Källhänvisningar i släktforskning

Som nybliven släktforskare är det mycket och lära sig, vilka källor finns det, hur hittar man i dessa, och hur ska man dokumentera det man får fram på bästa sätt? Bland alla de råd och tips från mer erfarna och hjälpsamma släktforskare är det ett som jag tycker man definitivt ska ta till sig, och det är att alltid anteckna en korrekt källreferens till de uppgifter som man har hittat. 

Dombok1722

Att anteckna i vilken originalkälla man har hämtat uppgiften är viktig ur flera aspekter:

För det första och kanske viktigaste – för att underlätta för dig själv. När du vill återvända till en tidigare svårfunnen sida så gör källreferensen att du direkt kan hitta tillbaka till rätt sida.

För det andra, för att underlätta för de som får ta del av ditt forskningsresultat. Finns det korrekta källreferenser kan man snabbt hitta till de (digitaliserade) originalkällor från vilka du hämtat dina uppgifter, och själv verifiera om det stämmer.

Nästan alla som börjar släktforska är mindre noggranna att dokumentera källreferenser den allra första tiden, men ju tidigare i sin forskning som man börjar göra det, desto mer tid kommer man att spara framöver.

 

Exempel på källreferens hos Arkiv Digital

De allra vanligaste källorna är kyrkböckerna. Den 2 januari 1756 föddes flickebarnet Sara Maria i Vimmerby stadsförsamling. När vi har hittat sidan i kyrkboken hos Arkiv Digital väljer vi Kopiera och Kopiera källhänvisning (alternativt trycka kortkommando ALT + 1). Vi får då detta resultat:

Vimmerby stadsförsamling (H) CI:5 (1756-1824) Bild 85 / sid 161
(AID: v41467.b85.s161, NAD: SE/VALA/00419)

Låt oss bryta ner den. Först står församlingen följt av nuvarande länsbokstav. I Sverige finns det ett antal församlingar med samma namn, och då är det bra att ange länsbokstav för att tala om vilken av församlingarna det rör sig om. Exempelvis finns det 5 församlingar som heter Torpa.

Härefter följer själva volymen (boken, mappen etc). I detta fall CI:5, det vill säga den femte i kronologisk ordning skrivna födelseboken i församlingen. CI:5 är det löpnummer som den tilldelats av riksarkivet vid införandet i NAD. För tydlighets skull anges även vilka år volymen omfattar, i detta fall åren 1756-1824.

Nu kommer vi till en klurighet, bild och sidnummer. För Arkiv Digital är bildnumret ett löpnummer över de uppslag i volymen som har blivit fotograferade. Sidnumret är det sidnummer som fysiskt finns antecknat eller tryckt i originalkällan.

Klurigheten är att bildnummer kan skilja mellan de olika aktörerna. Letar vi upp samma sida hos Riksarkivet, så är det bild nr 81, inte 86. Båda är lika rätt, därför att de hänvisar till den aktuella bild i ordningen i respektive bildserie.

Inom parentes har vi först AID. Det är ett unikt identitetsnummer för aktuellt uppslag, unikt för Arkiv Digital. Lika snabbt som ett bokmärke i din webbläsare kan hitta tillbaka till en favoritsida på internet, lika snabbt hittar du tillbaka till en viss bild med AID. Det man måste tänka på är att detta ID-nummer är unikt för Arkiv Digital, och helt intetsägande för de som använder Riksarkivet eller Ancestry. De har istället sina egna ID-nummer, Riksarkivet bildid och Ancestry GID (ett arv från GenLine). Mitt råd är att ändå alltid inkludera AID i källreferensen, eftersom det gör att du väldigt snabbt hittar tillbaka till rätt uppslag.

Slutligen har vi referensen till NAD (Nationell arkivdatabas) som talar om att volymen finns i Sverige (SE), hos landsarkivet i Vadstena (VALA) och tillhör samlingen 00419 (Vimmerby stadsförsamling) – det vill säga referensen till den fysiska volymen som har fotograferats av.

 

Exempel på källreferens hos Riksarkivet

Låt oss söka upp samma sida i födelseboken hos Riksarkivet. Där ser källreferensen ut på följande sätt:

Vimmerby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker.
Huvudserien, SE/VALA/00419/C I/5 (1756-1824), bildid: C0029040_00081

Precis som i Arkiv Digitals källreferens har vi med referens till församling, volym samt NAD. Bildid är Riksarkivets motsvarighet till AID, för aktuell bild C0029040_00081.

Det som däremot saknas är länsbokstav och sidnummer. Anledningen till att sidnummer inte finns angivet antar jag beror på att sidnummer har kompletterades i många volymer efter att mormonerna fotograferade av kyrkböckerna, vilket är underlaget till merparten av Riksarkivets bildarkiv över kyrkböcker. Min rekommendation är att alltid komplettera med länsbokstav och i de fall det finns, även sidnummer.


