När man har forskat en tid och börjar få god koll på när ens förfäder föddes och dog, och vart dom bodde i sitt liv, så börjar man söka nya källor för att få veta mer om deras liv. En källa jag brukar tipsa om är skolarkiven. När man skriver en persons historia i släktboken brukar det inte vara så mycket mellan det att den föds, och flyttar hemifrån, alternativt gör sin värnplikt. Då tycker jag det är spännande att ta reda på personens tid i skolan. Var personen bra på de praktiska ämnena, eller var han/hon mer teoretiskt lagd? Hur var det med frånvaron? Som exempel så såg jag i min farfars betygskatalog att frånvaron gick upp markant det året som hans mor dog, och det är lätt att läsa mellan raderna och förstå hur det påverkade honom att förlora sin mor så tidigt i livet. Eller att man redan genom skolböckerna kunde ana det rastlösa liv som min morfar skulle komma att leva.
Skolmatriklar och examensböcker finns bevarade från 1600-talet och framåt, och dessa förvaras hos respektive landsarkiv. Hos respektive kommunarkiv kan man hitta skolbetyg från 1880-talet och fram till idag. Här har du alltså möjlighet att själv få bläddra i arkivmaterialet och ta reda på hur det var i skolan för dina släktingar. Själv brukar jag ta med både dator och skanner och skanna av arkivmaterialet, så kan jag sitta hemma i lugn och ro och sammanställa allt sen. Självklart kan man även använda en kamera, men jag föredrar skanner. God sed är att ringa och boka tid med arkivarien och även tala om i förväg vad det är du söker för något. Har du själv inte möjlighet att åka till kommunarkivet så brukar arkivarierna vara hjälpsamma och ta fram de uppgifter du söker. Var beredd på att en del examensböcker kan vara stora till formatet, A2 är inte ovanligt.
Det finns tre huvudböcker att kika i när du är till arkivet:
Huvudboken
I huvudboken (matrikeln) skrevs eleverna in i löpnummerordning när de började skolan. Löpnumret återkommer sedan i de andra böckerna. I huvudboken antecknades elevens namn, födelseår och dag, målsmans namn, yrke och hemvist. Vidare antecknades vilket datum eleven blev inskriven.
Här nedan ser ni Huvudboken för folkskolan i Vimmerby 1908-1922, där vi på nummer 497 återfinner allas vår Astrid Eriksson (senare Lindgren) som skrevs in i klassen den 25 augusti 1914, bara en månad efter att första väldskriget brutit ut.
Dagboken
I dagboken kan man se terminens omfattning, när man började och när man gick på lov. Dessutom antecknades vilka dagar som eleven var frånvarande. Man antecknade även vilken typ av frånvaro det var, sjukdom, brist på kläder eller skodon, annat giltigt förfall och ej giltigt förfall. Närvarodagarna summerades sedan ihop för varje termin. Här nedan ser ni dagboken för Halsjöbo skola i Södra Vi 1921-22.
Examenskatalogen
Examenskatalogen är kanske den mest intressanta källan, för här får man veta vilka ämnen eleven hade, och vilka betyg man uppnådde i respektive ämne. Det antecknades även om man uppnådde målen, eller om man fick gå om en klass. I Examenskatalogen får man dessutom veta skolans och lärarens namn.
I mitten på 1900-talet ersattes examenskatalogerna med betygskatalogerna, men upplägget och informationen i dessa är väldigt lika. Här nedan ser ni examensboken för Halsjöbo skola i Södra Vi 1921-22.
Lite årtal i Sveriges skolhistoria:
- På medeltiden bedrevs undervisning i domkapitlen, klostren och städerna. 1215 tog påven beslut att domkapitlen skulle ha domkyrkoskolor för de som skulle bli präster. De flickor som fick lära sig läsa och skriva utbildades av nunnorna i klostren.
- På 1600-talet var de endast de rika borgarna och adeln som egentligen hade råd att skicka sina barn till läroverken och universiteten till exempelvis i Uppsala och Lund. I husförhörslängden kunde det antecknas Scolaris på ett barn i familjen, och då vet man att det är dags och börja leta i matriklarna.
- 1686 kom den nya kyrkolagen och det blev då kyrkans ansvar att stå för undervisningen i städerna och socknarna. Det innebar dock inte att alla kunde läsa, än mindre skriva under 1700-talet, även om Sverige låg i framkant inom detta område. Det var inte ovanligt att prästen delegerade uppgiften till klockaren.
- I slutet av 1700-talet och under 1800-talet grundades i vissa större städer flickskolor. Redan 1632 grundades Johannes Rudbeckius flickskola i Västerås, men det var också den enda skolan för flickor i Sverige under hela 1600-talet.
- 1842 infördes allmän folkskola i Sverige med obligatorisk undervisning för alla barn. Det gick dock trögt i början att få till skolhus, lärare och en bra undervisning.
- 1860 infördes folkskoleinspektionen vilket ledde till att undervisningen förbättrades betydligt.
- I slutet av 1800-talet tillkom den högre folkskolan och fortsättningsskolan.
- 1905 tillkom realskolan som var frivillig.
- 1936-1948 genomfördes den sjuåriga folkskolan.
- 1962 beslutade Sveriges riksdag att det skulle bli nioårig grundskola, men det dröjde ända till 1972 innan den var helt genomförd, och då ersatte den realskolan, flickskolan och den sjuåriga folkskolan.
Anforskning 