Lite lästips inför hösten

woman_reading_bench

Det som hör sommaren till, förutom varma dagar med sol och bad, och ljumma sommarkvällar med god mat är en hög med spännande böcker. Att få koppla av med en riktigt bra bok i skuggan en varm dag, eller när regnet strilar ner är härligt. Jag tänkte tipsa om tre av de böcker som jag har läst i sommar, och de går på temat utsatta personer förr i tiden. Alla tre böckerna tillför på sitt sätt kunskap om hur våra förfäder hade det förr i tiden, vilka regler utifrån lagar, samhället och kyrkan som man tvingades leva efter.

Usla, eländiga och arma
Samhällets utsatta under 700 år

Usla

I boken Usla, eländiga och arma har 15 forskare bidragit med varsitt kapitel, varsin historia som tar oss från slutet av 1400-talet fram till idag. Sammanhållande för bokprojektet var Sofia Holmlund och Annika Sandén som även själva bidragit med varsitt kapitel. Kapitlen är välskrivna och väcker läsarens nyfikenhet att fortsätta vända sida och inte lägga ifrån sig boken.  Då bokens kapitel spänner över så många århundraden kommer en del kapitel att intressera vissa läsare mer än andra, men alla kapitel håller samma höga kvalitet.

I bokens första kapitel tar Gabriela Bjarne Larsson (forskare i historia vid Lunds universitet) oss tillbaka till slutet av 1400-talet. Hon beskriver vilka förutsättningar man levde efter bland de mindre bemedlade under dessa år. Hon tar upp hur viktigt det var med tillhörighet, och vilka brott som var vanliga vid denna tid samt religionens påverkan på folks agerande och tänkande. Till skillnad från de kommande kapitlen så beskriver inte Gabriela en enskild händelse utan ger oss en bra översikt på hur det var för de utstötta och förvisade under senmedeltid.

I bokens andra kapitel ”I livets skuggdalar” möter vi min favoritförfattare i ämnet, Annika Sandén (fil. dr. i historia verksam vid Stockholms universitet) som berättar om fattigdom och överlevnad i reformationstiden i Sverige. Annika är inte bara kunnig om en enligt mig spännande tid i Sveriges historia, sent 1500-tal och 1600-talet, utan hon är lysande att på ett spännande sätt återge olika historiska händelser ur domböcker och andra källor samtidigt som hon väver in fakta och förklaringar i sin text på ett kärnfullt sätt som gör att man får en god förståelse för den tidens liv.

Bokens tredje kapitel, Råttfångaren, rövaren och rättvisan skrivet av Malin Lennartsson (docent i historia och verksam vid Linnéauniversitetet) är tillsammans med de två första kapitlen givna kapitel att läsa för de som släktforskar för att öka förståelsen för hur våra anor och förfäder hade det. Dessa kapitel rekommenderar jag starkt.

Boken fortsätter sedan att ta upp hur det var att återvända som sargad soldat från 1600-talets skoningslösa krig, hur det var för ogifta mödrar under 1700-talet, att vara fattig änka, psykiskt sjuk eller ung brottsling under 1800-talet. Bokens senare kapitel handlar om fattiga och utsatta under 1900-talet där det mest gripande kapitlet är skrivet av Johanna Sköld som handlar om det tidiga 1900-talets änglamakerskor, de som för att tjäna pengar vanvårdade barn till döds. Det är svårt att låta bli och tänka på de hemska bilderna från Ceausescus barnhem när man läser kapitlet. I det fattiga samhället är det alltid de yngsta som lider mest.

Boken tar upp ämnen som borde intressera alla släktforskare, nybörjare som erfaren, framför allt om du har planer på att själv skriva en släktbok. Att inte bara skriva om vad som hände våra anor från vaggan till graven utan även kunna förstå och återge vilka livsvillkor de levde under vad gäller förutsättningar, lagar och hur religionen påverkade, det är det som ger liv till en släktbok. Sveriges två absolut främsta historier Herman Lindqvist och Dick Harrysson har en enorm historiekunskap och är duktiga på att ge liv åt vår historia, men dock med en förkärlek att oftast berätta Sveriges historia genom dess kungar. I denna bok träffar vi istället på den breda massan, folket, eller allmogen som den tidvis brukar benämnas. Personligen finner jag dessa livsöden långt mer intressanta än kungahusets göranden, även om kungar och drottningars beslut självklart påverkade hela rikets folk på ett eller annat sätt. Däremot så har vi som släktforskare långt mycket mer fattiga torpare, olyckliga tjuvar och andra stackare i våra släktträd, och det är därför en bok som denna är så spännande att få ta del av.

