Ingen idag levande person är släkt med Gustav Vasa

Ursäkta titeln, det är inte min mening att förarga någon som är stolt över att ha Sveriges mest kända kung och vår landsfader i sitt släktträd, utan detta inlägg handlar mer om lite funderingar som jag själv har haft sista dagarna. Det ord vi släktforskare använder mest frekvent är Släkt. Vad själva ordet betyder råder det ju ingen tvekan om, men vad omfattar egentligen begreppet släkt?

GustavVasa

Gustav Eriksson Vasa

Vi börjar vår resa i Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) där Släkt definieras på följande sätt:

1) om grupp l. krets l. rad av (efter varandra l. samtidigt levande) personer (äv. människoliknande varelser, gudomligheter o. d.) som (på manslinjen l., allmännare, på manslinjen l. kvinnolinjen) har gemensam stamfader (äv. med inbegrepp av personer som gm giftermål l. adoption förenats med sådan grupp osv. o. därigm ofta kommit att bära ett för gruppen osv. kännetecknande efternamn).

Så som jag tolkar det, så handlar det enligt SAOB om (nu levande) personer som har gemensamma förfäder. Går vi vidare till WikiRötter på Släktforskarförbundets hemsida, så står det följande:

Släkt är en benämning på personer som har en gemensam härstamning. Även ingifta och adopterade personer räknas som medlemmar av släkten. // Ordet släkting är det mest allmänna av de övergripande orden och kan beteckna alla personer man har blodsband med, hur avlägsna de än är.

Även här är man alltså inne på den linjen att man är släkt med nu levande personer, som har gemensamma förfäder. Med andra ord dina föräldrar, syskon, kusiner, tremänningar, pysslingar och andra avlägsna, knappt kända personer – det vill säga personer horisontellt i ditt släktträd, de till dig närmaste generationerna. Däremot inte vertikalt i ditt släktträd, går vi rakt upp, bakåt i tiden, så handlar det istället om begrepp som anfäder, förfäder etc. Har man Gustav Vasa i sitt släktträd är man egentligen inte släkt med honom, utan han är en anfader till personen i fråga. Gustav Vasa däremot har enormt många idag levande ättlingar i Sverige.

Det intressanta är också att Båda SAOB och WikiRötter omfattar även ingifta och adopterade personer i gemenskapen släkt, fast att blodsband ofta saknas mellan dessa och de övriga personerna i släkten. Det man som släktforskare ganska fort kommer till insikt om är att alla är släkt med alla, bara man går tillräckligt långt bak eller i sidled. Det är många som efter en tid hittar den gemensamma anan till sina föräldrar, och stolt kan visa hur mamma och pappa faktiskt är släkt med varandra. Vi tillhör ju alla människosläktet. Sen förstår jag också att det är lättare att säga att man är släkt med Gustav Vasa i dagligt tal, än att säga att Gustav Vasa är en av mina anfäder.  

För mig tillhör mina föräldrar, min bror och brorsbarn, tillsammans med min flickvän och min dotter min familj. Det är det minsta ”relationsenheten”. Nästa enhet, eller cirkel, släkten, omfattar de närmaste generationerna – de personer som jag har växt upp med och har en relation till, farmor och farfar, kusiner, mostrar med flera, och kanske ytterligare några få generationer bakåt i tiden. I min släkt ingår även adoptivbarn, här gör jag ingen skillnad mot de med blodsband, sen har ju de som har adopterats även en egen biologisk släkt, vilket är en annan diskussion.

Men för mig, när man börjar komma tillbaka till 1700-talet och till ännu äldre tider, då övergår personerna från att vara släkt till att bli förfäder. Det har nog mest med att göra att de börjar kännas så avlägsna tidsmässigt sett.

Ju längre tillbaka i tiden man kommer i de skriftliga källorna och de personer man finner där, ju fler nu levande ättlingar finns det till varje person. Prästsläkter och svenska adelsätter kan man följa tillbaka till 1200-talet, och utländska adelsätter och kungasläkter några sekel ytterligare bakåt i tiden. Men de personer som man brukar klumpa ihop och kalla för den svenska allmogen kan man vanligen kartlägga ner till 1600-talets andra hälft, har man tur kan man med mantalslängder och jordeböcker ta sig ända ner till 1500-talet, men sen brukar det som regel ta stopp. Ju längre tillbaka i tiden man tar sig ju färre blir också antalet personer för varje generation, när man tar sig ner till 1600-talet så försvinner många kvinnor ut i historiens dimma då dessa inte namngavs i skattelängderna då det var mannen i familjen som betalade skatt.

