Halshuggen vid Skillingarum galgbacke år 1708

DarkForest

I ett tragiskt livsöde som utspelade sig för 310 år sedan möter vi soldathustrun Lisbeth Haraldsdotter som bodde i soldattorpet Blommenäs i Pelarne socken. Den 22 juni 1708 var det ordinarie laga ting i Sevede härad i tingstaden Vimmerby, där förutom den vanliga häradsnämnden även välbetrodde kronobefallningsman Nills Berg närvarade.
Fram för rätten trädde kronolänsman Samuel Höök och androg att soldathustrun Lisbeth Haraldsdotter, som var gift med en vid kungliga armén varande soldat, Johan Carlsson benämnd, var skyldig till barnamord. Johan var vid denna tid ute i krig (Stora nordiska kriget) och var därför inte närvarande, man visste inte heller med säkerhet om han fortfarande levde, men det hade inte kommit något bud om hans död, så Lisbeth ansågs fortfarande vara en gift kvinna.

Lisbeth hade i sin ensamhet funnit en förälskelse i sockenskomakaren Sune Persson, och det hade nu gått så illa att Lisbeth hade blivit med barn. Hon hade dessutom dolt att hon var gravid, och om natten fött barnet ensam i ett fähus, där hon sedan hade strypt barnet. På grund av detta hade Samuel fängslat henne, och begärde nu att missgärningen skulle rannsakas och dömas.

”Kånan” Lisbeth Haraldsdotter fördes nu upp från tingshusets häkte, och hon förnekade inte att hon hade haft med sockenskomakaren att göra, och att det hade lett till en graviditet. Hon beklagade att hon hade dolt detta, men sa samtidigt att fostret hade inte varit vid liv vid födseln och att det inte var fullgånget. Lisbeth hade efter födseln lämnat fostret i fähuset, men hade inte velat att det skulle ligga naket, så hon hade först virat något om dess hals, men senare när hon tänkt till, tagit ett kläde och svept om barnet i det och lagt det i en fårkätte. Senare på dagen hade Brita Olufsdotter burit in barnet, det hade tvättats, och sedan begravts av prästen på kyrkogården.

Rätten frågade var detta olovliga umgänge med skomakaren hade skett, på vilket Lisbeth svarade att det skett två gånger föregående år (1707) i knektetorpet Blommenäs, mellan midsommaren och pingstetiden, och något före påsk i år födde hon barnet.

Skomakare Sune Pärsson var närvarande, och tillfrågades om det stämde att han hade haft umgänge med Lisbeth. Detta förnekade han inte, utan erkände. Däremot steg hans mor Karin Sunesdotter fram, rädd för att sonen skulle bli dömd för hor, och påstod att det minsann hade funnits andra som nattetid hade besökt Lisbeth i hennes torp, och att hennes son inte var rätta barnafadern.

Lisbeth fick då frågan om det var någon mer än Sune som hade varit tillsammans med henne, men till det nekade hon. Man frågade även om Sune hade rått henne att inte föda barnet, men det hade han inte gjort. Hon hade nämligen inte talat om ens för Sune att hon hade varit gravid.

Lisbeth förmanades nu att ”richtigt uthsäga sanningen, hurulunda barnet kommit om lifwet?” Nu ändrade Lisbeth sig och sa att fostret var fullgånget och hade känts levande vid födseln. Detta gjorde rätten misstänksam, då hon var så svävande på vad som verkligen hade hänt den där natten. Men nu var det dags för vittnen.

Först ut var Lisbeths svärmor, Karin Månsdotter, som berättade att hon ofta frågat Lisbeth om hon hade varit gravid, men inte fått något svar. Mer än så visste inte hon.

Därefter inkallades Brita Olufsdotter. Brita som bodde inhyses i Blommenäs berättade att Lisbeth en natt för ungefär 3 veckor före vårfrudagen gått ut för att skaffa halm, ungefär runt midnatt, och inte återvänt förrän på morgonen när det ljusnade. Lisbeth hade då satt sig på en stol, och Brita hade sett hur tagen hon var. Men det var inte förrän senare på förmiddagen som Lisbeth äntligen berättade att hon hade fött barn och att det låg i en fårkätte i fähuset. Brita hade då gått dit och funnit barnet liggandes halvt gömt i halmen och omknutet med ett kläde. Om halsen fanns ett strumpeband virat tre varv, men det fanns ingen knut på det. Brita hade nu burit in barnet i kammaren i torpet, och därefter gått till gamla Anna Swänsdotter i Krogstorp som hade följt med Brita tillbaka till Blommenäs. Anna hade i sin tur tvättat rent barnet, och sedan hade Brita berättat för prästen vad som hänt, att Lisbeth, enligt henne själv, hade fött ett dödfött barn, varpå det begravdes på kyrkogården.

Den gamla kvinnan Anna Swänsdotter var inte närvarande för att kunna vittna, så profossen Johan i Norrhult fick i uppdrag att resa hem till Anna för att höra om hon kunde berätta något mer. Men nu ville skomakare Sune Pärsson få sin dom.

Resolutio: Sockenskomakare Sune Pärsson fick efter egen frivillig bekännelse enligt Kungliga straffordningen 1653 1§ för begånget enfalt hor med konan Lisbeth Haraldsdotter böta 40 daler silvermynt, och enligt kungliga kyrkolagen 9 Cap. 4§ stå uppenbar kyrkoplikt. För Sunes del var det nu över, för Lisbeth hade mardrömmen bara börjat. Hon fördes ner i tingshusets häkte för att tillbringa natten där.

