Borgmästargårdar i Vimmerby

Alldeles i början på Storgatan i Vimmerby stad, bara ett litet stycke ifrån där västra tullporten en gång låg tronar borgmästargården upp sig. En ståtlig träbyggnad, och vi som växt upp med med Astrid Lindgrens sagor kan nästan se framför oss hur Emil rider på sin Lukas ända in i stora salen under borgmästarens kalas. Men hur många av äldre tiders borgmästare har bott i just det huset, eller ens på den tomten?

Som vanligt när vi går hundratals år tillbaka i tiden så är de skriftliga källorna få, inte minst på grund av stadsbränderna i Vimmerby som tagit mycket av äldre tiders dokument. Men låt oss börja år 1658 då vår första karta är ritad; ”Geometrisck affrythningh öffwer Wimmery Stadh och tompter Affmätt Anno 1658”.

År 1658 var Knut Månsson borgmästare i Vimmerby. Han föddes 1624 i Blackstad där hans far var länsman. Efter tjänst som kronobefällningsman i Sevede och häradsskrivare i Asboland, så tillträdde han borgmästartjänsten i Vimmerby år 1655. Torget låg på samma ställe som idag men det var mycket mindre. Där vi idag parkerar bilen låg två tomter, den ena (nr 2) ägdes av borgmästaren och den andra (nr 27) av gamle Pär Swenssons änka. Månsson ägde dessutom en angränsande tomt som syns nere till höger på kartan. Snett över torget från Månssons tomt kan man även se Rådstufwan (rådstugan) där borgarna gjorde upp i olika tvister eller dömdes för begångna brott.

Går vi 52 år framåt i tiden så kommer vi till 1710, året innan den fruktade pesten för sista gången drabbade staden. Detta år blev nästa karta färdigställd; ”Geometrisk Charta och Grundräkning öfwer Wimmerby Stads Huse Tompter Kalmare Lähn, Sefwedes härad, och Wimmerby Sochn belägen. Afmätt A. 1709 och 1710.”

År 1710 var Nils (Jonsson) Colin borgmästare i Vimmerby, en tjänst som han tillträtt redan 1674. Colin var vid kartans ritande närmare 70 år, och skulle året efter förlora både sin hustru Greta, sonen Jonas (postmästare i Vimmerby) och dottern Helena i pesten. På kartan ser vi att Nils Colins tomt (nr 56) låg där vi idag har Storgatan 42 där Café Royal ligger, eller kanske mer känt där Brödstugan låg tidigare (efter att ha flyttat från Drottninggatan 14).

Colins tomt var den största i staden vid denna tid, nämligen 19188 kvadratfot, vilket motsvarar omkring 1782 kvadratmeter. På kartan ser vi förutom var borgmästaren bodde även att torget fortfarande var lika litet, vilket det skulle förbli fram till den stora branden 1821. Efter branden utökades torget till den storlek det har idag, och under åren 1824–1825 byggdes rådhuset. Först på 1860-talet byggdes det för den tiden pampiga stadshotellet som invigdes 1868. På kartan ovan ser vi att Stångågatan vid denna tid kallades Lillegatan.

Nästa borgmästare värd att nämna i detta sammanhang är Peter Hiertstedt, en anfader till undertecknad, som tillträdde borgmästartjänsten den 20 maj 1721 då han avlade borgmästareden. Peter var en av de få (om inte den enda) borgmästaren i Vimmerby som faktiskt inte bodde inne i staden. Det var dock inte alla som gillade detta, bland annat Jonas Kastman som tog upp frågan i rådhusrätten den 3 maj 1725:

”Dett uphlät sig för rådstugu rätten handelsman Jonas Arf: Kastman med några fåå af borgerskapet, och begiärde sampt påstodo att Herr borgmästaren skulle flyttia in i staden, både för en och annan angelägenheet skulle, att de wijds påkommande tillfällen af ett och annat måhl, som i hastigheet kunde förelöpa, gienast sina beswär angifwa, och ett godt utslag der å förwänta; hwar på borgmästaren tillfrågade samtlige borgerskapet, om de i någon måtto hade att klaga, dett han intet sin tienst fullgiort i hwad måhl eller hwad utslag borgerskapet begiärat hafwa? Så beswarades af samtlige borgerskapet, dett de i intet måhl hafwa att påtahla dett ringaste som de hoos borgmästaren sökt, uthan der uppå fått utslag: Hwarföre störste dehlen af borgerskapet intet inflyttiande påstodo, uthan önska; att borgmästaren nu som förr, må i frijds och roligheet få befinia den gårds han nu äger, och boendes är, nembligen Pehrstorp, som intet är längre ifrån staden än hwar borgare kan med sina angelägenheter resa dijt.”

Så Hiertstedt bodde kvar utanför Vimmerby. Han skulle senare köpa storgården Gunnekulla öster om Vimmerby där han levde fram till sin död 1760.

Den äldsta (bevarade) husförhörslängden från Vimmerby stad är från 1753, den längd som Claes Wimermark började föra när han tillträtt som präst i staden. Detta år var det Axel Loo som var borgmästare i Vimmerby och han bodde då med sin familj i södra kvarteret, gård nr 1 – samma gård som Colin bodde på 50 år tidigare.

Men vi är nu framme vid den tid då Borgmästargården uppfördes, vilket enligt uppgift skedde omkring år 1750. Huset skulle senare byggas på och förlängas runt år 1800 och ytterligare byggas på vid östra gaveln omkring år 1885. Var det då en borgmästare som byggde huset?

Låt oss gå till mantalslängderna, det vill säga skattelängderna som skrevs varje år, och som talar om vem som bodde var i Vimmerby stad. Vi börjar år 1740, då bodde sadelmakare Daniel Lustig på gård nr 19 i västra kvarteret, för att året efter lämna gården öde. Åren 1742-1745 bodde skräddaren Jacob Salander där. 1746 tog Johan Rox över gården och ägde den under första hälften av 1750-talet, och bör med andra ord vara den person som byggde huset. Johan var tullnär i Vimmerby, och var gift med Catharina Grenman. Mantalslängden ger oss ingen indikation på att det skulle ha varit någon borgmästare som byggde huset, som från början var mindre än vad det är idag. Axel Loo bodde som sagt var mycket längre upp på Storgatan, närmare torget.    

Här efter ägde följande personer gården enligt tidigare efterforskning; färgmästare Anders Nerman 1756–1760, hattmakare Christian Nerman 1760–1764. Från år 1764 anges änkan Katarina Rox varit ägare till gården, som år 1777 tas över av borgaren Jonas Linck. Han bodde i huset fram till 1788, då sonen, även han vid namn Jonas Linck tog över. När nästa hattmakare vid namn Nerman tar över gården av Linck är vi framme vid år 1806, och han följdes av snickaren Sven Ahlstrand år 1822. Men frågan är, när flyttar det in en borgmästare i borgmästargården?

Vi får gå fram till år 1871 då borgmästare Otto Gustaf Wahlberg flyttade in i huset tillsammans med sin hustru Nanny Maria Hult. Otto var född 1833 i Wireda (Jönköpings län) och Nanny här i staden år 1851 (dotter till apotekare Ejlert Hult och Anna Hornblom). Det är efter Otto som gården har fått sitt namn Borgmästargården, och han var borgmästare i Vimmerby under åren 1870-1907. Fastigheten har beteckningen Orren 2 och är kulturminnesmärkt.