Annika Larsdotter – barnamörderska
Kön, makt och sexualitet i 1700-talets Sverige

Barnamörderska

En annan bok som jag har läst i sommar inom samma kategori – utsatta i samhället – är Inger Lövkronas bok Annika Larsdotter, barnamörderska som handlar om barnmord i 1700-talet Sverige. I boken tar Inger upp fallet med 18-åriga Annika Larsdotter som blev våldtagen och sexuellt utnyttjad av sin systers make Gunnar. Hon blir med barn, men döljer detta för både sin omgivning och sina föräldrar. Den enda hon berättar det för är Gunnar, men han vill inte erkänna sitt faderskap. Han talar till och med om för Annika hur hon ska ta livet av det nyfödda barnet när det kommer. Det gör också Annika, och gömmer sedan barnets kropp, eller som det kallades förr – att lägga foster å lönn. Annika dömdes för barnamord 1765 och avrättades. Gunnar undkom med 40 par spö, kyrkoplikt och tre års straffarbete på Varbergs fästning.

Jag ska erkänna att trots det intressanta ämnet och fallet Annika Larsdotter så lyckas Inger väldigt sällan gripa tag i mig som läsare. Kanske var min förväntan lite för hög när jag köpte boken, men den härliga berättarglöden som finns hos Lindqvist, Sandén och vissa andra infinner sig helt enkelt inte. Dessutom innehåller boken enligt mig lite för mycket upprepningar, påpekanden av det självklara, och långa utläggningar bestående av gissningar och antaganden. Jag rekommenderar ändå att du läser boken, då den i de senare kapitlen bjuder på mycket information om hur dessa mödrar under 1700-talet som ofta var mycket unga (16-25 år) påverkades av samhällets levnadsregler och som gjorde att de såg som enda utväg att ta livet av det barn som de nyss fött fram.

Missdådare
Brott och människoöden i Sverige omkring 1600

Missdådare

Till sist, den klart bästa boken jag läst i sommar och som jag helt enkelt inte kunde lägga ifrån mig; Missdådare – Brott och människoöden i Sverige omkring 1600 skriven av Annika Sandén.
Annika Sandén är som jag tidigare nämnt verksam forskare vid Stockholms universitet, och hennes forskningsområde är äldre tiders människor och deras samhälle. Annika är född 1969, och disputerade 2005 vid Linköpings universitet på avhandlingen ”Stadsgemenskapens resurser och villkor: Samhällssyn och välfärdsstrategier i Linköping 1600-1620”.

Tiden Annika forskar om, tidigt 1600-tal, är intressant och som hon skriver i sin bok är källmaterialet från denna tid magert, 1500-talets källmaterial består mest av räkenskaper, exempelvis Älvsborgs lösen. Mantalsböcker och ministerial-böcker började inte föras förrän i bästa fall i mitten av 1600-talet. Men det finns en viktig källa att lära känna våra förfäder från 1600-talets början, och det är domböckerna. Det är i domboken som även den lilla människan har lämnat spår, det är där vi får lära känna de som levde i Sverige för över 400 år sedan.

Annika börjar boken med att berätta om det misstänkta mordet på tyske Hans Skräddare 1604 i Vadstena. Är det hans dotter som är mördaren, och vad i sådana fall har lett fram till mordet? Sedan följer historierna om Anders i Jerslätt som dömdes för horsbrott, Karin i Strå som 1603 dömdes till förvisning från Vadstena för ”det hora och ogudaktiga leverne och skick, hon har hållet och än håller först med den ena och sedan med den andre”. Vidare möter vi Benedictus från Björsäter i Östergötland, en präst som ofta var så full att han inte kunde genomföra söndagens predikan, Bengt Larsson från Kinda som gifte sig med en ung kvinna och behandlade henne mycket illa. Sista fallet tar upp Anders Månsson som i unga år gör inbrott i en kyrka, men som senare i livet blir Sveriges främsta orgelbyggare på 1600-talet. De olika fallen utspelar sig i Östergötland runt Vadstena och Linköping.

Det som Annika är så suverän på är att lyfta fram ett livsöde från de tidigaste domböckerna och på ett spännande och medryckande sätt återge vad som hände för så länge sedan. Samtidigt som hon gör det så flikar hon in och gör utlägg om varför de olika personer gjorde som de gjorde, vad för lagar och förordningar som de var tvingade att följa. Att läsa Annikas bok är en njutning för både historieintresserade och släktforskare, samtidigt som man lär sig otroligt mycket om denna tid i vårt lands historia. Ska du bara läsa en enda historisk bok i år så är boken Missdådare det självklara valet.

 

Advertisements
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Lite lästips inför hösten

  1. finafamiljen skriver:

    Tack för tipsen! Jag kan bidra med ett par historiska romaner, som är sprugna ur släktforskning och som jag läst i sommar. Den första är ”När kriget kom till Lyckhem” av Britt-Marie Mattsson, utgiven på pocketförlaget. Utspelar sig i Bohuslän och hos svenskar som utvandrat till Amerika, vid tiden för första världskriget. Den andra boken heter ”Mirakelvattnet” och är skriven av Carina Karlsson. Hon är en åländsk författarinna och boken är utgiven på det finska förlaget Schildts & Söderströms och borde väl gå att beställa på nätet om inte annat. Det är väl värt besväret, för det är språkligt sett en av de vackraste böcker jag läst. Den är en känslig berättelse om en kvinna vid sekelskiftet 18-1900-talet. En kvinna som säkert inte var så lätt att tycka om, men som skildras med stor värme.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s