Släktforskaråret 2016

Så här under årets sista dagar är det populärt att blicka tillbaka hur året har varit i olika nyhets- och sportkrönikor på tv. Men det har faktiskt hänt en hel del även för oss med intresse för genealogi och historia under det gångna året. Så låt oss ta en kort stund och blicka tillbaka på släktforskaråret 2016.

Borgmästargården1910Vinteridyll från Vimmerby stad runt 1910. Fotot är taget på Storgatan utanför borgmästargården.

Årets enligt mig bästa nyhet gick Mikael Karlsson ut med redan den 22 januari. Det var den glädjande nyheten att Riksarkivet äntligen omprövat sitt tidigare beslut att inte låta Arkiv Digital fotografera kyrkböcker nyare än 1935. Det dröjde inte heller länge förrän det började dyka upp nydigitaliserade volymer i Arkiv Digitals bildarkiv. För mig var tidigare beslutet väldigt märkligt, då digitalisering minskar slitaget på originalvolymerna markant. Det är inte utan att man blir fundersam, då detta beslut om omprövning kom bara en kort tid innan dåvarande generaldirektör på Riksarkivet Björn Jordell meddelade den 17 februari att han skulle gå i pension. Jordell hade då haft tjänsten sedan 1 maj 2010. Hur som helst får vi hoppas att Arkiv Digital och Riksarkivet får ny vind i seglet i sina relationer, och att vi kanske kan förvänta oss spännande samarbetsprojekt mellan dessa två framöver.

Snabbspolar vi framåt till 8 december, så släpptes ”nyhetsbomben” att regeringen vill se över möjligheten att släppa SVAR fritt för alla. Vad innebär det för Arkiv Digital, kommer de överleva? Personligen tror jag det, Arkiv Digital har redan mycket material som inte finns tillgängligt hos SVAR, material som är intressant för oss släktforskare. Dessutom är allt deras material i färg och med bra skärpa. Självklart får man funderingarna att att det skulle kunna finns en risk framöver att Arkiv Digital tappar motiveringen och säljer hela sitt bildbibliotek till Ancestry, vilket skulle innebära att det blir ännu ett dött bildarkiv, precis som GenLines blev 2012. Men personligen ser jag en annan möjlig farhåga, och det är alla som är nybörjare och vill prova på det här med släktforskning. Är SVAR gratis så är det där de kommer börja, och möjligen blir det fler som tappar intresset än om de börjat med att släktforska i färg hos Arkiv Digital där kyrkböckerna är mer lättlästa. Jag älskar släktforskning, men Alice Bah, halvera hellre biljettpriserna på Sveriges biografer, det skulle komma många mer till glädje. Mitt råd är att istället få till ett starkare samarbete mellan SVAR och Arkiv Digital på fler plan än idag, det skulle ge mer till oss släktforskare på lång sikt än att bara spara lite mindre än en hundralapp i månaden nu.bild1


Årets vinnare av Allt för Sverige
blev efter en tuff kamp i sista avsnittet 30-åriga Sarah Steinman, vildmarksguiden från Minneapolis i Minnesota. Även detta år bjöd tv-serien i ledning av Anders Lundin på bra under-hållning med härliga inslag av den svenska sommarens grönskande natur och vi fick göra bekantskapen med 10 glada och positiva svenskamerikaner. Sarah var en värdig vinnare, lugn, fokuserad och utstrålade ”cool svensk mentalitet”.

Men även själva programmet är en vinnare i år, den 22 november vann det nämligen en prestigefull internationell Emmy.
Vi kommer dessutom kunna se fram emot ytterligare en säsong nästa år utlovar Ebba Adielsson, projektledare för Allt för Sverige.