Den andra tingsdagen inleddes den 23 juni, och rannsakningen i fallet Lisbeth Haraldsdotter fortsatte. Profossen Johan i Norrhult kom för rätten och berättade att han hade besökt gamla hustru Anna Swänsdotter i Krogstorp, men funnit att hon var så svag och sjuk, att hon inte kunde tala, än mindre följa med till tinget. Men då berättade nämndeman Erick i Stolparp, att Anna i andra veckan hade kallat honom till sig, även då hade hon varit sängliggande, och för honom berättat att hon funnit barnet i Blommenäs där Brita hade lagt henne i kammaren. Barnet, som varit fullgånget, hade varit inknutit i ett kläde, samt ett band varit virat 3 gånger runt dess hals. Anna hade därefter tvättat barnet. Detta hade hon under ed berättat för Erick.

Det var nu dags att åter vända blickarna mot Lisbeth, och hon frågades åter om vad som hänt den där natten. Lisbeth sa då att vad hon mindes så hade barnet varit levande vid födseln, men att hon ska ha klämt åt låren så hårt tillsammans, då hon inte tidigare hade fött barn och visste därför inte hur hon skulle bära sig åt, och att det var orsaken till att det hade dött. Strumpebandet hade hon därefter virat runt halsen bara för att barnet inte skulle vara helt naket, och därefter tagit sitt kläde och virat in barnet i detta. Men nu skärpte Samuel Höök tonen och förmanade Lisbeth att bekänna rena sanningen. Då orkade inte Lisbeth längre, utan brast ut i gråt och erkände att efter att barnet var fött, och hon hörde det gråta, så hade hon tagit sitt strumpeband och med det strypt och förkvävt sitt nyfödda barn. I sin ensamhet där i fähuset om natten, med oron vad som skulle hända, hon hade fött barn som hon fått med en annan man än sin make, trots att man inte visste om maken Johan levde. I sin desperation hade hon just då i det ögonblicket inte sett någon annan utväg än att döda sitt eget barn. Rätten fällde nu sin dom över Lisbeth:

Resolutio:  Såsom gifta soldatehustrun Elisabet Haraldsdotter, efter egen frijwillig bekiännelse i hordomb aflat barn medh sochneskomakaren Sune Pärsson, ogift, och sedan hon sig dheraf hafwande befunnit, sådant fördöhlt ehuru hon af åtskillige blifwit förmant slikt uppå barn, sökiandes widh siellfwa födslen enskillighet, och i fäähuset, om nattetijdh födt barn hwilket hon efter födseln af daga tagit, och till döds förqwävt eller förstrypt, altså dömmes hon af dhenna tingrätt i förmågo af kongl. Placatet om barnemordh af åhr 1684 att mista lifwet hallshuggas och i Båhle brännas, som dock höglofliga kungliga håfrättens ompröfwande eller ödmiukeligt hemställas. Actum ut supra.

Lisbeth Haraldsdotter dömdes alltså till döden, att bli halshuggen och bränd på bål. Men dödsstraff fick inte verkställas förrän domen hade omprövats av Göta hovrätt. Om Lisbeth i väntan på hovrättens utslag satt häktad i Vimmerby, eller om hon fördes till slottshäktet i Kalmar nämns inte.

Lisbeth fick vänta till oktober månad, innan hon fick visshet om hennes livsöde då hovrätten förmedlade sin dom: ”Anno 1708 d. 12 Octob: förhades och resolverades fölljande criminal ifrån Callmare lähn af vice präsidenten Wällbetrodde Nills Lilliecreutz:

Tingsrätten uti Sefweds härad ransakning och dom angånende gifte soldatehustrun Lisbet Haralds dotter som efter plägat kiötsliget umgänge med ogifte sochneskomakaren Sune Pärsson, är hafwandes worden och medh barn rådd, hwilket hon siällf willigt tillstått sig uti fähuset, lefwandes hafwa framfödt, och dhet sedermehra desammastädes medh strumpebandet strypt och af daga tagit. För den skull Tingsrätten för skiähligt pröfwatt det bör Lisbeth Haraldsdotter i förmågo af Kongl. Barnemords placatet de Anno 1684 mista lifwet hallshuggas och å bål brännas underställandes sådan den Kongl. Rättens widare ompröfande.”

Göta hovrätt valde nu att bifalla och gilla tingsrättens dom: Lisbeth Haraldsdotter skulle för begånget brott få sitt välförtjänta straff och som varnande exempel ”till skräck och varnagel” för andra halshuggas och brännas på bål. Detta skedde också, vid galgbacken i Skillingarum slutade livet för Lisbeth en kall höstdag 1708, vars enda misstag var att hon hade känt sig ensam då hennes make var ute i krig…

I kyrkans dödbok har prästen i Rumskulla gjort följande anteckning; ”April den 12 begrofs et oäckta barn, som war till döds strypt af dess moder soldathustrun i Näsbo soldatehem Lisbet, hwilken samma åhr afrättades och brändes wid Skillingerum, efter en san bekännelse och gudelig beredelse, nembligen strax efter allhelgone dag ungefär.”

Källförteckning 

Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Kalmar län (H) EVIIAABA:248 (1708) sid 281 (AID: v280443.b1460.s281)
Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Kalmar län (H) EVIIAABA:248 (1708) sid 319 (AID: v280443.b1650.s319)
Göta Hovrätt BIIA 18 (Brottmålsutslag)
Rumskulla (E, H) C:2 (1696-1723) Bild 95 / sid 104 (AID: v41002.b95.s104)

(Bilden är inte från Skillingarum galgbacke, utan endast lånad för illustration)

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s