Ibland får man tänka till lite…

nas

I jakten på våra förfäder när vi kryssar fram och tillbaka i noteringarna gjorda av forna tiders präster så stöter vi då och då på små frågetecken där vi som släktforskare får tänka till lite extra för att lösa gåtan. Nutida släktforskning går i rasande fart, inte bara tack vare att kyrkböckerna är lätt tillgängliga via internet, utan även mycket tack vare alla indexerade register och databaser där vi snabbt och smidigt kan söka och få ledtrådar. Men ibland räcker det inte att förlita sig på dessa databaser, utan man får använda sunt förnuft och en gnutta klurighet.

Jag har under några månader till och från släktforskat åt en vän, men när jag kom till en av hennes anfäder, Magnus Persson som var hemmansägare i Cronoberg, Tuna socken så fick jag tänka till lite.

stinalisa1

I husförhörslängden har prästen skrivit född uti Hvena, 4 mars 1805, och hitkom derifrån 1824. Glasklart eller hur? Snabbt och lätt slår jag upp Vena födelsebok C3, och hittar naturligtvis inte någon Magnus född i mars månad 1805. Det föds fyra barn i mars; Per, Stina, Nils Peter och Lars, men som sagt var ingen Magnus.

Nu vet jag av erfarenhet att det inte är helt ovanligt att prästen anger födelseort till samma ort som personen inflyttat ifrån, ett felaktigt antagande av prästen helt enkelt. Som tur är så har jag PLF-CD 1 & 2, så raskt går jag in i dessa databaser och söker på barn födda 18050304 med namn som börjar på bokstaven M och vars faderns namn börjar på P. En väldigt bred sökning, men enda träffen jag fick upp var Hedvig Maria född i Ålem socken, uppenbart helt fel person.

Då följer vi ledtråden att han skulle vara inflyttad från Vena 1824, året innan han gifter sig med Brita Persdotter. Självklart finns ingen utflyttningslängd för åren 1818-1860. Hur göra då? Man kommer osökt och tänka på det klassiska Youtube-klippet Norsk IT-support, där en präst ska lära sig att använda böcker istället för skriftrullar, och supportkillen säger på norska till prästen ”Så tar du tag i ett ark och så blaaar du over…”

Ibland finns det helt enkelt inga snabba genvägar, utan det blir att söka sida upp och sida ner. Även om perioden 1818-1825 består av två separata volymer för den aktuella socknen så är ändå det totala sidantalet inte mer än 408 sidor. Så, när ni blaaar genom en husförhörslängd, börjar ni bakifrån eller framifrån? Oavsett vilket man brukar välja så hittar man alltid personen i andra änden av volymen än vad man började söka. Personligen börjar jag alltid söka bakifrån i boken, och i vanliga fall brukar jag ögna igenom sidorna genom att kika på födelseår, men i detta fall valde jag istället att fokusera på kolumnen utflyttat till.

Den här gången hade jag faktiskt tur, efter bara ett nittiotal sidor stöter jag på en Magnus i Telleryd rusthåll född just den 4 mars 1805 och son till en Per Olofsson.

stinalisa2

Men varför fanns då inte Magnus med i födelseboken? Jag söker efter hans storebror Nils, född hösten 1802, och mycket riktigt, han finns med snyggt och prydligt inskriven på sida 207 i födelseboken. Jag går då tillbaka till året 1805 och söker igenom alla födslar det året, och hittar en Måns född den 6 december. Rätt person, eftersom föräldrarna är Per Olofsson och Lisken Persdotter i Telleryd. Vid denna tid finns det nämligen bara en Per Olofsson i Telleryd bondby med en son som heter Magnus/Måns.

Men varför står det fel födelsedatum redan i den första husförhörslängden som Magnus är med i? Att det senare blir fel i Tuna husförhörslängd är lätt att förstå, då det är det datum som står angivet i inflyttningsintyget. Här har alltså Johan Neuwijk som var kyrkoherde i Vena gjort ett misstag. Men vilket födelsedatum är det rätta?

Visa släktforskare (undertecknad inkluderad) hävdar att man alltid ska lita på den uppgift som antecknades närmast i tiden då händelsen skedde, det innebär att lita alltid på födelsedatumet i dopboken istället för husförhörslängden. Men om nu Magnus föddes runt samma tid på året som husförhöret troligen genomfördes, varför skrev kyrkoherde Neuwijk då den 4 mars? Han borde ju ha haft koll på ungefär när de nyfödda barnen i socknen kom till världen under det gångna året.
Kunde det helt enkelt vara så att jag stött på fel Magnus? Att det fanns en Magnus till i Vena som flyttade till Tuna år 1824 och att prästen kanske hade blandat ihop dessa två? Möjligheten fanns ju faktiskt att det existerade en Magnus till vid denna tid som i såna fall troligen var född utsocknes.

För att stilla mitt sinne så var det bara att fortsätta och blaaaa igenom de resterande 318 sidorna för att se om det fanns någon mer Magnus/Måns som flyttade till Tuna runt 1824. En stund senare kunde jag dock bekräfta att så inte var fallet, det var rätt person jag hade hittat, eller man kanske ska säga den som i allra troligaste grad är rätt person.

Den här gåtan krävde inte något större detektivarbete och var löst ganska snabbt, vilket var tur eftersom det var ”Det sitter i väggarna” på tv igår, ett småmysigt och intressant program som tilltalar släktforskaren i mig och som jag ogärna missar. Men vad kan vi ta för lärdom av detta fall? Som jag ser det två stycken.

För det första, ha aldrig för stor tilltro till sökbara databaser. Trots att jag använde väldigt få sökparametrar i detta fall så dök inte rätt person upp. Register och databaser är ett hjälpmedel att snabbt hitta till originalkällan. Ge inte upp bara för att du inte får någon sökträff. I detta fall berodde det inte heller på fel i registret, för posten var helt korrekt avskriven från källan.

För det andra, vi kan aldrig veta med säkerhet att de uppgifter som står i de gamla kyrkböckerna är korrekta. Vi brukar ibland skämtsamt fråga oss om prästen varit full när vi stöter på tveksamheter, men även präster var människor som kunde göra fel, minnas fel och skriva fel av misstag. Hur gärna vi än vill så kan vi släktforskare aldrig få reda på den exakta sanningen, när i tiden händelsen verkligen skedde. Däremot ska vi alltid sträva efter att vara noggranna, vända på alla stenar och följa de ledtrådar som finns, och inte minst sträva efter att utesluta möjliga alternativ så vi känner en säkerhet i de uppgifter som vi sammanställer.

Bilden längst upp visar Vimmerby prästboställe Näs vackert inramat i sommarens härliga växlighet, ett hus där många präster har suttit och mödosamt fört några av alla de kyrkböcker som vi har tillgång till idag.

Advertisements
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Ibland får man tänka till lite…

  1. Alice Fonseca skriver:

    Jag har varit med om ett liknande fall. Forskade på fel person i flera generationer, när jag av en ren slump fann en berättelse som någon gjort på en annan släkt och upptäckte att min person avled i ung ålder och kunde alltså inte vara den anfader jag hade fått fram. De bägge personerna hade samma förnamn och fanns i samma församling och i samma bok. Jag fick mig en tankeställare och var tvungen att ta bort en stor del av mitt träd och börja om med rätt person.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s