Liborius Stockfisch – Vimmerbys första apotekare

Vimmerby1707

Vimmerbys första apotek inrättades 1749 enligt Alfred Lewertins bok Sveriges Apotekarhistoria utgiven 1910. Lokalhistorikern Oskar Blomberg skrev i sin bok Utdrag ur Vimmerby stads historia; ”Det första året det fanns apotek i Vimmerby var 1749. Ägare var då Liborius Stockfisch. Var försäljningslokalen då fanns är oklart…” Men vem var då denna Liborius Stockfisch? Min tanke är att försöka ge en bild av Vimmerby stads första apotekare.

Blogginlägget kunde lika gärna haft rubriken Giöterströms kamp mot Stockfisch, men låt oss börja från början. Det första spåret som jag hittat är från den 2 juli 1743. Den sommardagen stod nämligen Liborius inför rådstugurätten i Vimmerby. Det var stadsbetjänten Anders Kullander som till notarien Olof Moberger hade angivit ”qwinsfolket” Annika Persdotter. Annika var piga hos ”ädla och högaktade” borgmästaren Axel Loo, och hade tidigare tjänat där som amma. Hos borgmästaren logerade även stadens apotekargesäll Liborius Stockfisch, och han hade med ”bemälte qwinsfolk med barn rådt”. Stockfisch hade dock erkänt för borgmästaren att det var han som var lägersman, och borgmästaren i egenskap av husbonde ställde nu de båda inför rätten. 

Det blev inte någon längre rättegång då både Liborius och Annika erkände, och snart föll domen. Liborius dömdes enligt missgärningsbalken till första gången lönskaläge och fick därför böta 10 daler silvermynt. Brukligt på denna tid var att kvinnan betalade hälften så stor summa, alltså 5 daler, men Annika hade tidigare varit dömd för att ”sig lägra låtit”, och skulle därför även hon betala 10 daler silvermynt, en stor summa för en piga år 1743. Dessutom skulle Liborius erlägga 4 daler silvermynt och Annika 2 daler silvermynt till kyrkan. Några 12 daler hade inte Annika, och fick därför plikta med 14 dagars fängelse i stadshäktet för de 10 dalerna, och därefter arbeta av de två dalerna till kyrkan. Annika tilläts dock att föda sitt barn först innan hon sattes i häktet för att avtjäna sina dagar. Någon efterföljande relation mellan de två verkar det inte ha blivit.

Liborius hittade dock snart sitt livs kärlek i den då 32-åriga änkan Maria Margareta Rising med vilken han gifte sig i juli månad 1745 i Vreta Kloster. Maria föddes den 9 mars 1713 i Vimmerby, dotter till dåvarande rektorn i staden, Botvid Rising och dennes första hustru Anna Cecilia Sternman. Maria gifte sig första gången 5 juli 1739 med tysklandsfödda Henrik Jakob Sivers, hovpredikant och kyrkoherde i Tryserum, men de skilde sig samma år. Äktenskapet med Liborius blev däremot mer lyckat. Under tiden de bodde i Vimmerby så fick de två barn; Äldsta sonen Liborius 4 augusti 1746 och sonen Botvid född 10 februari 1748 som dog redan den 27 mars samma år.

Enligt Blomberg, som troligen tog sin uppgift från Lewertin så inrättades apoteket i Vimmerby år 1749. Även om det kanske var det år som Liborius gick från apotekargesäll till att bli apotekare så arbetade han flera år innan 1749 som apotekare i Vimmerby med tillhörande apoteksbod.

År 1746 var Liborius 42 år gammal. Hans ursprung är för mig okänt, och att han skall vara född 1704 är enligt åldersuppgift när han dog. Men detta år var det åter dags för Liborius att stiga fram inför rådstugurätten vilket skedde den 28 april.

Det var rådmannen Jonas Arfwid Kastman och handelsman Håkan Höök som stämt Liborius för 1) ha sålt varor han inte ägde lov till, 2) begäran om att visa upp medicinaltaxan, 3) Att hans bod skulle hållas stängd tills Liborius kunde bevisa att han tagit examen i Collegie Medico, 4) bevisa att han hade tillstånd att i Vimmerby hålla apotek för sin egen eller annans räkning.

Fram steg nu den välbetrodde stadsfiskalen Bengt Giöterström med full pondus och med fullmakt undertecknad den 24 april att företräda Kastman och Höök i detta ärende. Giöterström var en respektingivande person med stor vana i rådhusrätten. Han krävde nu att Liborius skulle komma med bevis och svara på frågorna, men Liborius ville istället få 14 dagars frist innan han svarade på anklagelserna. Rätten gav honom anstånd till nästkommande onsdag, och så var den dagen till ända, troligen inte till Giöterströms belåtenhet.

