7 guldkorn hos Arkiv Digital

ArkivDigital

Den 1 februari 2018 slog Riksarkivet upp sina dörrar till den digitala forskarsalen som då blev fritt tillgänglig utan abonnemang och kostnad. Det var efterlängtat av många, både ur kostnadssynpunkt och även för åtkomst till det digitala material som är unikt för Riksarkivet. Men jag tänkte idag belysa vad som är fördelarna för oss släktforskare med ett abonnemang hos Arkiv Digital – vad kan man hitta i Arkiv Digitals bildarkiv som inte finns digitalt hos Riksarkivet?

Innan vi går in på guldkornen, så måste vi naturligtvis ta upp det välkända faktum att även om Arkiv Digital och Riksarkivet har samma uppsättning av de vanligaste kyrkböckerna; Födelse-, vigsel, dödböcker, husförhörslängder och församlingsböcker så är det stor skillnad i kvalité på de två bildarkiven. Arkiv Digital har allt digitaliserat (avfotograferat) i färg med bra skärpa och hög kvalitet, medan Riksarkivets bildarkiv är avfotograferat av mormonernas originalrullar i Salt Lake City som skapades under åren 1948–1963 och därmed är i gråskala och med märkbart sämre skärpa. 

AD-SVAR
Klicka på bilden för att se en större version.
Källa: Vimmerby stadsförsamling (H) AI:1 (1753-1785) Bild 11 / sid 1 (AID: v24375.b11.s1, NAD: SE/VALA/00419)

Speciellt böcker som har blivit utsatta för skada av vatten eller mögelangrepp blir mycket lättare att läsa i färg hos AD än hos Riksarkivet. Personligen anser jag att bildkvalitén hos Arkiv Digital är motivation nog att skaffa ett abonnemang där, men låt oss nu kika på vad som i skrivande stund är unikt material för Arkiv Digital. Observera att en del av materialet kräver att man har det dyrare abonnemanget Allt-i-ett.

1. Befolkningen i Sverige 1860–1930

Husförhörslängder och församlingsböcker för åren 1860–1930 har indexerats – det vill säga skrivits av och gjorts sökbara. När man har en person som bara försvinner ur kyrkboken utan ett enda spår i utflyttningslängden, då är detta register till stor hjälp. Jag har tack vare detta register löst en rad med frågetecken senaste tiden. När man har hittat en person så är det bara att klicka på länken så kommer man till originalsidan i kyrkboken. Åtkomst kräver Allt-i-ett. För en mer detaljerad beskrivning av detta register kan du läsa detta inlägg: Befolkningen i Sverige 1860-1930

Jag har tidigare använt mig mycket av Sveriges befolkning 1880/1890/1900/1910 som alla finns hos Riksarkivet. Problemet med dessa är att de är en ögonblicksbild vart tionde år. Dessutom är det en nackdel att endast födelseåret är registrerat/sökbart, inte hela födelsedatumet som i Arkiv Digitals register.

2. Domböcker

När man har släktforskat en tid så börjar man leta efter mer uppgifter än vad som finns i kyrkböckerna. Då är domböckerna en fantastiskt rik källa på information. Arkiv Digital har digitaliserat domböcker från tidigt 1600-tal fram till ungefär 1750 vad gäller rådhusrätt och häradsrätt.

FältväbelSahl

Det är dessutom de så kallade renoverade domböckerna hos hovrätten som är digitaliserade, vilka oftast är skrivna med en mer lättläst handstil då den som gjorde avskriften var bättre skolad. På senare tid har även protokoll från Högsta domstolen börjat göras tillgängliga. Skulle en dombok du är intresserad av inte vara digitaliserad ännu kan du mot en blygsam kostnad få hela boken digitaliserad och tillgänglig bland övriga volymer via AD:s beställningsfotografering. Riksarkivet har vad jag vet knappt påbörjat arbetet med att digitalisera domböcker.

3. Bouppteckningar

Äldre tiders bouppteckningar kan ge en god inblick i hur det stod till på torpet då personen avled. Alla ägodelar, skulder, utlånade pengar, och värde på fastigheter och kreatur togs upp. Arkiv Digital har arbetat hårt de senaste åren med att digitalisera bouppteckningar och täcker nu in tiden från äldsta tid fram till som regel mitten på 1900-talet. Riksarkivet ligger här långt efter, som regel har man inte kommit längre än till 1860- eller 1870-talet. Riksarkivet har däremot digitaliserat bouppteckningar för åren 1980–2001, vilket inte heller är så fel, men dessa är mer användbara för att hitta barn till avlidna personer, moderna bouppteckningar är i övrigt ganska fattiga på uppgifter till skillnad mot de som gjordes förr i tiden.

4. Stamkort, mönstrade 1902–1941

Kort efter att allmän värnplikt införts i Sverige, så ersattes rullorna med så kallade stamkort. Varje person fick ett eget kort i vilket information om värnpliktstid och repövningar fylldes i. Dessutom står det när och vart i landet personen var förlagd under andra världskriget. Stamkorten är arkiverade hos krigsarkivet, och tyvärr har det förr om åren gallrats ut en del kort ur samlingen, så det är inte säkert att man hittar kortet för den person man söker. Sök på Stamkort för att hitta samlingen hos AD.

