Meanwhile, in the little town of Vimmerby…

…Eller, vadå bara bönder?

FamiljLiljedahl

Ibland när någon berättar om något spännande som de hittat i sin släkt, en anfader som sticker ut lite mer än andra, kanske med en spännande titel eller karriär, så svarar en del, ja i min släkt har jag bara hittat bönder och torpare, inget spännande alls. Det tycker jag är lite synd, och jag återkommer till det nedan.

Som ni kanske har märkt så blev det under april månad endast ett inlägg här på bloggen. Det har inget att göra med att jag har slut på idéer till förhoppningsvis läsvärda inlägg, utan det handlar mer om brist på tid. För mig har det de senaste åren inte bara handlat om mitt egna släktträd när jag har bläddrat i Arkiv Digitals rika bildbibliotek. Sommaren 2014 fram till mars 2015 fokuserade jag helt och hållet på mitt projekt att skriva om Vimmerby stads historia, en bok som jag själv (om jag tillåts vara) är stolt över att ha givit ut. Under 2015 påbörjade jag även den här bloggen som till och från har tagit mycket av min tid, även detta har varit ett riktigt roligt projekt som inte är slut än, men som gjort att min egen släktforskning skett mer sporadiskt sista tiden.

Men under april månad i år så har jag dels utfört uppdragsforskning, men även lagt mycket tid på mitt eget släktträd. Jag har fått en härlig nytändning att återvända till mina släktingar. Senaste veckan har jag fokuserat på min farmors fars släktgren – ni ser Karl Liljedahl på fotot ovan med sin familj, hustrun Signe och de fyra äldsta barnen, varav den yngsta flickan i mitten är min farmor Sigrid. Fotot är taget runt 1924. Som parentes kan nämnas att det är det enda fotot vi har på Karl utan en prydande mustasch på överläppen vilket är fallet på alla andra foton.

En kombination av att ha tillgång till Arkiv Digitals färgbilder istället för Genlines svartvita och att på senare år blivit mycket bättre på att läsa äldre handstilar gör att när jag återvänder till forskning som jag gjorde för nio, tio år sedan så hittar jag ännu fler släktingar och rättar även fel som jag gjorde som nybörjare inom släktforskning.

I stort sett hela min släkt och mina anfäder har levt i Småland, väldigt få har tagit steget över landskapsgränsen. Dessutom har vi varit fokuserade till norra och östra delarna av Småland. Därför var det roligt att dyka ner i Pjätteryds kyrkböcker i vilken Karl har sina förfäder, en liten socken i sydvästra Småland där jag inte hade någon som helst kännedom om torp och gårdar. Dessutom märker man på namnen att det inte är långt ifrån Skåne och med influenser av Danmark när man kommer in på 1600-talet.

När jag lämnade mina Pjätteryds-släktingar förra gången så var äldsta födelseposten från 1703, och med den dragna slutsatsen att det ”bara” var bönder och jordbrukare på den släktgrenen. Idag ser jag på det på ett helt annat sätt. Självklart har även jag min beskärda del av både adel och kungar i mitt släktträd, men jag blir inte längre exalterad när jag stöter på en sådan släkting, det brukar som regel innebära en massa tidskrävande och inte fullt lika rolig bokforskning istället för att själv få göra fynd i originalkällorna.

För mig handlar släktforskning nu mer mångt och mycket om själva utmaningen att kunna hitta så mycket om min släkt som möjligt, och samtidigt vara noggrann med att dokumentera källhänvisningar. Att lära sig läsa mellan raderna och framför allt använda alla tillgängliga källor för att få fram så kompletta biografier om mina anfäder som möjligt. Släktforskning är som ett stort gigantiskt pussel där man själv i ett härligt detektivarbete får leta reda på varje pusselbit och se hur de passar ihop, att systematiskt följa varje ana så långt tillbaka i tiden som det går. Då spelar det inte någon roll för mig om det är en fattig torpare eller en adelsperson jag följer. Det finns spännande och ibland tragiska livsöden även hos de som brukade jorden.

Men, detta pussel försvåras ofta av avsaknad av källor. Bränder i kyrkor och prästgårdar har gjort att det kan saknas äldre kyrkböcker eller som i Pjätteryds socken – det finns luckor. Det finns en vackert skriven husförhörslängd för åren 1722-1723, men sedan saknas böcker ända fram till 1748. Även för åren 1764-1778 är det ett glapp. Det är då man får arbeta mer kreativt med födelse- vigsel- och dödböcker för att få fram rätt anor. Dessutom kräver det mycket arbete och tid för att utesluta felaktiga kandidater. Utmaningen blir mycket större, men dock inte mindre intressant. Tvärtom så blir man mer sporrad att ta sig vidare. Däremot så vill jag känna mig säker på det jag forskar fram, att det så långt det nu är möjligt är rätt personer jag skriver in i mitt släktträd. Om jag kommer till tveksamheter där det finns två möjliga personer varav bara en är rätt, eller när man börjar tänka ord som ”kanske”, ”finns en möjlighet”, ”skulle kunna vara” men det saknas källor att bekräfta uppgiften och komma till klarhet… då väljer jag att stanna istället. Hur gör du när du inte hittar källor som bevisar att det är rätt person du hittat?

Min farmors far Karl Liljedahls släktträd växte markant under den gångna ledigheten, och istället för 1703 så är nu 1641 det äldsta födelseåret på den släktgrenen, trots att det fortfarande ”bara” är bönder och torpare.

Den gångna ledigheten har varit hur skön som helst, solsken med 23-25 grader varmt och klarblå himmel har lett till sköna utedagar. Men det ena utesluter inte det andra, även ett antal timmar av hänryckande släktforskning har som sagt var hunnits med. Avslutar med en naturskön bild från Ungstorp i Djursdala socken som vi besökte i lördags. Här har det bott människor sedan bronsåldern, och på medeltiden var Ungstorp en by bestående av sex gårdar men som troligen under 1600-talet lämnades öde, möjligen som följd av pestens härjningar.

Ungstorp2016

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s