Dokumentera utan släktforskarprogram?

Vimmerby prästgård 2015-05-23-5

De två vanligaste frågorna som dyker upp titt som tätt från nybörjare inom släktforskning är vilken leverantör man ska välja, och vilket släktforskar- program som är bäst? Min stillsamma fundering är alltid, varför behöver du ett släktforskarprogram? Jag vet att detta inlägg är som att svära i kyrkan, men jag vill ändå ge min syn på detta med släktforskarprogram.

Innan jag fortsätter mitt inlägg: Självklart är det så att jag vet att majoriteten idag använder ett eller flera släktforskningsprogram för att dokumentera sin släktforskning, och att dessa program har sina fördelar. Men faktum är att de även har sina nackdelar som kanske inte är så uppenbara för en nybörjare – nackdelar som övervägde då jag gjorde mitt val.

Innan jag går på djupet med mina tankar, så lite bakgrund om mig. Mitt släktforskarintresse väcktes redan som ung grabb. I tonåren gjorde jag mina första försök att släktforska, men ineffektiviteten med att behöva beställa mikrofiche och sedan ta sig till biblioteket för att upptäcka att någon ”gammal gubbe” hade knyckt läsapparaten (trots att jag bokat tid) gjorde att intresset svalnade. År 2002 föddes min dotter, och kort därefter så började jag på allvar att släktforska igen, då med hjälp av GenLine. Redan då gjorde jag mitt val att dokumentera i Word. Men är jag då teknikfientlig?  Inte riktigt, jag har arbetat med både programmering och databaser sedan mitten av 90-talet, och är väl bekant med databasers styrkor och fördelar.

Vad är målet med din släktforskning?

Förutom det uppenbara att det är ett spännande fritidsintresse och att det finns en  nyfikenhet på min egen släkts historia och livsöden så är målet med min släktforskning, slutprodukten, ett antal släktböcker. Ni vet de där med hård pärm och vita sidor som man kan bläddra och läsa i. Sen att man alltid hittar nya spännande saker som gör att väntar ett tag till innan man skickar boken för tryckning är en annan sak. Min släktforskning vill jag dela med mig av till min familj och de släktingar (nära eller avlägsna) som kan vara intresserade, och det tänkte jag göra i bokform, merparten vet inte vad en GedCom-fil är, än mindre hur de ska hantera den.

En stor fördel är att många idag använder Word i sitt dagliga arbete, det är faktiskt inte svårare än att skriva ett mail att öppna Word och börja skriva sin text. Att leka med layout, välja fonter och så vidare kan man göra allt eftersom.

Jag är lat – och vill vara effektiv!

Förr i tiden, vilket inte är allt för länge sedan så användes något som kallades ansedel eller personakt för att dokumentera släktforskning. Det var en förtryckt blankett i A4-format med prydliga rutor där man fyllde i personens namn, födelsedatum, föräldrar, barn och så vidare – varje uppgift i sin egen lilla ruta. Gott nog då. Sedan gjorde datorerna intåget i våra liv, och då kom någon på att bygga ett databasprogram att dokumentera släktforskning i, och det är allt för tydligt att man då utgick ifrån ansedeln.

För mig är det viktigt att jag snabbt och effektivt kan dokumentera min forskning, och att jag känner frihet att designa och skriva min text så som jag vill. Istället för att skriva in namn i en ruta, födelsedatum i nästa, och faddrar, ja ni förstår, så kan jag skriva det i mer flödestext, även om jag också grupperar informationen om en person utefter födelse, bröllop, och död, för att sedan komplettera med en lång text som beskriver personens liv. Att sitta och hoppa mellan små rutor i ett släktprogram tar onödig tid.

Normaliserar du namnen? Hur gör du om en person är adopterad, vilka föräldrar anger du? Hur dokumenterar man förhållanden som inte slutar i äktenskap? Tar du med fosterbarn eller bara de egna biologiska barnen? Vart skriver du in källreferensen? Det är frågor som användare av släktforskarprogram funderar över, något som jag slipper. Jag skriver, och dokumenterar utan att fastna i såna funderingar.

En nackdel med ett släktforskarprogram är som sagt var den dag du vill trycka en släktbok. Då ska du skapa en export till Word, och den kommer inte se speciellt trevlig ut. Det kan bli åtskilliga timmar och dagar av formatering och justering för att få det och se någorlunda snyggt ut.

Jag har istället gjort tvärt om, jag har valt ett format och en layout som jag använt från början, och fyllt på med mitt resultat i, redo att bara tryckas ut i en PDF-fil som kan skickas till tryckeriet. Jag har tillbringat flera timmar med att välja typsnitt för rubriker, text, bildtext etc, för att det ska se fint ut, och även funderat på vilket sätt jag ska skriva min text på, men när jag väl satt hur mallen ska vara, behöver jag inte lägga mer tid och funderingar på det.

Men fördelarna med släktforskarprogram då?

Det är enkelt att dela med sig via GedCom. Jo, förvisso, men jag kan lika lätt dela med mig av mitt resultat som en PDF. Lägger man upp en PDF på internet så blir den indexerad av Google, det vill säga all text i PDF:en blir sökbar och andra har lika lätt att hitta mina uppgifter som en html-export från ett program.

En annan aspekt av enkelheten med att dela med sig av släktforskning via GedCom är att det är väldigt lätt att ympa in andras forskning i sitt eget träd, men det är allt för ofta man inte tar sig tid att kontrollera alla de uppgifter och personer som man importerat.