Är man lässugen så har det släppts ett antal släkt- och historierelaterade böcker under året. Tre nya handböcker från Släktforskarförbundet har kommit ut; Källkritik, Samiska rötter och Vallonska rötter. Förbundets största boksläpp på året är förstås Släktforskarnas årsbok. 2016 års upplaga gör ingen besviken, välskriven och full med intressanta artiklar. För egen del var det speciellt intressant att läsa om Ålhults säteri som ligger nästgårds för mig, och där vi får se exempel på hur mycket som faktiskt går att hitta i tidiga källor om en gård. I och med årets bok överlämnar Eva Johansson facklan som redaktör till Ted Rosvall.

Herman Lindqvist bjöd i år på boken De vilda Vasarna, en detaljerad och läsvärd krönika om Vasaätten. Kungar och deras liv i all ära, men Sveriges historia består av så mycket mer. I slutet av april släpptes mitt val till årets bästa historiebok, Bödlar: liv, död och skam i svenskt 1600-tal skriven av min favoritförfattare Annika Sandén.

annika

Annika som har skrivit flera andra böcker tidigare om just denna intressanta period – 1600-talets Sverige – har återigen djupdykt i de historiska arkiven och lyckats bringa ljus om en yrkeskategori som har lämnat få spår efter sig – bödlarna. I boken berättar hon hur man blev bödel, vilket liv man kunde förvänta sig, och vad som ingick i bödeln uppdrag, men även hur samhället i övrigt såg på bödlar och allmänna avrättningar. Annika lyfter fram den lilla människan och ger de liv, och låter oss få en inblick i en del av landets ofta bortglömda, men spännande historia. Har du inte boken redan, så rekommenderar jag dig varmt att köpa den.

Under året har det varit mycket fokus på DNA och DNA-tester som verktyg i släktforskningen. Även om jag personligen inte har blivit biten, så är det många andra som har blivit det, och jag kan inte förneka att det är klart intressant att kunna lösa släktgåtor som annars troligen hade förblivit frågetecken. Det stora intresset märks inte minst på olika forum på internet, frågorna är många, allt från vilken leverantör och vilket test-kit man ska använda, till hur man ska tolka de resultat som man får.

Men släktgåtor kan även lösas på mer traditionella sätt. I maj månad kunde vi läsa om projektet Oäkta barn startat av Skånes släktforskarförbund som går ut på att registrera alla oäkta barn, och sedan föra samman detta med de fynd som man gör bland annat i domböckerna. Ett berömligt projekt som gärna skulle kunna sprida sig utanför Skånes gränser och omfatta hela vårt rike.

När vi är inne på register och databaser har Arkiv Digital publicerat flera intressanta databaser under året. I Våras släpptes Sveriges befolkning 1960 innehållande 7,5 miljoner poster, och dessutom Befolkningen i Sverige 1880-1920, en enorm databas på omkring 46 miljoner poster – avskrifter från husförhörslängder och församlingsböcker för nämnda år. Inte nog med det, under sommaren publicerades även databasen Svenskar i USA 1940 (från US Census 1940) som omfattar omkring 447.000 personer levande i USA 1 april 1940 och som var födda i Sverige.

Men det är inte bara stora kommersiella företag som producerar databaser och register. Värt att nämna är bland annat föreningen Släkt och Bygd i Borlänge som släppte en uppdaterad skiva i November med födda, vigda och döda 1641-1901, totalt 193.000 poster, och samma månad släppte  Katrineholm-Flen-Vingåkers Släktforskarförening i Sörmland ett register med födda vigda döda från 1660 och framåt i de församlingar som ingår i föreningens område, totalt 400.000 poster. En stor eloge till de människor som lägger ner stor tid och möda på att skapa dessa register till gagn för oss släktforskare.

I september månad meddelade Riksarkivet att de avslutat digitaliseringen av bouppteckningar för åren 1980-2001 vilket var en positiv nyhet. Totalt är det 14 miljoner bilder som ingår i bildarkivet tillgängliga för de med abonnemang hos SVAR.
De med abonnemang hos Arkiv Digital har inte heller brist på digitaliserade bouppteckningar. Hos Arkiv Digital finns nämligen bouppteckningar från äldsta tid till långt in på 1900-talet, och fler tillkommer löpande.

