalie brott döma och äfwenwähl afstraffa låta; men emedan det befinnes, att han wid Kongl. majestäts Siömilice stådt i wärkelig tienst och der uthur afrymt, warandes så wähl af Kongl. Maijstäts Siö som Krigsartilar att intaga, dett en dehl rymmande kommer för halls och lif, sak att ansees, fördenskull och som Rådstugu rätten ingen underrättelse der om äger på hwad sätt och wid wad tillfälle denne karlen kan hafwa rymt, och det elliest bekant är, att han sig tillförene med rymmande försedt, och straffat blifwit, ty pröfwade Rätten skiähligt att innehålla med hans härstädes begångne brått afdömmande, och honom jemte rannsakningen till Callmare försända att der ifrån widare till Kongl. Ammiralitetet i Carlscrona befordras.

Men hwad Kånan Anika Nills dotter widkommer, plichtar hon i förmågo af 1653 åhrs straffordning för begångit änckelt hoor sina 40 daler silfvermynt, men som hon ej orkar betahla, afstraffas hon med 16 par rijs 3 slag af hwart par, börandes enligt kyrkiolagens 9 Cap: § 4 stå tre söndagar å stads på plichtebänken sampt der efter undergå uppenbar skrift och aflösnings. Actum ut supra.

 

Källreferens:
Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Kalmar län (H) EVIIBAA:6533 (1721–1729) Bild 5860 (AID: v280120.b5860)
Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Kalmar län (H) EVIIBAA:6533 (1721–1729) Bild 5880 (AID: v280120.b5880)
Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Kalmar län (H) EVIIBAA:6533 (1721–1729) Bild 6130 (AID: v280120.b6130)
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Att hitta en okänd far

När man börjar släktforska så kommer man förr eller senare stöta på att barnets far inte är angiven i födelseboken, och barnet anges vara oäkta. Att själv ta hand om sitt barn var en hård utmaning för modern, och dessutom fick de oäkta barnen inte samma rätt och möjligheter i samhället förr som de födda inom äktenskapet.

Adelaide springett2

För oss släktforskare innebär det en gåta som förhoppningsvis går att lösa, annars kommer hela den okända faderns släktgren att förbli outredd. Men det finns ett antal alternativa källor att använda när födelseboken inte ger oss svaret vem fadern var. Då problemet okänd fader är en av de vanligaste frågorna bland de som börjar släktforska, så tänkte jag i denna artikel tipsa om några av dessa källor.

Artikeln är en PDF som du laddar ner genom att klicka på bilden eller länken nedan. Med det så önskar jag er lycka med att hitta några okända fäder. 

FaderArtikel
Länk till artikeln: Att_hitta_en okänd_far

Relaterade artiklar: 

När du vill veta lite mer om oäkta barn

 

 

Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar

Jag önskar alla en härlig semester!

32267380_1772018732856008_4937146773123629056_o

Sommar sol och bad, resor och äventyr, god mat och sköna sommarkvällar. Det är nu dags för mig att ta ett avbrott från bloggandet för att samla nya krafter inför hösten. Jag vill passa på att tacka alla er som läst och kommenterat de inlägg som jag hittills skrivit i år. Er feedback är guld värd och ger mig alltid positiv energi och lust att skriva mer, så jag tar tacksamt emot alla era kommentarer, både via mail och på Facebook.

Ha det bäst allesammans så hörs vi framöver.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Nyheter hos Arkiv Digital juni 2018

Den här månaden bjuder Arkiv Digital sina medlemmar på några helt nya digitaliserade källor som jag tänkte tipsa om. Det finns källor som bara finns tillgängliga hos våra lands- och stadsarkiv, och kan vara svårtillgängliga om man bor långt bort från arkivet och inte vill betala en allt för stor forskningsavgift. Men det finns även källor som säkert finns tillgängliga på ditt kommunbibliotek, men som ändå är bra att ha tillgängligt hemma i sin egen dator där de kan studeras i lugn och ro. Den här månaden bjuder Arkiv på lite från båda dessa världar.

Tryckt litteratur är något som Arkiv Digital ännu inte har ägnat så mycket tid åt, och jag förstår dom, det finns så otroligt mycket handskrivna källor som måste prioriteras. Men denna månad har man börjat publicera digitaliserade herdaminnen.

Svenska kyrkan är indelad i 13 olika stift, från Lunds stift i söder till Luleå stift i norr. Under åren som gått har det tagits fram så kallade herdaminnen, bokverk med fakta om de präster som levt och verkat inom respektive stift. Dessa hedaminnen är med andra ord värdefulla för oss som har präster i vår släkt eller som intresserar oss för lokalhistoria. Bokverken är uppdelade per stift, och därefter per församling.

I skrivande stund är det fyra herdaminnen som är digitaliserade, Göteborg, Skara, Uppsala och Växjö, men vi får hoppas att fler kommer följa inom kort. Många gånger sträcker sig prästlängderna långt tillbaka i tiden, längre än vad ministerialböckerna kan ta oss, och såna uppgifter är både intressanta och svåra att verifiera. Yngre uppgifter från 1600-talet och framåt bör kontrolleras mot originalkälla om så är möjligt, då det förekommer ett och annat fel i dessa bokverk.

Herdaminne2018Från Göteborgs stifts herdaminne

Herdaminnen bör finnas hos ditt lokala kommunbibliotek, men troligen finns endast det herdaminne till det stift kommunen (församlingen) tillhör, och som i mitt fall är det ett referensverk, så det får inte lånas hem. Så det är positivt att få tillgång till hos Arkiv Digital. För att hitta herdaminnena söker du i Arkiv: Herdaminne.

1945 års folkräkning Stockholm

För den som har släkt i Stockholm är det ingen hemlighet att man får forska på helt annat sätt än i övriga landet. Husförhörslängder slutade föras i slutet av 1870-talet, och man får istället förlita sig på källor som flyttlängder och rotemansarkivet. Jag har i ett tidigare inlägg tipsat om hur man går till väga: Söka i Stockholm 1878-1939.

Varje ny källa som kan ge ledtrådar om de som levt i huvudstaden är med andra ord välkomna. Den här månaden publicerar Arkiv Digital 1945 års folkräkning från Statistiska centralbyrån för just Stockholm stad. 

Mantal1945

För att hitta detta söker du på arkiv: SCB och klickar på ”Statistiska Centralbyrån (SCB) – 1945 års folkräkning”. 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar