Ancestry, Arkiv Digital eller SVAR?

older-workers-man-at-laptop-computer


Detta blogginlägg uppdaterades sista gången 15 september 2016. För en mer aktuell jämförelse se mitt inlägg från den 1 februari 2017: 

Ancestry, Arkiv Digital eller SVAR 2017

Ursprungligt inlägg:

Frågan dyker upp då och då, vilken leverantör ska jag välja för att komma åt de svenska kyrkböckerna på internet? Och vad mer erbjuds hos de olika leverantörerna som gör att någon är föredra framför de andra två? Jag tänkte i detta inlägg göra en lite mer ingående genomgång av vad de tre olika leverantörerna har för fördelar och nackdelar.

Min analys utgår ifrån vilka originalkällor som finns tillgängliga hos respektive leverantör, andra funktioner eller avskrifter, register och övriga sekundära källor har inte tagits i beaktande vid min bedömning. Observera att det är den nya bildvisaren (version 1.6.0) hos SVAR som jag har testat i detta inlägg och inte DjVu som användes tidigare.

Vad finns det för aktörer?

SVAR är en del av Riksarkivet som samtliga stads och landsarkiv ingår i. SVAR ansvarar för digitalisering av det digra källmaterial som riksarkivet förvaltar. Det man får ha i åtanke är att det är långt ifrån allt som har eller kommer att digitaliseras, men enskilda kopior av icke digitaliserat material kan beställas mot betalning.

Arkiv Digital är ett aktiebolag som bildades 2005 vars affärsidé redan från början har varit att göra källmaterial för släktforskare tillgängligt med hjälp av den nyaste och modernaste utrustningen. I början på 2016 var man uppe i drygt 58 miljoner färgbilder bestående av 200 000 volymer, nu i september har man snart passerat 63 miljoner färgbilder.

Ancestry är idag världens största företag vad det gäller att tillhandahålla digitaliserade bildarkiv och är i grunden ett amerikanskt företag. 2010 köpte Ancestry det svenska företaget Genline och fick på så sätt deras bildarkiv av svenska kyrkoböcker.

Vad kostar det?

Som äkta smålänning så börjar jag med frågan, vad kostar det? Alla tre leverantörer erbjuder flera olika abonnemang, låt oss jämföra några. Ett abonnemang som räcker för ett helt år kostar 995 kronor hos Ancestry (Sverige-abonnemang), 1095 kronor hos Riksarkivet och 1395 kronor hos Arkiv Digital. Här ska du dock se upp, för tanken när man tar ett abonnemang hos Ancestry är oftast att spåra sina släktingar som emigrerat, och då behöver du många gånger ett så kallat World Deluxe-abonnemang för att komma åt alla deras källor, och det kostar hela 1995 kronor per år.

Ett månadsabonnemang som kan vara bra att börja med kostar 135 kronor hos Ancestry (295 kronor för World Deluxe), 295 kronor hos Arkiv Digital och 245 kronor hos Riksarkivet.

Abonnemang hos Arkiv Digital och SVAR avslutas automatiskt vid periodens slut, medan Ancestry måste man aktivt gå in och avsluta, annars debiteras man för en period till.

Ancestry erbjuder gratis provperiod på 14 dagar, vilket är bra om man vill testa tjänsten, men tänk på att du måste ange ett giltigt kontokort och dessutom i god tid avsluta abonnemanget så det inte förlängs automatiskt. Arkiv Digital har ett kortare abonnemang på en vecka för 85 kronor, alternativt ett demoläge, men då kommer man bara åt Älvsbacka och Röke församlingar. Slutligen har även Riksarkivet ett abonnemang för en vecka, och det priset ligger på 100 kronor.

Omfattning av ministerialböcker/husförhörslängder

För en släktforskare så är ministerialböckerna och husförshörslängderna grunden för att kunna forska. Jag har valt ut 10 olika församlingar med god spridning i landet och jämfört utbudet av födelse- vigsel- och dödböcker samt husförhörslängder/församlingsböcker i min utvärdering. Församlingarna är följande: Enköping (Sankt Ilian), Filipstad, Gällivare, Kungsbacka, Skellefteå (lfs), Svalöv, Torhamn, Vimmerby, Älvsbyn samt Östersund.

Det jag kan konstatera från resultatet är att både Arkiv Digital och SVAR har god täckning från de allra tidigaste böckerna, och in på 1900-talet fram till gällande sekretess (70 år). Både Arkiv Digital och SVAR kompletterar dessutom hela tiden med nya volymer allt eftersom sekretessgränsen tillåter.

Ancestry täckning slutar vid flertalet tillfällen i slutet på 1890-talet. Där det finns böcker från 1900-talet så är det vid ofta med SCB-utdragen som underlag, som är en sekundär källa (avskrift). Vad jag känner till finns det idag inget pågående projekt hos Ancestry med att fotografera nyare volymer ur svenska källor.

Bildkvalitet

Något som naturligtvis är avgörande är själva kvalitén på bilderna av böckerna. Spelar det någon roll om det är i svartvitt eller färg? Enligt mig, ja. Ibland är det faktiskt stor skillnad. Har prästen skrivit i boken med svagt bläck, eller som jag stött på i vissa församlingar blyerts, så är det klar fördel att använda Arkiv Digitals arkiv med färgbilder, likaså när vi kommer in på böcker som skadats av vatten, mögel eller brand, då har också färgfotona en fördel. Dessutom får man tänka på att repor och andra småskador från mormonfilmerna naturligtvis förts över till det nya bildarkivet hos SVAR och Ancestry.

Arkiv Digitals hela bildarkiv är fotograferat i färg med god bildkvalitet och skärpa.

SVARs bildarkiv gällande kyrkböcker fram till ca 1895 är skannat från mormonernas originalfilm som förvaras i Salt Lake City, och det är mormonerna själva som skannat bilderna. Dessa bilder är i svartvitt. Härefter följer en period av både originalfotografering i gråskala och skanning från mikrofilm skapats av landsarkiven och SVAR själva. Det material som nyskannas idag och som inte tidigare varit mikrofilmat sker i färg.

Det bildarkiv av svenska kyrkböcker som finns hos Ancestry är det som köptes av Genline 2010 och består endast av svartvita bilder. Genline fotograferade av sina bilder från riksarkivets kopior av de gamla mormonfilmerna som skapades 1948-1963 som även var källan för 1980-talets mikrofiche.

Dags att jämföra bildkvalitet. Den övre bilden i färg är från Arkiv Digital, och den undre är från Ancestry. Klicka på bilden för att se en större version av den. Jag har inte ändrat skärpa, ljusstyrka eller på något annat sätt manipulerat bilderna.
Som ni ser, så är texten i färg förhållandevis skarp och väldigt tydlig. Den som kan läsa den tyska handstilen har inga problem att läsa texten. Den nedre bilden har problem i kanterna, och övrig text saknar skärpa och är otydlig, och här krävs det ett mer tränat öga och en portion fantasi för att kunna tyda texten.

Bildkvalite1Locknevi C:1 (1636-1701) Bild 10 / sid 7b (AID: v40432.b10.s7b, NAD: SE/VALA/00230)

Nästa bild är tagen från Skellefteå landsförsamling, husförhörslängden för 1720. Det är åter Arkiv Digital på den övre, och Ancestrys bild på den undre. I Skellefteå har böckerna som ni ser utsatts för brand (13 oktober 1901). Även om det är svårare att läsa namnen till vänster på färgbilden, så är det möjligt, på den svartvita bilden är texten istället delvis helt täckt av svart, och du har ingen möjlighet att ens kunna gissa vad som står där. Lägg också märke till att det som är skrivet med blyerts högst upp (5 Gagsmark) är klart och tydligt på färgbilden, men så gott som osynligt på den svartvita.

Bildkvalite2Skellefteå landsförsamling AI:2 (1720-1770) Bild 14 / sid 5 (AID: v139526.b14.s5, NAD: SE/HLA/1010174)

Slutligen jämför vi Ancestry (övre bilden) mot SVAR (nedre bilden). Vi ser även här en skillnad. Även om SVARs bild ser något mer suddig ut vid första anblick, så är ändå den texten enligt mig något lättare att läsa. Här är även översta textraden mer synlig än på Ancestrys bild. Troligen har man använt bättre teknisk utrustning för SVARs bilder, alternativt använt ett bättre bildformat när man sparat bilderna. Sen har det säkert gjort sitt till att man har använt mormonernas originalfilm från Salt Lake City, exempelvis ser du att det som ser ut som en repa i övre hörnet på Ancestrys bild inte syns på SVARs bild.

Bildkvalite3

Söka och Navigera

Arkiv Digital är den enda av de tre som har en applikation som man laddar ner till sin dator och genom den får åtkomst till bildarkivet. Ancestry och SVAR har istället webbaserad tjänst för åtkomst till respektive bildarkiv. För att kunna se bilderna hos svar krävs den kostnadsfria viewern Djvu, som med fördel installeras på datorn innan man påbörjar ett abonnemang.

Att hitta kyrkböckerna hos SVAR är enkelt, efter att ha loggat in, så går man till den så kallade Digitala forskarsalen och klickar in sig på länken Kyrkoarkiv (http://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkiv). Här anger du önskad församling och klickar på sök. Du får då upp samtliga, digitaliserade volymer för den församlingen. Klicka på den gröna knappen för att öppna och läsa en volym.

Hos SVAR kan man zooma antingen med scrollhjulet på musen vilket jag personligen föredrar, eller använda + och på tangentbordet. Uppe till höger har du möjlighet att ladda ner antingen aktuell vy (om du har zoomat) eller hela bilden i hög eller låg upplösning till JPG-format. Att kopia källhänvisning har nu blivit enklare då den står i klartext i den högra marginalen. Bara och kopiera och klistra in i din dokumentation.
Högst upp i mitten har du möjlighet att bläddra framåt och bakåt antingen sida för sida, eller fem sidor i taget. Du kan även från en rullist välja önskad sida i volymen. Dessutom har du genvägar till samtliga gårdar/torp i en trädmeny för husförhörslängderna.

Hos Ancestry hittar du Sveriges kyrkböcker i dina snabblänkar till höger. Sedan är det bara att välja län, församling och typ av register. Du får då upp de olika volymerna, och klickar på den som du vill öppna och läsa. Till höger har du ett lättåtkomligt reglage för att zooma, och under verktyg så kan du rotera bilden. Enda sättet jag lyckades spara bilden var genom skärmdump. Högerklickar man på bilden så kommer det upp Spara bild som, men den blir bara svart för mig, varför vet jag inte.

Källhänvisning kopierar du genom att under verktyg välja Visa källa, och sedan kopiera källhänvisningen från den dialogruta som dyker upp. Det jag saknar hos Ancestry är möjligheten att hoppa till önskad sida, du kan ange bildnummer, men då sidorna är fotograferade på dubbeluppslag, så ligger sida 80 på bild 40 etc, vilket gör det knepigt att snabbt hitta rätt sida.

I den applikation som Arkiv Digital tillhandahåller så är det lätta att söka, du anger bara församling eller den arkivtyp du önskar hitta. Till höger presenteras de volymer som hittats vid din sökning, och du dubbelklickar på önskad volym för att läsa den.

I applikationen kan du zooma och rotera bilderna enkelt, du kan också bläddra framåt och bakåt i volymen, och även hoppa till önskad sida via rullisten. Källhänvisning kopierar du enkelt ut genom att välja Redigera på menyn, och du kan också välja på en rad olika format av källhänvisning. Kopia bilden gör du genom att välja Redigera och Kopiera bildyta och det är det som visas på skärmen som du får kopierat (om du exempelvis har zoomat in en sektion av sidan).

Vidare har du möjlighet att spara bokmärken (snabblänk till sidan) och även arbeta med flikar, precis som i en webläsare vilket är väldigt smidigt, då du kan ha både husförhörslängd, födelse och dödbok uppe samtidigt när du forskar.

En ytterligare finess i applikationen är att du kan bland annat ändra ljusstyrka, autokontrast och ”skärpa till” för att öka läsbarheten ytterligare om så skulle behövas, vilket är rätt sällan med tanke på den höga bildkvaliten.

Responstid

En viktig aspekt är naturligtvis hur lång responstiden är, alltså hur lång tid det tar att ladda in bilden så att du kan läsa den. Alla släktforskare vet att ibland måste man bläddra igenom hundratals sidor i en husförhörslängd för att hitta rätt familj, och då är det viktigt att det går snabbt att ladda bilderna. Jag har inte klockat några tider för att kunna jämföra, inte heller gjort några test under olika tider på dygnet, men jag har bedömt alla tre aktörers responstid på samma tid på dygnet.

Både Arkiv Digital och SVAR har väldigt bra svartider, sidorna laddar snabbt utan någon större väntetid. Däremot så upplever jag att Ancestry har markant mycket sämre responstid. Det kan ta flera sekunder innan bilden har laddat färdigt, vilket är en stor nackdel när man sitter och söker i volymerna.

Vad mer erbjuder Arkiv Digital?

Arkiv Digital har snart nått 63 miljoner färgbilder, så de har mycket mer än bara kyrkböcker. Här finns bouppteckningar, domböcker, mantalslängerna (1642-1820), generalmösterrullor, frigivna fångar 1876-1910, stamkort och sjömanshus. Alla dessa dokument är värdefulla för att få en mer komplett bild av dina anor när du släktforskar, och alla är originalkällor.

Vad mer erbjuder SVAR?

SVAR erbjuder bland annat material för tiden innan husförhörslängderna, de så kallande jordeböckerna (ca 1630-1750) och mantalslängerna (1642-1820) – värdefulla källor när du har kommit lite längre i din forskning. Vidare har man Generalmösterrullor och flottans arkiv men även lite mer allmänna historiska dokument så som Älvsborgs lösen 1571 och 1613 och även dokument från 1600-talets trolldomskommission.

Vad mer erbjuder Ancestry?

Ancestry erbjuder Emigrantregister – passagerarlistor och folkräkningar (census) ibland annat USA, Kanada och Storbritannien. Tänk dock på, att om du vill få ”Obegränsad tillgång till alla register från USA, Kanada, Australien och Europa” så måste du ha ett World Deluxe-abonnemang, och det kostar 1995 kronor per år.

Vad har andra valt?

Den 19-21 februari 2016 genomförde jag en enkät på Facebook-forumet Släktforskning där jag ställde frågan: Vilken primär leverantör använder du för att söka i de svenska kyrk-böckerna? Totalt svarade över 700 personer på frågan, och nedan ser du fördelningen mellan alternativen:

Enkät2016

Slutsats

Min slutsats är att man har nytta av alla tre aktörer, men då många (undertecknad inkluderad) inte vill betala för att ha tre abonnemang samtidigt så skulle jag, utifrån den erfarenhet jag har, rekommendera Arkiv Digital. Framför allt när man är ny inom släktforskningen och börjar lära sig läsa de äldre handstilarna från 1800-talet och ännu längre tillbaka, så är det en stor fördel att ha bilder i färg, med god kvalitet och skärpa. Förvisso är ett årsabonnemang hos Arkiv Digital 300 kronor dyrare än hos sina konkurrenter, med de 82 örena om dagen anser jag det vara värt för det mervärde som färgbilder erbjuder.

Därutöver föreslår jag att man tar kortare abonnemang hos SVAR och Ancestry vid behov. Förr eller senare kommer du stöta på någon släkting som har haft modet och äventyrslusten att resa över till Amerika, och då behöver du uppgifter från Ancestry. Likaså finns det digitaliserat material hos SVAR som de andra två inte ännu erbjuder.

Men bilda dig gärna en egen uppfattning. På de flesta bibliotek brukar SVAR och Arkiv Digital finnas tillgängligt gratis så där kan du testa båda, och komplettera sedan med en gratis 14-dagars period på Ancestry innan du beslutar dig för vilken tjänst som du vill betala för.

Detta inlägg uppdaterades den 15 september 2016.

Läs gärna även:

Digitala guldkorn hos Riksarkivet (SVAR)

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Ancestry, Arkiv Digital eller SVAR?

  1. Lasse Ericsson skriver:

    Reblogga detta på Släkten är värst? eller bäst! och kommenterade:
    Bra jämförelse på olika abonnemang. Läs detta innan du bestämmer dig för vilket abonnemang du ska ta.

    Gilla

  2. Anders Björkman skriver:

    Mycket bra artikel,för dom som jag som är lite villrådiga hur man ska välja,blir nog att kolla lite på Svar på bibblan innan nästa abonnemang. Men troligen blir det AD även i fortsättningen.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s