Digitala guldkorn hos Riksarkivet (SVAR)

Gamla riksarkivet på 1940-talet

När jag började släktforska på internet en gång i tiden så var GenLine den nya och lovande aktören på marknaden. Att kunna sitta hemma och ”surfa runt” i kyrkböckerna var hur smidigt som helst. Problemen var att det tog lång tid innan GenLine digitaliserade kyrkböckerna i Norrbotten (där min sambo har sina rötter), och i övrigt slutade födelse- och dödböckerna 1860. Annars var det bara och forska på så mycket man orkade. För nostalgins skull har ni nedan en skärmdump från deras hemsida från juni månad 2011.

GenLine 2001 (juni)

År 2006 dök det upp en ny aktör på marknaden. Arkiv Digital. Helt plötsligt kunde man se kyrkböckerna i färg, i bra upplösning och med härlig skärpa. Det var som att slänga ut en svartvit 20” tjocktv och istället få en 42” platt-tv. Nu kunde man faktiskt läsa merparten av de sidor som tidigare bara varit svart sudd.

Även om Arkiv Digital och Riksarkivet kan ses som konkurrenter så ser jag de hellre som komplement till varandra. De senaste årens bisterhet från Riksarkivet där de hindrade Arkiv Digital att ta del av material nyare än 1935 är nu äntligen över, och förhoppningsvis kanske vi kan få se nya projektsamarbeten mellan de två framöver, vem vet.

Vad vi inte får glömma är att det är Riksarkivet som har ansvaret för att arkivera och bevara det svenska kulturarvet i form av dokument och böcker från kyrkan, domstolarna, läroverken, polismyndigheten för att bara nämna några, listan är lång. Medan Arkiv Digital kan fokusera på tillgängliggöra framför allt material som är intressant ur släktforskarsynpunkt så är Riksarkivets uppdrag så mycket mer omfattande än så. Enligt deras årsredovisning 2014 hade Riksarkivet 461 miljoner i totala kostnader.

Men samtidigt kan man läsa på deras hemsida att ”Den som vill ska kunna forska i det arkivmaterial vi har hand om och vi ska digitalisera i möjligaste mån.” Hur man ska tolka orden i möjligaste mån kan man ju fundera över en stund, för mig låter det som ”vi tar det om vi hinner och har tid”. Men faktum är att dåvarande Generaldirektör för Riksarkivet Björn Jordell skrev i ovan nämnda årsredovisning att Riksarkivets enskilt viktigaste strategiska mål är ett ökande användande av det skrivna kulturarvet. Alltså att vi vanliga dödliga ska kunna få ta del av det rika och stora material som trängs på deras hyllor i arkiven.

Självklart vet jag att man är varmt välkommen att besöka arkiven, men den stressade människan idag har inte tid att lägga en hel dag på att åka till sitt landsarkiv och sitta där och forska, utan det är något man gör en stund efter kvällsmaten eller på helgen. Då landsarkiven är stängda. Frågan är om det inte vore bättre att ha öppet onsdag-söndag istället för måndag-fredag när alla jobbar, men det är en annan fråga.

Och det är egentligen nu som det här blogginlägget börjar. Hoppas ni är kvar än. Det är ingen hemlighet att jag gillar Arkiv Digital och deras enorma bildarkiv, i skrivande stund 58.898.610 bilder från över 200.000 volymer. Allt i färg.  Men vad har Riksarkivet att erbjuda för unikt material i digital form för oss släktforskare?  Så här kommer nu min syn på det som Riksarkivet tillhandahåller via sin internetportal SVAR, Digitala forskarsalen:

Något som jag har förstått är en tilldragelse som många abonnenter av Riksarkivets tjänst ser fram emot varje år är släppet av ”årets” utdrag ur SCB (statistiska centralbyrån) för vad den 70-åriga sekretessgränsen tillåter. I år 2016 var det 1945 års utdrag för födda, döda och vigda som släpptes. Det som förvånar mig är att Riksarkivet fortfarande släpper sitt nya material i gråskala. Dessutom är bilderna sparade i en sådan upplösning så att de upplevs som något suddiga. Här måste jag säga att jag blev lite besviken, även om själva information naturligtvis är godtagbar tills vi får möjlighet att kika i originalkällan – kyrkböckerna.

Ett guldkorn för de mer erfarna släktforskarna är mantalslängderna. De började föras de första åren på 1640-talet och Riksarkivet har digitaliserat längderna en bit in på 1800-talet. När de vanliga kyrkböckerna tar slut vilket oftast sker på 1700-talets första hälft, är det mantalslängderna som kan ge dig några generationer till bakåt i ditt släktträd. Observera att jag skrev erfarna släktforskare, detta dels för att vi kommit så långt tillbaka i tiden att handstilen är en utmaning, men även materialet i sig självt då de innehåller mycket mer knapphändig information än i husförhörslängden. Det blir mycket mer av ett pussel, där god erfarenhet och kunskap kan sudda ut ord som borde, kan vara och är eventuellt.

Vimmerby 1675

Även här är tyvärr bildkvalitén väldigt låg som ni kan se på skärmdumpen från mantalslängden för Vimmerby församling 1675. Här skulle Riksarkivet tjäna på att fotografera om materialet i högupplösta färgbilder. Trots det är mantalslängderna klart värdefulla. Jag som rör mig mycket i domböckerna har dessutom med hjälp av mantalslängderna kunnat räta ut en del frågetecken i mitt forskande om lokalhistoriska händelser och personer. Liknande material som finns hos Riksarkivet och som också vänder sig till den mer erfarne släktforskaren är jordeböckerna och landskaps-handlingarna.

