När branden har tagit kyrkböckerna

image

Hur släktforskar man när kyrkböckerna blivit förstörda i en brand i kyrkan eller prästbostället, i värsta fall så sent som på 1850-talet? Här följer några tips på metoder och andra källor man kan använda sig av när böckerna blivit förstörda i den destruktiva elden. Skedde branden efter 1860 så är det inga större problem för då finns de så kallade SCB-utdragen att tillgå, men innan dess blir det en större utmaning.

Det är inte roligt när det saknas kyrkböcker, och man ställer sig som nybliven släktforskare frågan hur man ska ta sig vidare. Det vanligaste svaret man brukar få är att använda mantalslängderna. Men även om dessa innehåller värdefull information är det inte alltid det enklaste sättet att pussla ihop familjebilder. Här nedan är ett exempel från Vimmerby stad år 1820, från västra kvarteret:

MantalslängdVimmerby1820

Kalmar läns landskontor EIIIc:77 (1820-1820) Bild 24700 / sid 2914 (AID: v400441.b24700.s2914)

Som ni ser är det endast mannen i familjen som står angiven, hustru och barn representeras av siffrorna i de följande kolumnerna och är med andra ord väldigt anonyma, även om de kunde vara skattepliktiga vilket man blev då man fyllde 15 år och var arbetsför. Mantalslängder från äldsta tid fram till 1820 finns digitaliserade hos Arkiv Digital (sök på arkivtyp landskontor eller häradsskrivare). Då mantalslängderna upprättades förhållandevis tätt mellan åren, så är det en bra start och följa vart fadern (och därmed resten av familjen) har bott, då får man en stomme att utgå ifrån.

Domböcker kan innehålla värdefulla ledtrådar om släktförhållanden. Har man riktig tur kan det finnas mindre släktutredningar gjorda för att utreda arv och äganderätt. Dessa fall är dock enligt mig förhållandevis sällsynta. Men att bläddra igenom domböcker är, om än ett givande så framför allt tidskrävande arbete.

Har man en släkting som suttit i fängelse på 1800-talet men där man inte vet personens föräldrar så ska man söka upp personen i fängelsearkivet. Där står nämligen som regel alltid både fadern och modern angivna och var de bodde.

Dopvittnen! Kanske någon nu utropar. Jodå, dopvittnen är utmärkta ledtrådar till släktingar. Speciellt i församlingar ute på landet där man bodde kvar generation efter generation på samma ort. Att vara uppmärksam på dopvittnena är också bra när syskon till föräldrarna till synes verkar ha försvunnit spårlöst ut ur socknen, har man tur kan man då hitta igen de genom födelsenotiserna.

Men om nu dopböckerna också förstördes i branden vilket är väldigt troligt… Då får vi börja i andra änden – med bouppteckningen. En kopia av varje bouppteckning förvaras i häradsrättens arkiv, och finns med andra ord kvar även efter en eventuell lokal kyrkbrand. I bouppteckningen räknas arvtagarna upp, det vill säga de barn som var i livet då fadern eller modern gick bort och som skulle dela på kvarlåtenskapen. Hade barnen blivit vuxna står det ofta även vem kvinnorna var gifta med och var de bodde vid tiden för upprättandet av bouppteckningen. Barn i syskonskaran som dog som små får man tyvärr inte reda på denna väg.

När sedan kyrkböckerna börjar föras igen kan man ge sig ut på jakt efter barnen från bouppteckningen genom att bläddra sig igenom den första husförhörslängden. Följ sedan barnen hur de flyttar mellan de olika gårdarna och torpen. Som när jag följde sonen Stephan till min ff ff ff ff Nils Andersson, så hittade jag detta i hfl:

Brorson

Hycklinge AI:4 (1798-1804) Bild 13 / sid 13 (AID: v26004.b13.s13)

Stephan Nilsson bor i Bro, Hycklinge, och är brorson. Hustrun i familjen, Catharina Andersdotter är med andra ord en tills nu för mig okänd syster till Nils Andersson. Ett glädjande fynd!

En annan källa som kan vara guld värd i jakten på släktingar är konfirmationsböckerna. Konfirmera sig gjorde man vid som regel vid 14-15 års ålder (i vissa fall lite senare). Vid konfirmationen skrev prästen in personens namn, födelsedatum och namnet på gården/torpet där man bodde. I vissa konfirmationsböcker skrevs även in namnet på båda föräldrarna, eller åtminstone på målsman. Denna källa kan med andra ord ge namn till både föräldrar och syskon till den person man forskar om. Tack vare konfirmationsboken kan man ta sig ungefär femton år tillbaka i tiden där det saknas födelseböcker. Tyvärr är ganska få av dessa konfirmationsböcker digitaliserade. Man får då istället vända sig till sitt landsarkiv där originalet förvaras.

Som i mitt fall med min ff fm mf Eric Carlsson som levde ett fattigt liv i backstugan Gatstugan i Horn (E). På grund av kyrkbrand 1851 börjar födelseböckerna först 1836. Min ana, sonen Jonas Magnus född 1834 var känd, och även hans äldsta bror Peter Olof född 1821. Då Eric var utfattig upprättades aldrig någon bouppteckning, men i dödboken står följande:

”Född i Vimmerby socken 6/10 1792. Gift 1820 med Maja Lisa Persdotter. Efterlemnat 4 söner”.

Fyra söner? Då var det fortfarande två som var helt okända för mig. Men genom att läsa konfirmationsböckerna så hittade jag en Carl Johan Eriksson född 1824, och slutligen Gustav Eriksson född 1830, båda födda i Gatstugan. Jag hade nu hittat de fyra barn som överlevde till vuxen ålder! Troligen föddes det barn som dog som små i Gatstugan, men det lär vi aldrig få veta. Däremot kunde jag alltså tack vare konfirmationsböckerna hitta ytterligare två av de fyra sönerna i familjen.

En annan likvärdig källa är skolmatriklarna, de böcker där eleverna skrevs in när de började skolan. Även här skrevs födelsedatum, hemort och föräldrars eller målsmans namn in. Äldre skolmatriklar förvaras hos respektive landsarkiv, medan nyare  betygskataloger (som regel omkring 1880 och framåt) finns arkiverade i respektive kommunarkiv.

Sammanfattningsvis, mina tips är följande:

  • Bläddra igenom första hfl efter branden i jakt på släktrelationer
  • Var noggrann och notera dopvittnen
  • Konfirmationsböcker är värdefulla källor
  • Skolmatriklar och betygskataloger kan ge ledtrådar
  • Glöm inte domböcker och fängelsearkiv
Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s