Andra släktboken färdig!

Vi som gillar att på lediga stunder dyka ner i kyrkböcker och andra källor från svunna tider och pussla ihop våra anors livsöden, glädje som sorg, vet att man aldrig blir riktigt färdig. Det finns alltid något nytt att upptäcka, gåtor att lösa och insikter att få. Att dessutom mindre än 2% av allt material som förvaras hos Riksarkivet är digitaliserat, än mindre indexerat, gör att det finns mycket kvar att upptäcka lång tid framöver. Men det finns ändå några milstolpar i en släktforskares trägenhet, och en av dem är att ge ut en släktbok.

Den 24 september nådde jag denna milstolpe för andra gången. Då blev nämligen släktboken med min mammas anor färdig att skicka till tryckeriet. På 272 sidor trängs nu historier om min mammas släkt, deras livsöden långt tillbaka i tiden i det Småländska bondesamhället, till adel och kungar och långväga släktrelationer till andra historiskt intressanta personer i både England och Amerika. Detta blandat med släktträd och fina släktfoton.
Att sedan få hem boken och hålla den i sina händer är som jag sagt tidigare en ganska härlig känsla. Det blev även en uppskattad present nu då min mamma fyllde 70 år i helgen som var.

Mammasbok2018

Det är ganska lätt att tänka tillbaka på all tid som man har lagt ner på arbetet bakom boken. Några få blygsamma försök på 1980-talet med mikrofiche på det lokala biblioteket som ung, till att det verkligen tog fart tack vare GenLine runt 2004, och nu det enorma utbud av kyrkböcker och andra källor som Arkiv Digital och Riksarkivet erbjuder. Hur många timmar, ja det spelar ju inte någon roll egentligen, då det har varit ett nöje att få ta denna resa genom sin egen historia.

Att trycka en släktbok är idag både enkelt och billigt. Man skapar en PDF som sedan skickas till tryckeriet. Det finns ju inte längre några krav på att man måste trycka ett antal exemplar av boken, vill du bara ha ett ex. så går det lika bra. Dessutom blir slutresultatet väldigt fint, man kan idag välja om boken ska limmas eller bindas, rak eller rundad rygg, storlek, papperstyp och mycket annat så du får den precis så som du vill ha den. Detta skrev jag om när jag tryckte min pappas släktbok förra året, se länk nedan.

Men att skapa en släktbok då? Hur ska man designa den, vad ska man ta med och inte ta med av allt man har samlat på sig? Det är just det som är det roliga med att skapa en egen bok, du börjar med en blank sida och sedan fyller du på med texter, information och foton tills du själv är nöjd. Jag är långt ifrån duktig på det här med layout, men är lite finurlig med Word så har skapat något som jag själv är nöjd med. Så mitt råd är att sätta sig i lugn och ro när man är ledig och fundera på hur man vill att den ska se ut, allt från vilka typsnitt som ska användas, till hur stor marginaler man vill ha, och hur fotona ska bli en naturlig del av boken. Vill man ha lite uppslag på layouter så brukar jag tipsa om att bildgoogla på orden genealogy books layout.

Sen har vi själva innehållet. Hur mycket ska man ta med? För att svara på den frågan så bör man fundera på vem är boken till för? Andra släktforskare, eller din familj och släkt? Svaret är oftast det senare, det vill säga dina närmaste, och då kanske inte en massiv GedCom-dump är det bästa, utan det är historierna, livsödena som kan väcka nyfikenhet att läsa din bok. En GedCom-dump brukar dessutom kräva en hel del arbete innan det blir ett fint resultat. 

Många väljer att arbeta med släktträdet i ett släktforskarprogram, och skriva alla historier i Word, och då har man ju redan mycket vunnet när man ska skapa sin släktbok. Själv har jag alltid samlat all min forskning i Wordfiler, så när jag kände mig klar, var det bara att välja Spara som PDF. 

Det som däremot har tagit tid när jag skapat dessa böcker, ungefär ett år för varje bok, är att jag som så många andra inte skrev upp källreferenserna de första åren. Ska jag bara ge ett enda ”tråkigt pekpinne”-råd till de som börjar släktforska så är det att ta sig tid och lära sig hur en adekvat källreferens ska se ut, och dokumentera dessa tillsammans med det man hittar. Man vet aldrig när man vill gå tillbaka och kika på originalkällan igen, och då är källreferensen lika smidig som ett bokmärke i din webbläsare. Men nu har jag alltså gått igenom all min forskning och kompletterat med korrekta källreferenser, något som jag verkligen ville skulle finnas med i böckerna, till nytta för den som eventuellt framöver vill ta del av min forskning. Samtidigt har jag även hittat en massa nya spännande uppgifter att komplettera min forskning med när jag har gjort detta arbete. 

Men nu då? När jag har fått ut all min forskning i två böcker, är jag färdig nu? Ja, för stunden känns det faktiskt så. Som sagt var, för stunden, självklart kommer jag så småningom dyka in i mina förfäders livsöden igen. Men just nu är jag mitt uppe i ett nytt riktigt spännande bokprojekt som inte har med min släkt att göra, och det kommer jag ägna mig åt de närmaste månaderna. 

Så är du sugen på att skapa en släktbok, tveka inte! Det är en jätterolig och givande del av släktforskningen, och tänk inte att du måste bli klar med dina släktforskning först innan du skapar din bok, för färdig blir man aldrig. Däremot kan man ju alltid ge ut en ny utgåva av sin bok när man har kommit lite längre i sin forskning. Lycka till!

mamma2018
Min mamma med sitt exemplar av släktboken.

Relaterade inlägg: 

Första släktboken färdig!
Designa en släktbok med Microsoft Word
Att få vara kreativ

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s