Befolkningen i Sverige 1860-1930

Arkiv Digitals största databas, och enligt mig den mest användbara är ”Befolkningen i Sverige 1860-1930”. Den har tagits fram i omgångar i samarbete med MyHeritage, och lanserades i sin första version i april 2016 och omfattade då åren 1880-1920. I november 2017 utökades databasen till att omfatta åren 1860-1920, och bara två månader senare, i januari 2018 lades ytterligare tio år till fram till 1930. Databasen omfattar idag lite smått otroliga 84.4 miljoner sökbara poster, med koppling till originalkällan.

Originalkällan, det är här som denna databas skiljer sig från de klassiska databaserna Sveriges befolkning framtagna av Sveriges släktforskarförbund/Riksarkivet/Arkiv Digital då dessa baserades på mantalslängderna, vilka är en ögonblicksbild. I denna databas är det istället själva husförhörslängderna och i senare tid församlingsböckerna som är originalkälla. Det innebär att en och samma person kan ha flera poster, till och med för samma år om denne flyttade runt mycket. I en perfekt värld skulle man med andra ord nästan kunna följa en person född på 1860-talet långt upp i åldrarna. 

Varje enskild post är dessutom kopplad till originalkällan, så med ett klick är vi på rätt sida i husförhörslängden eller församlingsboken. Detta är naturligtvis väldigt fördelaktigt, då man direkt kan verifiera att uppgiften i databasen stämmer. 

Men, ingen databas är perfekt. Det finns ingen möjlighet i världen att skapa en databas med över 84 miljoner poster utan att det på grund av den mänskliga faktorn smyger sig in lite fel här och där, och det har även muttrats om att dessa stora register som lanserats de senare åren är framtagna i låglöneländer. Personligen tror jag att det skulle vara svårt att ta fram register och databaser i den här storleksordningen bara baserat på ideellt arbete av svenska släktforskare, det skulle helt enkelt ta för lång tid. Och vem vill vänta? Fel går dessutom alltid att rätta till i efterhand, när de upptäcks på ett väldigt smidigt sätt, bara klicka på knappen Rätta och fyll i det värde du anser vara rätt och skicka iväg.

Min erfarenhet är att det varken är mer eller mindre fel i dessa stora register än vad det är i databaser framtagna av lokala släktforskarföreningar, men det är en personlig, subjektiv bedömning.

För att få åtkomst till databasen måste man idag ha ett så kallat Allt-i-ett abonnemang hos Arkiv Digital, vilket i skrivande stund kostar 1795 kronor, 400 kronor mer än ett grundabonnemang. Men då får man betänka att man får tillgång till mer än bara denna databas när man betalar det högre priset. Arkiv Digital har dessutom ganska ofta kampanjpris på abonnemanget, så passa på när tillfälle ges.

Befolkningen1

Det pågår fortfarande visst registreringsarbete i databasen och även normering av födelseplatserna för att underlätta sökningar. Arkiv Digital lät även meddela i januari att man för tillfället tyvärr inte har några planer på att utöka databasen längre bakåt i tiden. Slutligen måste en församlingsbok vara avslutad 1930 för att vara med i databasen.

Att söka i databasen

Det finns idag flera fina sökmöjligheter i databasen. Precis under valrutan Registerkälla finns en ruta som heter Registersök. Här kan du söka på alla fält på en och samma gång, exempelvis:    Johan 1863-04-30 Locknevi

Detta ger 22 poster, det vill säga 22 ställen i husförhörslängd/församlingsbok där vi får matchning på de tre sökvillkoren. 

Personligen söker jag aldrig på namn i första steget. Namn är något som kan variera från bok till bok, ibland användes dopnamnet, ibland smeknamnet som användes till vardags, och självklart eventuella feltolkningar. Så jag brukar endast ange födelsedatum och födelseort, vilket jag gör i de två fälten avsedda för detta under födelseuppgifter: 

Befolkning2

Skulle man inte få önskat sökresultat så får man sen gå vidare och använda övriga sökfält. Som vanligt när man söker i såna här databaser så gäller rekommendationen att börja med så få sökvillkor som möjligt, och om man får för många träffar därefter specificera fler sökvillkor för att gallra bort icke önskade poster.

En orsak till att man inte får upp förväntat antal poster vid sökning, det är luckor vissa tider, kan bero att ett felaktigt födelsedatum har skrivits in av prästen i husförhörslängden, och du söker på det datum som du hämtat från födelseboken och vet är rätt. I de fallen brukar jag testa att söka på del av födelsedatum, antingen 1863-04 alternativt bara på år 1863. Även födelseort kan ha blivit fel i husförhörslängden, så prova även att göra en sökning utan födelseort om du inte hittar rätt.

En sån här databas är aldrig tänkt att ersätta de sökmetoder som vi är vana vid att använda, referenser i husförhörslängder, församlingsböcker och flyttlängder, men kan hjälpa oss när vi har kört fast. 

Och det är här som databasen visar sin främsta styrka. Jag har genom denna databas kunnat gå tillbaka till barnaskaror från slutet av 1700-talet och några decennier in på 1800-talet, där jag tidigare hade personer som jag inte lyckats följa, och nu får veta vart de egentligen tog vägen. Att följa ättlingar har blivit mycket enklare och framför allt mindre tidskrävande. Ett exempel jag har i min forskning är en familj som levde och dog i stort sett hela sitt liv i två angränsande socknar i norra Småland, men en son flyttade till Gotland, honom hade jag aldrig hittat utan denna databas.  

Är det värt pengarna?

Idag krävs det som sagt var det dyrare Allt-i-ett abonnemanget för att få åtkomst till denna databas hos Arkiv Digital. Är det då värt de extra pengarna? Personligen vill jag påstå att det är det, alla verktyg som kan hjälpa mig att hitta försvunna släktingar är välkomna, och detta är ett av de kraftfullaste idag. Man får även betänka att man får tillgång till flera andra register med detta abonnemang, bland annat Sveriges befolkning 1960. 

Jag har personligen inte stött på så mycket fel så att jag inte tycker databasen är värd sina pengar. Vad gäller de felaktiga uppgifter som man stöter på så anser jag att vi alla som nyttjar databasen bör hjälpa till att rätta felen, framför allt för att underlätta för kommande generationer av släktforskare. Det är både enkelt och går snabbt att skicka in en rättning, så det borde inte vara några problem. Sen är det naturligtvis upp till Arkiv Digital att bevisa att man löpande hanterar rättningarna inom acceptabel tid och uppdaterar databasen. 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Befolkningen i Sverige 1860-1930

  1. Lars Söderholm skriver:

    Reblogga detta på Mina anor.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s