Arkiv Digital har satsat stort de senaste åren på att digitalisera bouppteckningar. Det råder ingen tvivel om att dessa kan vara en god hjälp att hitta barn som försvunnit till andra socknar, men även att få en bild av hur det stod till på gården eller torpet. En bouppteckning är som regel väldigt detaljerad, allt från vad själva huset var värt, vilka saker man ägde till de kläder som fanns, och till och med namnet på varje enskild ko. Söker jag på Vimmerby, så har Arkiv Digital bouppteckningar fram till och med 1942. Riksarkivet slutar redan 1873. Än värre är det när jag kikar på Kalmar, hos Arkiv Digital finns det bouppteckningar fram till och med 1942, medan Riksarkivet slutar redan 1860. Här ligger alltså Riksarkivet långt efter. Det pågår ett projekt hos Riksarkivet som ska vara avslutat den 30 juni 2016 som går ut på att digitalisera bouppteckningar för åren 1980-2001. Gott nog, även om dessa bouppteckningar inte är riktigt lika intressanta som de från förr i tiden.

Ett intressant material som finns digitaliserat hos Riksarkivet är Trolldoms-kommissionens handlingar. Även om man inte har någon avlägsen släkting som drabbades av de hemska och påhittade anklagelserna så är detta ändå ett spännande material som gjorts tillgängligt. Här kan man läsa allt om hur folktron om väsen så som näcken, djävulen och skogsrået var närvarande i folks medvetande och fantasi och hur folk utövade ond magi.

Ett annat guldkorn är dokumenten från Älvsborgs lösen 1571 och 1613. Vi talar om svenska dokument som skrevs för 445 år sedan. Kanske inte så mycket för den gemene släktforskaren, men ändå ett klart intressant lokalhistoriskt material. Älvsborgs lösen 1571 är faktiskt det första digitaliserade källmaterialet i färg och god bildkvalitet som jag stöter på i mitt sökande hos Riksarkivet vilket gör dokumenten så mycket lättare att läsa. Om man klarar handstilen förstås.

Älvsborgs lösen 1571

Om vi lämnar originalkällorna en stund så har vi på Riksarkivet tillgång till registren Sveriges befolkning 1880, 1890, 1900 och 1910. Det är en välkommen bonus då man tecknar abonnemang att slippa köpa varje enskild befolkningsdatabas som hos Riksarkivet kostar mellan 495-560 kronor styck. Här är också fördelen att du kan söka i alla databaserna samtidigt.

Projektet för 1930 års befolkning pågår fortfarande, men enbart personer äldre än 100 år finns sökbara på grund av Personuppgiftslagen. Databaserna för år 1860 och 1870 är tyvärr endast påbörjade och lär dröja innan de är färdiga för hela landet. Du har dessutom inte tillgång till Sveriges befolkning 1970, 1980 eller 1990.

Ett annat guldkorn är breven mellan Axel Oxenstierna och drottning Kristina på 1600-talet. Det är intressant att sitta och läsa dessa brev och självklart har de historiskt värde. Men för dig som släktforskar har du kanske inte så mycket och hämta från den samlingen… Samtidigt får vi komma ihåg att Riksarkivet vänder sig till fler intressenter än släktforskare.

Kristina

Dags för rekapitulation: Som släktforskare ser jag egentligen inte så mycket att hämta hos Riksarkivet de första åren du börjar forska om din släkt. De vanliga kyrkböckerna läses istället med fördel hos Arkiv Digital där allt är i färg. Däremot när du kommit tillbaka till 1600-talet och kyrkböckerna börjar ta slut då kommer du ha mycket stor nytta av mantalslängder och jordeböcker för att kunna ta dig vidare en eller några generationer.

Jag trodde faktiskt att jag skulle hitta mer guldkorn än vad jag gjort. Visst finns det källmaterial så som Sjömanshus, Generalmönsterrullor, Frigivna straffarbetsfångar för att nämna några, men dessa finns även hos Arkiv Digital och är inte unika för Riksarkivet.

Positivt är dock åtkomst till Sveriges befolkning 1880, 1890, 1900 och 1910 vilket är till stor hjälp när man söker personer som ”försvinner” ur kyrkböckerna.

Även om merparten av allt nytt material som publiceras hos Riksarkivet (exempelvis församlingsböcker) är i färg så borde mycket av det befintliga materialet digitaliseras om i färg och hög kvalitet för att borga för god läsbarhet. Men är incitamentet ”i möjligaste mån” så är det kanske inte så mycket vind i seglen som man skulle önska. Jag som bara går in några enstaka gånger per år hos Riksarkivet tycker att deras bildarkiv är förhållandevis konstant på nya typer av källor.. Kanske blir det annorlunda när Björn Jordells efterträdare blir varm i kläderna?

Ps. Den svartvita bilden högst upp är inifrån gamla Riksarkivet på 1940-talet.

Läs gärna även blogginlägget (uppdaterat 29 februari 2016)…

Ancestry, Arkiv Digital eller SVAR

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s