Barnamörderskan Karin Clemetsdotter

Darkwood

I oktober månad 2018 bloggade jag om soldathustrun Lisbeth Haraldsdotters tragiska livsöde som slutade i galgbacken i Skillingarum 1708. Idag återvänder vi till denna galgbacke och ett lika tragiskt kvinnoöde som även det bör lyftas fram.

Denna gång var det Karin Clementsdotter i Tobo ryttaretorp i Vimmerby socken som stod anklagad inför häradsrättens stränga blickar. I Sevede härads dombok för år 1714 står det;

”Anno 1714 den 1 Aprill är extra ordinarie ting hållit öfwer barnemörderskan Karin Clementsdotter i Tobo Ryttaretorp, hwar öfwer ransakningen och dommen så väl som angående ryttaren Per Böriesson i Rotebo hwilken kånan belägrat, är till högl: Kongl: Håffrätten insänd den 3 Aprill der på fölliande, och här med intygas, ut supra. Axel Scharin.”

Detta är det enda spåret jag funnit i Sevede härads domböcker om detta fall, men domen från Göta hovrätt ger oss lite mer detaljer: 

”Anno 1714 den 22 Aprilis resolverade fölljande Criminalsak ifrån Calmare Län

Tingsrätten i Sefwedes härad ransakning ock dom angående Karin Clemetsdotter i Tobo ryttaretorp 40 åhr gammal, som widgått sig blefwet med barn rådd af ryttaren Per Börjeson för Rotebo 8 dagar för missommar sistledne: Menn sådant för ingen uppenbarat, utan då födsletiden den 13 Martij näst förnekne henne åkommit, har hon bittida om morgonen mädan dhe andra legat gått uth på gården och der födt barnet som hafft lif, ock hon swept uti en gammal särk samt lagt i ladan mäd något höö uppå: men sedan intet sedt der effter förr än andra morgonen då det war dödt och hon låtet qwarligga. Och som dhet förnams några dagar effter nemligen den 20 Martij, att miölk runnet uhr brösten på Karin ock hon således blefwet der om tilltahlat har hon omsider bekiänt sig fått barn ock det således som för mält är ifrån sig skaffat.

Dhe som barnet sedermera besichtigat, befunnet skinnet wara af hufwudskåhlen ock hål på armen, samt örat skadat, som förmenas skiedt af ohyra.

Ryttaren Per Börjeson tillstår lägersmålet: Menn nekar sig hafft någon kundskap om fostrets förgiörande, som hann icke heller skall wetat henne wara hafvande: Konan har tillförne wid pass 20 åhr sedan låtet sig besofwa, då hon ock tänkt fostret döllja ock uhr wägen skaffa: Menn sådant blefvet uppenbart ock barnet wid lifwet.

Tingsrätten dömdt Karin Clemetsdotter, i anledning af Cap. 2 Högmålsbalken samt Kungliga förordningen om barnamord af åhr 1684 att mista lif sitt, halshuggas ock i båhle brännas, dock sådant Kungliga rättens ompröfwande understält. Men ryttaren Per Börgesson att effter C. 3 giftamålsbalken och Kongl. förordningen af åhr 1694 att böta för lönskeläge 40 marker silfwermynt ock undergå kyrkioplicht.

Resolutio: Kongl. Rätten pröfwar skäligt Tingsrättens öfwer barnemörderskan Karin Clemetsdotter fälta dom gilla, hwar effter hon skall mista lif sitt, halshuggas ock å båhle brännas.

Jönkiöping den 22 Aprilis 1714.” 

 

Denna tid gällde alltjämt Kristoffers landslag från 1442, och i dess högamålsbalk, andra kapitlet står det följande: 

”Draepa man eller kona meth wilia sinom eller myrder barn siit hedit eller cristit eller barn fader sin eller moder sina, eller man hustru sina eller hustru man sin, huilket thera thet gör, tha scal man steglas oc kona brennas…”

Återigen fick alltså skarprättaren tillkallas till Vimmerby och Skillingarums galgbacke. Än en gång samlades alla nyfikna som fått ledigt denna dag för att närvara vid ytterligare en hemsk avrättning. Hur Karin kände sig går inte föreställa, säkerligen ångerfull för att ha tvingats ta livet av sitt foster som hon burit inom sig, men framför allt i chock och säkerligen alldeles kall och tom inombords inför det som skulle ske. Sorlet från folkmassan kanske hon inte ens lade märke till när hon fördes fram, tvingades ner för att blotta sin nacke. När bödelsyxan föll tystande folket och huvudet rullade ner på marken. Någon kanske skyndade sig fram för att samla upp blodet som sprutade ut för att använda som botemedel mot fallandesjuka. En fasansfull händelse för bara 305 år sedan. Men som Lisbeth är inte heller Karin bortglömd, inte nu när även du har läst om hennes öde. 


Källa: 

Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Kalmar län (H) EVIIAABA:440 (1714) Bild 300 (AID: v329269.b300)
Göta Hovrätt huvudarkivet, brottsmålsutslag 1714, Volym B II A:24 Mål 89

Läs gärna även: 

Halshuggen vid Skillingarum galgbacke år 1708

 

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s