”♪♪ Stockholm i mitt hjärta…” …pyttsan tänker vi bonnläppar ute på landet när vi hittar en anteckning i kolumnen utflyttad som lyder… Stockholm. Då vet vi att det blir letande av. Möjligheten att på det vanliga sättet följa personer i husförhörslängder upphör nämligen i Stockholm i slutet av 1870-talet. Jag är långt ifrån en expert på Stockholmsforskning men här kommer några tips.
För det första, vilka församlingar hörde till Stockholms stad? Nedan är en karta över församlingarna och rote-indelningarna enligt 1924/25.
När du är i Arkiv Digital finns ett smart sätt att lista alla församlingar på en och samma gång. Under Avancerade sökalternativ, välj Arkivtyp Församling/socken och Län Stockholm stad. Du kan nu enkelt välja bland stadens församlingar.
I och med industrialiseringen på 1800-talets andra hälft så ökade befolkningen i Stockholm lavinartat. Ser vi på staden (bestående av Gamla Stan och malmarna) så bodde här 109.878 personer år 1860, 40 år senare vid sekelskiftet hade befolkningen ökat till 300.523 personer. Många var de som ville söka lyckan i städerna, det var där i de nya fabrikerna som man hoppades få jobb. Det var inte heller bara stort inflöde till huvudstaden, människor flyttade friskt runt bland de olika stadsdelarna. Prästerna i de olika församlingarna hann nu inte med folkbokföringen, och därför skapades Rotemansinstitutionen 1878 som var en ny, kommunal organisation. Staden indelades i rotar och folkbokföringen sköttes nu av rotemän. På detta sätt fördes sedan folkbokföringen i Stockholm fram till 1926.
Mycket av dessa uppgifter har indexerats under åren, och den mest kompletta databasen idag är den så kallade Rotemannen 2 som omfattar alla församlingar i staden 1878-1926 förutom Vasastan och Bromma. Denna DVD kan man köpa bland annat i Rötters bokhandel och Riksarkivets webbutik. Databasen omfattar 5,7 miljoner poster. (En ny version av skivan är under produktion och kommer omfatta samtliga församlingar i staden.) Så har du mycket släkt i Stockholm är denna skiva en bra investering.
Det finns även ett gratis tillgängligt Rotemansarkiv publicerat på nätet:
http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Search.aspx
Detta register omfattar förvisso endast Södermalm, Gamla stan, Kungsholmen och delar av Norr- och Östermalm, men innehåller ändå 4,3 miljoner poster. Jag tänkte vi skulle söka lite i detta register. På hösten 1913 flyttar flickan Stina då 9 år gammal med sin familj från Frysände i Värmland till Stockholm. I församlingsboken har prästen skrivit flyttat till Stockholm, men han har även angivit församlingen som var Hedvig Eleonora (eller ja, han har skrivit Hidvig Eleonor, men vi förstår vilken han menar). Söker vi i Arkiv Digital på Hedvig Eleonora ser vi mycket riktigt att husförhörslängderna slutar 1878. Vi går istället in i rotemansarkivet på nätet.
Här finns som synes gott om fält att söka på, och jag väljer i detta fall att ange Stinas födelsedatum som var 11 september 1904, och hennes förnamn Stina. När vi klickar på Sök, så får vi upp två poster ur databasen. Den första är för åren 1913-1915, i vilken vi kan utläsa att Stina bodde på Nybrogatan 43 och Kommendörsgatan 17.
Den 8 februari 1915 flyttar hon till rote 24, det vill säga Oscars församling. Den församlingen finns inte med i nätversionen, men 28 september 1922 flyttar Stina tillbaka till Hedvig Eleonora, till Östermalmsgatan 29 och Grefturegatan 64. Hon är då 18 år gammal och ensamstående utan barn. Året därpå flyttar hon åter till Oscars församling, och då till Rote 20.
Tips! Om personen i fråga flyttade till Stockholm före 1878 kan det ändå vara idé att börja söka i rotemansarkivet först och sedan följa personen bakåt i aktuell församlings hurförhörslängder, istället för att mödosamt gå igenom inflyttningslängderna i de olika församlingarna vilket kan vara tidskrävande.
Men hur gick det sen, vart tog Stina vägen, och fann hon kärleken? När Rotemansarkivet tar slut 1926 så kan vi använda en annan källa, de så kallade folkregisterkorten som fördes 1926-1939. Dessa fördes i två serier, dels de som avled i Stockholm, dels de som flyttade ut. Korten är sorterade i alfabetisk ordning, så efter lite bläddrande hittar vi Stina Boman i Volym Dva2:106. Här kan vi se att hon den 2 mars 1934 gifte sig med avdelningschef Karl Uno Sahlström, född 18 december 1898.
På baksidan av kortet kan vi utläsa att Stina då hon flyttade tillbaka till Oscars församling 1923 bosatte sig på Östermalmsgatan 101. Då hon senare gifte sig flyttade hon efter bröllopsfirandet till sin make på Birger Jarlsgatan 66 i Engelbrekts församling.
Nästa anhalt man kan gå vidare med är Sveriges befolkning 1950 som finns hos Arkiv Digital. Här ser vi att paret har fått barn, och att de bor kvar i samma lägenhet på Birger Jarlsgatan 66 på sjätte våningen. Faktum är att de bodde kvar på samma adress ända fram till Stinas död den 28 februari 1970, men då hade de flyttat ner till fjärde våningen.
Så nog går det att följa även de som bodde i Stockholm om man känner till vart man ska söka. Lycka till!
Källreferens:
Anforskning 