Den 30 april steg Giöterström upp inför rådhusrätten och åberopade att stämningsmålet ”nu måtte företagas”. Giöterström var klart ivrig att fortsätta målet. Stockfisch var även han på plats, men började med att ifrågasätta Kastmans och Hööks rättighet att lägga sig i det de inte förstod sig på, vartefter han började svara på de fyra anklagelserna från föregående tillfälle.

1: Vad varor jag äger makt såsom apotekare att sälja, dependerar jag i detta mål av Kungliga Collegium Medicum. 2: Finner jag ingen lag att förbinda mig uppvisa medecinal taxan för någon domstol, utan den rättigheten har endast Kungliga Collegium. 3: Vad gäller tredje punkten så är det inte upp till någon domstol att bepröva eller förbjuda endast på grund av två ”olaga kärandes blotta angifwande och tahl”, och jag behöver inte yttra mig. 4: Slutligen finner jag inte vad Kastman och Höök har att göra med om jag äger den gård som jag nu sitter uti, utan det är endast något som angår herr Linck som faktiskt äger gården.  Därefter bad Liborius ödmjukast rätten om rättvist bifall i dessa gärningsmål, och om det skulle underkännas så ville han att hans missnöje skulle antecknas och fallet tas upp i Göta hovrätt. 

Nu steg åter Giöterström fram, redo att prata. Han inledde med att påstå att då Stockfisch hade framfört sitt missnöje till rannsakning och framtida dom så hade han förolämpat rådhusrätten. Att Stockfisch inte såg huvudmännen [Kastman och Höök] som riktiga käranden och att de skulle ha gjort insteg i Giöterströms syssla genom att dra Stockfisch inför rätten, var även det något som Giöterström ansåg vara både fel och hånfullt. Men nu var tiden så långt kommen på dagen, att målet sköts upp ännu en gång.  

Den 3 maj var det åter rådhusrätt, men nu uteblev Stockfisch trots att ärendet skulle återupptas denna dag. Stadsfiskal Giöterström var inte sen att påpeka att då ”Stockfisch efter skedt uprop af saken ej kom tillstädes, eller fullmäktig å thess wägnar” så skulle han plikta 1 daler silvermynt vilket också skedde enligt det årets saköreslängd.

Men Giöterström hade laddat hela morgonen och lät inte saken bero vid det; ”Saken nu måtte företagas, och att Boden till thess Stockfisch upwisar medicinal taxan måste blifwa igenslagen, som ock elliest wärkställt warde, enär Stockfisch ej sielf är hemma, emedan ej någon hwarken bör eller kan tillförtro sig att af thess hustru eller gosse, som ej länge wid apotequet warit, utan nyligen är antagen; några medicamenter eller dylika handla, och af them emottaga; samt sedermera icke upnats förrän han swarat i saken och apoteket undergått visitation.”

Stadsbetjänten Widerberg skickades hem till Stockfisch för att höra om denne var hemma, men det var han inte, och var inte heller denna dag att väntas. Rådman Daniel Schenling tillsammans med notarien och betjänten fick nu i uppdrag att med lås och märlar försegla Stockfisch apoteksbod tills målet var löst. Skulle Stockfisch bryta upp låsen så skulle han få plikta (betala böter) för det!

Och det gjorde Stockfisch. Redan dagen efter, söndagen den 4 maj bröt han förseglingen, och Giöterström påtalade att Stockfisch nu måste betala hela 20 daler silvermynt i böter.  Stockfisch svarade att eftersom han hade tänkt förklara missnöje över att apoteket skulle förseglas till hovrätten, så hade inte rådstugurättens utslag vunnit laga kraft då han brutit förseglingen. Efter detta anförande var gjort, så avträdde han genast från rätten, och borgmästaren å rättens vägnar sade till Stockfisch att vänta tills stadsfiskal Giöterström fått anför i denna sak ”hwad han någit kan hafwa”. Stockfisch fick då återvända. På frågan om bevisning för att få hålla apotek i Vimmerby så teg Stockfisch alldeles stilla. På frågan om brytandet av förseglingen hade skett med hans vetskap och vilja, så kunde han inte heller på det förmås svara.