Kommer ni ihåg Emil när han var på auktion i Backhorva? Han hade tjänat ihop lite grindslantar tidigare på dagen, och på auktionen köpte han sockerdricka, vilket förargade hans far Anton som skrek; ”Förgrömmade unge!” Men då svarade Emil; ”När jag inte har pengar kan jag inte köpa sockerdricka, och när jag har pengar får jag inte köpa sockerdricka, när hundan ska jag få dricka sockerdricka?!

Lite är det så för oss släktforskare. Om vi kopierar andras släktforskning så är det lätt att bli anklagad för att vara släktsamlare, men om vi struntar i andras mödosamt nerlagda tid och noggrannhet så anklagas vi istället för att uppfinna hjulet på nytt. Själv står jag och säkert de flesta med mig, någonstans mitt emellan, jag vet hur viktigt det är med att kontrollera uppgifter mot källa och dokumentera källreferenser, men samtidigt har jag inga problem att ta del av andras släktforskning, framför allt när det gäller fakta från källor jag aldrig kommer att ta del av, exempelvis när jag kommer in på de adelsätter som jag har i mitt släktträd, då använder även jag Elgenstierna tillsammans med Carl Szabads supplementverk.

Men varför ska vi sitta och skriva av dessa släktgrenar och föra in de i våra släktträd? Du kommer väl ihåg känslan när du stötte på din första adelsperson i släktträdet? Gick hela den helgen åt att sitta och föra in en massa nya adelspersoner i ditt släktprogram? Så är det för alla, även mig, när man i början stöter på en massa af och von så blir det jättespännande. Men genom att alla skriver in dessa i sina träd, och sedan publicerar det på internet, så gör den mänskliga faktorn att fel uppstår, och fel har en tendens att duplicera sig. På Facebook finns en intressant grupp, Buresläkten – faktabaserad forskning som med eldsjälen Peter Sjölund försöker fastställa, inte minst med DNA vad som är korrekta fakta i Bure-trädet och vad som är rent felaktiga uppgifter. Ett mycket föredömligt projekt. Ett annat exempel är den så kallade Sursills-släkten, med anfadern Erik Ångerman som levde i Umeå på 1500-talet. Här vet jag dock inte om man har börjat använda DNA som verktyg ännu.

Jag önskar att detta skedde för fler släkter ibland våra svenska anfäder, och då med fokus inom allmogen under ordnade former i gemenskap, och att man sedan på något sätt kunde digitalt koppla samman sin egen forskning (släktträd) med dessa kartlagda, äldre ätter och släkter. På så sätt kunde vi minimera risken för duplicerade fel, och dessutom spara en massa tid på att verifiera redan av andra verifierade uppgifter.  

En del kommer säkert föreslå att man ska arbeta i ett världsträd, typ Geni eller WikiTree, men för mig känns inte det som rätt väg att gå, för många kockar och för olika förutsättningar och framför allt olika synsätt gör att det blir svårt att samsas. Dessutom faller ju idén redan i och med att det finns flera världsträd på internet. Även om man skulle kunna begränsa detta projekt till svenska anor så skulle det vara näst intill först stort projekt det med. Bara under åren 1749–1899 har det fötts drygt 14,4 miljoner människor i Sverige enligt SCB:s statistik. Ett land som förresten redan är klara med sin del av världsträdet är Island. I deras databas Íslendingabók kan en nu levande person logga in och se vem den är släkt med, och följa sina anor ända tillbaka till 1200-talet. Databasen är tyvärr bara tillgänglig för de som är bosatta på Island och har ett isländskt personnummer. Men å andra sidan, det måste vara ganska tråkigt också och få allt serverat på det sättet – glädjen med släktforskning som man får när man gör upptäckter i originalkällorna borde vara helt borta. 

Nä, nu har mina tankar tagit slut, ute är det ett härligt vinterlandskap idag, så passa på och njut för snart kommer våren, det har jag bestämt! 😉

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s