Stamkort

5. Sveriges befolkning 1950 och 1960

Sveriges befolkning 1950 och 1960, det senare som kräver Allt-i-ett, ger en ögonblicksbild var personen bodde, civilstatus, titel/yrke, ev. värnpliktsnummer samt vilka fler som bodde i hushållet. Fördelen med dessa två register jämfört med de hos Riksarkivet som jag nämnde tidigare är att här kan man söka på hela födelsedatumet, inte bara födelseår. De två registren omfattar dessutom årtal för församlingsböcker fortfarande inte är publicerade på grund av den 70-åriga sekretessgränsen – de befolkningsregister som finns hos Riksarkivet, det senaste för år 1930, finns det som regel redan publicerade församlingsböcker för.

6. Slottshäktenas fångelistor

Hittar man en kriminell släkting på 1700-talet så blir det genast spännande. Att sitta inspärrad i ett av landets slottshäkten i väntan på rannsakning var vid denna tid en hemska upplevelse, undernäring, sjukdomar och våldsamma personer gjorde att livet kunde vara en kamp.

Fångelista

Dessa fånglistor fördes månadsvis och genom att följa dessa får man bra information om när personen var till rannsakning och alltså en genväg att hitta anfäder i de omfattande domböckerna. Arkiv Digital har digitaliserat åren 1750–1825. Sök på Justitiekanslern -1974 för att snabbt hitta listorna.

7. Allmän jordbruksräkning 1944

Uppgifter för allmän jordbruksräkning på 1944 var en blankett som alla jordbrukare skulle fylla i tack vare en kunglig förordning (nr 525) från den 15 juli 1944. I blanketten angav man arealen för åker, tomt och trädgård, slåtteräng, betesäng och skogsmark och annan information om fastigheten. Blanketten är ifylld av den person som bodde där, så kanske du kan hitta din morfars fars namnteckning? Registret hittar du genom att söka på Jordbruk och kräver Allt-i-ett. Klicka på länken för att läsa om mitt inlägg från 8 december 2016 gällande detta bildarkiv: Allmän jordbruksräkning 1944

Avslutningsvis…

En annan sak som är ganska påtaglig hos Riksarkivet är laddningstiden när man sitter och bläddrar i en volym. Den är märkbart längre än hos Arkiv Digital. Enstaka uppslag spelar det kanske inte någon större roll, men som släktforskare vet man att det inte allt för sällan krävs att man bläddrar igenom en hel husförhörslängd, sida för sida, i jakten på vart släktingen tog vägen, då är det att föredra Arkiv Digitals snabbare laddningstid.

Handen på hjärtat får jag erkänna att jag var troligen en av de sista att överge trotjänaren 1.5.4, ni vet AD-programmet man installerade lokalt på sin pc. Visst hade den internet-baserade klienten sina barnsjukdomar i början, och vissa funktioner saknades, men idag är det en mycket kompetent applikation. En funktion jag gillar är knappen 1:1 100%, det vill säga att zooma in till originalstorlek på bilden, bra när man ska ta en skärmdump och vill ha bästa upplösningen på bilden. 

ADKlient1

Något som jag även börjat använda på sistone är favoriterna, och då per socken. Har man personer som flyttar fram och tillbaka mellan socknarna så är det smidigt och lägga dessa som favoriter. Till höger om Aktuellt-fliken finns även Historik-fliken där man kan öppna volymer som man har kryssat bort, perfekt funktion när man har städat bort lite för mycket.

Att ta ut en korrekt källreferens har aldrig varit lättare hos AD. Tryck bara Ctrl + Alt + 1: 

Vimmerby stadsförsamling (H) AI:1 (1753-1785) Bild 21 / sid 21 (AID: v24375.b21.s21, NAD: SE/VALA/00419)

Motsvarigheten hos Riksarkivet är att vid källhänvisning på informationsfliken klicka på knappen Kopiera till utklipp: 

Vimmerby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00419/A I/1 (1753-1785), bildid: C0029019_00022

Problemet med Riksarkivet referens är att man (inte längre) får med sidnumret, vilket man med andra ord får lägga till manuellt varje gång. En klar miss. Som synes ovan ser man inte heller hos Riksarkivet att det är ur stadsförsamlingen som länken är hämtad. Så enligt mig får man inte ut en korrekt källreferens hos Riksarkivet, vilka då de faktiskt förvaltar de fysiska originalen borde föregå med gott exempel och tillhandahålla.

För den som precis har börjat släktforska hoppas jag att detta inlägg har gett några svar på frågan om det är värt pengarna att ta ett abonnemang hos Arkiv Digital. Detta inlägg är också skapat av mig personligen med mina egna åsikter, utan något som helst samarbete med Arkiv Digital.

ArkivDigitalAbonnemang

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s