GedCom är bra när man ska skapa en backup. Stämmer också, men hur svårt är det att spara undan en Word-fil? Dessutom, Word finns installerat på de flesta datorer, vilket betyder att även de som inte är inbitna släktforskare kan öppna och läsa din släktforskning.

Att byta ett släktforskarprogram mot ett annat kan man göra med hjälp av en GedCom-export. Det låter väldigt enkelt, men att allt blir rätt, eller att allt följer med är tyvärr inte en självklarhet.

Fördelen med att skapa olika rapporter och listor då? Personligen är jag intresserad av livsöden, inte hur många Anna Johansdotter som förekommer i min släkt, eller vem av mina förfäder som nådde den högsta åldern, eller ens hur många som är födda i januari år 1786.

Men nog är det bra att kunna hitta dubblettposter? Min motfråga är då varför du har fått in dubblettposten från början i ditt program? Noggrannhet har inget att göra med vilket program du använder. Och skulle jag råkat nämna samma person född i slutet på 1600-talet två gånger så må det vara hänt, så länge som källreferenserna och uppgifterna är korrekta.

Word har de flesta funktioner jag behöver

Bara man tar sig tid att lära sig Word så inser man snart att det finns en rad med bra funktioner, användbara när man släktforskar. Sökningen i Word gör att jag snabbt hittar rätt person, även om jag inte får sökresultatet presenterad i en klickbar lista. Jag kan dessutom göra klickbara länkar, korsreferenser så jag snabbt kan hoppa mellan sammanhörande fakta, och dessutom finns funktionen bokmärken som ett ytterligare alternativ för att hitta rätt.

Att jag med format, typsnitt, tabbar, kolumner kan få precis den layout som jag vill har jag redan nämnt, men är som sagt var en stor fördel att begrunda. Inte minst när vi kommer till bilder, foton, kartor och utklipp ur kyrkböckerna. Att sedan skapa innehållsförteckning och index är gjort med ett klick.

Genom att markera ord eller hela textstycken med olika textfärger så kan jag lätt markera sånt som inte är färdigt, bör kontrolleras eller ska kompletteras. Jag får en väldigt god överblick på min pågående forskning på det sättet.

Att använda Word istället för ett släktforskningsprogram kräver lite eftertanke först, och kanske lite disciplin till en början, men jag lovar att när du sedan har hittat den layout du vill jobba med, och bestämt dig hur du vill dokumentera, så kommer du kunna lägga mycket mer tid på själva forskningen istället för att klicka och tabba mellan olika fält, knappar och små formulär och mödosamt fylla i data i en databas.

En av de få nackdelar är att du naturligtvis inte kan generera ett släktträd i Word. Detta måste skapas för hand, antingen tidskrävande med Figurer i Word, eller lite mindre tidskrävande i ett flowchart-program. Själv använder jag Microsoft Visio. Samtidigt, du behöver ju faktiskt bara rita ditt släktträd en gång, och därefter bara komplettera med nytillkomna personer. Fördelen däremot är att du kan designa ditt träd precis så som du vill ha det, ta med kusiner, farbröder och andra grenar som du vill belysa.

Så har du precis börjat släktforska, fundera på vad som är viktigt för dig; hur du vill dokumentera och dela med dig av ditt resultat. Man måste inte använda ett släktforskarprogram, lika lite som man måste gå en släktforskarkurs för att bli en släktforskare, bara för att ”alla säger så”. Testa dig fram och använd det sätt som passar dig bäst.

Med detta inlägg säger jag absolut inte att alla som använder ett släktforsknings- program har valt fel väg, för många, kanske de flesta är det rätt val att använda ett sådant program. Däremot, för den som har grundläggande kunskaper i Word och vill använda sin kreativitet så kan det vara ett alternativ att åtminstone överväga.

Relaterade inlägg:

Det har tagit tid…

Dags att återvända till mina förfäder, del 1

Fotot längst upp är på trädet utmed prästgården Näs i Vimmerby som Astrid Lindgren lekte vid som liten, och som stod modell för Pippi Långstrumps sockerdricksträd.

Advertisements
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Dokumentera utan släktforskarprogram?

  1. J. A. Rosén skriver:

    Här är en till som kommit till samma slutsats! När jag först började släktforska samlade jag alla mina fynd i en textfil, men eftersom jag inte hade en tydlig struktur på det från början blev det snabbt oöverskådligt. Jag tänkte att ett program skulle kunna hjälpa mig att strukturera och filtrera mina resultat. Inte med syftet att hitta x antal Anna Johansdotter, märk väl, utan för att hitta större samband som lätt försvinner när man fokuserar på sökandet efter en endaste person. Vilka familjer har bott i samma område under en viss tidsperiod exempelvis? Jag tror fortfarande att detta kan vara en styrka med programmen. Men efter att ha noggrant valt ut ett program och funderat på hur jag ville föra in informationen så kom stötestenen: Det tog för mycket tid i anspråk att mata in allt! I ett par år körde jag ett dubbelt system där jag förde in namn och generationsnummer på personerna i programmet och alla anteckningar med källor i en vanlig, men bättre strukturerad, textfil (hela tiden med tanken att föra in det i programmet ”senare”). Nu är jag i processen av att överge programmet helt och hållet till fördel för InDesign. Som formgivare har jag ju ändå alltid varit avogt inställd till de antavlor och -sedlar som erbjuds i programmen, så varför inte göra det tydligt och prydligt på egen hand? 🙂

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s