Slottshäktenas fånglistor

År 1844 fattade Sveriges riksdag beslut om att varje län skulle ha ett så kallat cellfängelse. Varje fånge skulle nu låsas in större delen av dagen i en egen cell och inte umgås med andra mer än kanske någon timme per dag. Cellfängelsernas tillkomst markerar övergången från äldre tiders fångvård till så som många föreställer sig fängelse idag. Faktum är, att man tiden innan cellfängelserna egentligen inte satt i fängelse för att avtjäna ett straff. Men man kunde ändå få sitta inspärrad långa tider då man var anklagad för ett brott.

Under äldre tider var det två olika straff som man dömdes till, böter eller kroppsstraff. Det innebar att de som hade det lite socialt bättre ställt kunde betala sina böter och så var saken ur världen, medan de fattiga som regel fick böterna omvandlade till kroppsstraff, vilket kunde vara att slita spö/ris vid straffpålen, eller genomlida straffet vatten och bröd. För riktigt grova brott kunde man dömas till döden, men det var inte allt för ovanligt att hovrätten senare ändrade dödsdomen till bötes- eller kroppsstraff.

Man kunde även dömas till straffarbete, där männen oftast fick utföra fästningsarbete, och kvinnorna kom till spinnhusen. Även om de två senare var tidsbestämda, så handlade det i första hand om att arbeta istället för att sitta av en tid.

Att sitta fängslad gjorde man dock innan verkställandet av straffet. Först fick man sitta i slottshäktet i väntan på tinget, vilket endast var tre gånger om året om rannsakningen (förhöret) skulle ske vid häradstinget. Undantaget var om brottet var så allvarligt så att ett urtima (extra) ting kallades samman. Det var inte heller säkert att ens rannsakning och alla vittnesmål blev klara vid ett och samma ting, då fördes man tillbaka till slottshäktet i väntan på nästa ting. När man väl blivit dömd, så kunde det hända att man straffades på plats vid tinget (då det gällde kroppsstraff), men det var minst lika vanligt att man förpassades tillbaka till slottshäktet och fick sitta där ytterligare en tid i väntan på verkställande av dom. Skulle domen dessutom bedömas av hovrätten så var det ytterligare väntetid.

Under 1800-talet, och framför allt då 1800-talets andra hälft, så antecknade prästerna i husförhörslängderna när en person dömts för ett brott. Ofta står det då vid vilket häradsting eller rådstuga som man blivit dömd, och hur långt straffet blev. Att hitta sina kriminella släktingar under 1800-talets första decennier och framför allt 1700-talet är inte riktigt lika enkelt. I de fall domböckerna innehåller saköreslängd så är den naturligtvis en värdefull genväg, men då får man tänka på att endast de som faktiskt blev dömda är upptagna i saköreslängden, ens släktingar kan ha varit inblandade i intressanta mål som man kan missa om de inte blev dömda. Att bläddra igenom dombok efter dombok i jakten på släktingar är väldigt tidskrävande. Därför kan slottshäktenas fånglistor vara en smidigare väg att hitta rätt.

Arkiv Digital har digitaliserat slottshäktenas fånglistor för åren 1750–1825. För att hitta dessa så välj Ny arkivsökning och i Arkivbildare sök på justitiekanslern.

Justitie1

Fånglistorna är ordnade i kronologisk ordning, välj det år och det häkte du är intresserad av.

Justitie2

Fånglistorna är skrivna månadsvis, så en och samma person kan förekomma i flera av listorna, ibland i flera år beroende på hur länge den satt häktad.

Nedan är ett exempel från Kalmar slott år 1758, mars och april månad. Här kan man läsa att Nils Wälkommen ifrån Warberg var anklagad för mord och mordbrand. Han anlände första gången till häktet den 30 juni 1753, och var senast vid tinget för rannsakning den 16 juni 1757. Domen föll den 20 juni 1757. Målet skickades till Göta hovrätt den 13 juli för bedömning. Slutligen den 21 oktober avfördes Nils till Jönköping. Genom dessa datum är det nu lättare att hitta Nils i domböckerna.

Fånglista1758

Klicka på bilden för att förstora den. Källa: Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:24 (1758-1758) Bild 340 (AID: v567624.b340, NAD: SE/RA/1340101)

Självklart skiljer det sig åt både hur detaljerat och hur lättläst detta material är. Men det är ett väldigt intressant och lärorikt material att leta i. Visste du till exempel att om fången var för sjuk, så kunde inte straffet verkställas, utan man väntade då istället tills fången blivit frisk. Något att se fram emot när man låg där och mådde dåligt. 

För den som vill veta mer hur livet kunde vara i slottshäktena så har jag skrivit en artikelserie i sex delar ”Fängslad på Kalmar Slott” som du hittar här på bloggen, i menyn högst upp klickar du på Kalmar slott för att ta del av dessa. För det var inget lätt liv att sitta häktad, många gånger behandlades man som djur, avsaknad av kläder i kyla och gravt undermålig mat gjorde att sjukdomarna lätt spred sig, och våld mellan fångarna var vanligt förekommande. I vissa tider fängslades kvinnor och män i samma häkteslokal, med vad nu det kunde innebära. Dokumenten visar även att fångvaktarna kunde ta sig friheter med de kvinnliga fångarna, vilket ledde till att de kunde tvingas att föda barn under dessa hemska förhållanden…    

Relaterade inlägg: 

Kriminella släktingar

 

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s