Sträva efter en vetenskapligt korrekt källreferens

En korrekt källreferens till originalkällan är något som varje släktforskare bör sträva efter att dokumentera. Med korrekt menar jag en källreferens tillräckligt adekvat för att vem som skall kunna hitta till den volym och uppslag som du har hämtat uppgiften från oavsett om man använder Arkiv Digital, Riksarkivet eller Ancestry, eller för den del är på plats hos landsarkivet. Hos Arkiv Digital får du en korrekt källreferens genom att kopiera ut den med kortkommando ALT + 1, medan man hos Riksarkivet måste komplettera deras källreferens med som jag skrev ovan länsbokstav samt sidnummer där det finns.

Bara för att man har en korrekt källreferens betyder det inte att du hänvisar till rätt uppgift eller person. Du kan ha hittat fel person i födelseboken, tolkat text i kyrkböckerna på ett felaktigt sätt eller dragit en felaktig slutsats, vilket har lett dig in på ett felaktigt spår. Men en korrekt källreferens gör det däremot möjligt för en annan forskare att verifiera dina uppgifter och din forskning, det vill säga utföra källkritik.


Källhänvisning till andra källor

Alla källor är inte kyrkböcker. Exempelvis så är det allt fler svenska dagstidningar som digitaliseras och görs tillgängliga framför allt av Kungliga biblioteket. I de fall skulle jag rekommendera att ange tidningens namn, utgivningsdatum samt sida i tidningen. Det är inte heller fel att ange att det är hos Kungliga bibliotekets samling originalet finns arkiverat, och sidans bildnummer. För att hänvisa till notisen där man kan läsa om att Stina Nilsdotter från Vena socken fördes till Sevede häradshäkte för att ha slagit ihjäl sin man så blir källreferensen:

Kungliga biblioteket: Post- och Inrikes Tidningar, 1857-06-05, sida 2 (bild 2)

De uppgifter som vi hämtar från Skatteverkets olika databaser är inte lika lätta att referera till, personligen föreslår jag som källa att man skriver (där datumet anger när man fick uppgiften):

Folkbokföringen, Skatteverket, 2018-01-15

Sen har vi uppgifter som vi får av våra släktingar. Det kan vara händelser som berättas muntligen till dig, och en källreferens kan då se ut på följande sätt:

Moster Sigrid (f. 1948-08-16), muntligt den 20 november 2012

I det fallet är det korrekt att hänvisa till personen som har berättat exempelvis historien för dig.


Vad man bör undvika när man anger källa

Här är tre exempel på vad jag personligen anser att man bör undvika:

Vid alltför många tillfällen stöter man på publicerade släktträd där enda referensen till en massa data är namnet på den person som ursprungligen forskade fram uppgifterna. Ska du publicera uppgifter framforskade av någon annan, så är det bättre att inte alls ange källa tills att du själv kan komplettera uppgiften med en korrekt källreferens.

Dataregister och sekundära källor är värdefulla för att leda oss på rätt spår eller komplettera med uppgifter som ännu inte har släppts publika på grund av sekretessgräns eller andra orsaker. Men sträva efter att så småningom begära ut utdrag ur originalkälla och referera till dem istället. Ett exempel är SCB-utdrag som endast bör användas tillfälligt tills du har fått se originalvolymen, exempelvis födelseboken.

En del kompletterar sina källreferenser med ytterligare uppgifter, så som torpets namn, eller raden i husförhörslängden. Detta gör, att källreferensen blir onödigt lång, och i de allra flesta fall fyller det ingen funktion. Torpets namn exempelvis är ju det som du sedan kopplar din källreferens till, det blir med andra ord en överflödig upprepning.


Hur noga du vill vara är upp till dig

Självklart är det upp till var och en hur noggrann man vill vara när man dokumenterar sin släktforskning och skapar referenser till originalkällorna. Förhoppningsvis har jag inspirerat några av er att även ägna en liten stund åt att ta med korrekta källreferenser när ni forskar om ni ännu inte har börjat med det. Sen finns det en del som väljer att inte ta med referenser till födelse- och dödböcker, utan endast de lite mer udda källorna, men jag gör tvärtom. Jag tar med alla källor som jag stöter på, till och med ut- och inflyttningslängd när någon av mina anor flyttar till en annan församling vilket säkert kan ses som något överambitiöst, men varför inte då det med kortkommando går så fort och smidigt. 

Bilden i inledningen är bokryggen på domboken från Kalmar län 1722 en mäktig volym på hela 1500 sidor. Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Kalmar län (H) EVIIAABA:603 (1722) Bild 10 (AID: v331079.b10, NAD: SE/VALA/0382503)

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s