Men nu tog rådmännen Wimnell och Schenling till orda, vilka tillsammans med notarien Lohm kunde intyga att på söndagsmorgonen den 4 maj, innan sammanringningen till ottesången skett, så hade Stockfisch kommit till notarien. Stockfisch hade bett notarien följa med till rådman Wimnell så som äldsta rådman för att få förklara sitt missnöje över föregående dags beslut att försegla apoteksboden. Men Både Wimnell och snart även Schenling hade sagt att om förseglingen bröts så skulle Stockfisch få böta. När så ottesången var till ända, så hade Schenling och notarien sett genom Schenlings fönster att apoteksdörren var öppnad, men de visste inte om det var Stockfisch själv som hade brutit förseglingen.

Här får vi alltså en ledtråd till vart Stockfisch apoteksbod fanns, nämligen inom synhåll från Schenlings fönster. Schenling bodde vid denna tid på tomt nr 3 i östra kvarteret. Liborius bodde själv detta år på gård nr 2 i västra kvarteret. Åren 1747–1749 bodde han och hans familj på gård nr 2 i norra kvarteret, för att sista åren innan han lämnade staden bo på gård nr 7 i östra kvarteret.

Giöterström var nu riktigt uppeldad, och så gott som krävde att rätten direkt skulle döma Stockfisch. Men nu tog borgmästaren till orda. Han påminde rätten om att Stockfisch tidigare fått magistratens beviljande att öppna apotek i staden. Vad gällde intyget att Stockfisch hade rätt att arbeta som apotekare hade Stockfisch även det tidigare visat upp för borgmästaren i dennes hus, och Stockfisch borde nu visa upp det även för rätten, men då svarade Stockfisch att det intyget var nu i Stockholm inlämnat till Collegio Medico. Därefter undandrog sig Stockfisch att svara på de övriga frågorna som han blivit instämd till av rådman Jonas Kastman och handelsman Höök. Vid detta lag var nog Giöterströms puls ganska hög. Giöterström hade för en gångs skull mött en värdig motståndare i rådhusrätten, något som han definitivt inte var van vid, så hans frustration var nu stor.

Men åter var timmen slagen, och rätten skulle ta saken i övervägande för att meddela utslag vid nästkommande rådstugudag.  Härefter har jag dock inte funnit något mer i domboken gällande detta ärende. Några böter fick inte Stockfisch betala för uppbrytandet av förseglingen på apoteksboden. Dessutom upptogs rådhusrättens tid snart av ett mycket allvarligare ärende med början den 19 juli, nämligen den tragiska mangelolyckan där Beckstedts 12-åriga dotter dog (vilket jag har berättat om i min bok).  

De följande åren förekom Stockfisch i rådhusrätten endast då han skulle driva in obetalda räkningar från stadens borgare. Enligt Lewertin sålde Liborius apoteket år 1753 till Lorentz Wassenführer, men faktum är att han med största sannolikhet lämnade staden något tidigare. Sista mantalslängden Liborius finns med i är den för år 1751. Dessutom föds en son till Liborius och hustrun Maria i Ruda, Högsby socken redan den 8 januari 1750. Pojken som döptes till Botvid dog den 19 oktober 1760. Därefter föddes ytterligare tre barn i Ruda; Matthias 25 februari 1752, Karl 18 april 1757 och Anna Maria 28 september 1761.

Liborius dog den 1 augusti 1792 enligt bouppteckning upprättad den 4 oktober och ska vid sin död ha varit 88 år gammal. Han bodde då i Böta i Långemåla socken, fortfarande omnämnd som apotekare. Så slutar historien om Liborius Stockfisch – Vimmerby stads första apotekare.

 

Källreferens:

Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Kalmar län (H) EVIIBAA:6536 (1740-1743) Bild 3170 (AID: v280123.b3170)
Vreta kloster (E) EI:1 (1745-1820) Bild 97 / sid 183 (AID: v41977.b97.s183)
Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Kalmar län (H) EVIIBAA:6537 (1744-1748) Bild 2620 (AID: v280124a.b2620)Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Kalmar län (H) EVIIBAA:6537 (1744-1748) Bild 2670 (AID: v280124a.b2670)
Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Kalmar län (H) EVIIBAA:6537 (1744-1748) Bild 2690 (AID: v280124a.b2690)
Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Kalmar län (H) EVIIBAA:6538 (1749-1752) Bild 210 (AID: v280125.b210)
Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Kalmar län (H) EVIIBAA:6538 (1749-1752) Bild 240 (AID: v280125.b240)
Handbörds häradsrätt (H) FII:16 (1790-1795) Bild 159 / sid 313 (AID: v78300.b159.s313)
Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s