Ett annat intressant digitaliseringsprojekt avslutades under hösten och blev tillgängligt den  1 oktober – över 10.000 fotografier på kriminella personer i Stockholm för åren 1869-1920. Eldsjälen bakom detta projekt är Karin Gustafsson, arkivarieassistent på Stadsarkivet i Stockholm.

annaelisabeth

Årets upplaga av Släktforskardagarna hölls i år i Umeå, och var enligt de som var där ett väldigt lyckat arrangemang som drog runt 3000 besökare. Det är vid såna här tillfällen som det blir tydligt att vi bor i ett väldigt avlångt land, vi i Södra Sverige har väldigt långt till Umeå. Även om Nyköping 2015 drog fler besökare, runt 5000 personer, så är det omvänt förhållande, de i norra delarna av Sverige har lika långt ner dit. Personligen tror jag att lösningen skulle vara att hålla två evenemang varje år, ett lokaliserat i norra Sverige, och ett i södra Sverige. Det är inte otroligt att man på sikt skulle kunna nå 10.000 besökare totalt, då även intresset för släktforskning ökar i Sverige. Ett stort plus är att föreläsningarna filmas och blir tillgängliga för alla. Min favorit detta år var Bo  Holmberg som på ett spännande och engagerande sätt berättade om brott och oknytt i de mörka skogarna.

anforskning2016

För egen del vad gäller min släktforskarblogg så var årets mest lästa inlägg ”När du vill veta lite mer om oäkta barn” som ingår i min serie artiklar som går lite mer på djupet inom olika släktforskarämnen. Det var en artikel som jag var ganska nöjd med själv då jag publicerade den, och det var riktigt roligt att den togs emot med en sådan positiv värme.

På andra plats  kom faktiskt ett inlägg som jag postade redan den 12 mars 2015, ”Ancestry, Arkiv Digital eller SVAR” där jag beskriver mer i detalj vad som skiljer dessa tre aktörer åt. Att detta inlägg fortfarande är populärt tror jag beror på att vi under året har haft ett stort tillflöde av nya släktforskare som har upptäckt detta spännande fritidsintresse. Tillhör du en av dessa så välkommen in i gemenskapen!

På tredje plats återfinner vi inlägget ”När branden har tagit kyrkböckerna” vilket även det var ett väldigt uppskattat inlägg. Ibland gäller det att tänka kreativt när de vanliga kyrkböckerna saknas vilket jag gav lite tips på i den texten.

vadstugan

En annan väldigt rolig sak för mig personligen var publiceringen av min artikel om Sofia Karolina Jonsdotter i tidningen Släkthistoria (nr 5 2016). Att få dela med mig av den pusselbiten av min släkthistoria som ligger mig varmt om hjärtat var väldigt värdefullt för mig. Ett stort tack till tidningen, och framför allt till Anna Maria Erling.

Jag vill avsluta med ett riktigt stort tack till alla er som har följt min blogg under året och kommit med kommentarer och synpunkter. Förhoppningsvis har jag inte öst för många inlägg över er. Den positiva feedback jag får via Facebook, bloggen och mail är väldigt uppskattat från min sida och gör att jag känner mig inspirerad att fortsätta skriva.

God Jul och ett Gott nytt år önskar jag er alla!

 

 

 

Advertisements
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Släktforskaråret 2016

  1. Gunvor Persson skriver:

    God Jul o Gott Nytt släkt- och bloggar år 🙂

    Liked by 1 person

  2. birgittak2015 skriver:

    Hjärtligt tack för denna sammanfattning av släktforskaråret 2016. Jag har med stort intresse läst din blogg och vill även tacka för dina intressanta och givande inlägg. Ser fram emot kommande inlägg och önskar dig EN GOD JUL OCH GOTT NYTT SLÄKTFORSKARÅR 2017.

    Hälsningar
    Birgitta Krantz

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s