Att undvika vanliga misstag

Då och då stöter vi på fel i andras släktträd som publicerats på internet eller i bokform – ibland är det till och med ganska lätt att peka ut dessa misstag. Men hur säker är du på att din egen släktforskning är korrekt? Hur ska man säkerställa att det man forskar fram är så korrekt som det bara går att få utifrån de originalkällor som finns tillgängliga?

old_letters

Först och främst, alla drar vi en felaktig slutsats ibland eller läser fel vilket gör att vi får felaktigheter i vår forskning. Även hos mer erfarna släktforskare smyger det sig in fel emellanåt, det är helt enkelt oundvikligt. Men det finns sätt att undvika en hel del av de misstag man kan göra, och det är ingen stor hemlighet hur, utan det handlar nästan uteslutande om att vara noggrann och ta sig tid att kontrollera varje enskild uppgift. Det kan kännas bekvämt att ta genvägar genom andras forskning och indexerade register, men halkar du in på fel anor, så kommer du att lägga stor tid helt i onödan på personer som inte alls hör till ditt träd.

Det finns även en liten del fel som beror på felaktigt angivna fäder i kyrkböckerna, då som nu skedde små hemliga otrohetsromanser och felsteg, något som endast kan avslöjas med DNA idag. Man räknar dock med att det är runt 1% felaktiga fäder, så andelen är som tur är ganska liten, men låt oss nu fokusera på vad man kan hitta i de skrivna originalkällorna. Här nedan har jag sammanställt ett par punkter som du kan läsa igenom och fundera över.

Husförhörslängder

Husförhörslängden (senare församlingsboken) ger en bra beskrivning över hur en familj såg ut; far, mor, barn, åldringar och övrigt tjänstefolk på gården. Här får man som regel reda på när och var varje person är född.

Men uppgift om födelsedatum och ort samt dödsdatum är som regel i husförhörslängden en sekundär uppgift. Ju kortare tid som gått mellan händelsen och nedtecknandet av densamma, desto mer trovärdig är en uppgift. Kontrollera därför alltid födelsedatum mot dopboken, och dödsdatum mot begravningsboken. Här gör dock Håkan Skogsjö en intressant iakttagelse; nämligen att husförhörslängden ofta användes som en kladdbok, och att vissa präster förde födelse- och dödsnotiser på lösa lappar, för att sedan renskriva allt i originalboken. ”Det innebär att när det gäller husförhörslängder kontra dödböcker torde förhållandet snarast vara det motsatta, att dödboken är den mindre tillförlitliga källan. Men för att i det enskilda fallet avgöra detta måste man ingående försöka studera hur kyrkböckerna har förts i församlingen.”

Man bör alltid försöka följa en person i så många husförhörslängder som är möjligt. Uppgifter kopierades ofta från föregående bok och kan ha blivit fel, så gå inte direkt till födelseboken med första bästa födelsedatum, det är tyvärr ett lätt sätt att halka in på fel person. Ju längre tillbaka i personens liv du kommer i husförhörslängden, desto större sannolikhet är det också att du stöter på personens föräldrar, vars namn du då förhoppningsvis kan matcha mot de i födelseboken.

En del präster utelämnade födelseort i husförhörslängden när födelsen skett i aktuell församling. Men det kan även vara så att gården tillhörde annexförsamlingen, eller i vissa fall låg gården nära övriga gårdar i församlingen, men ändå tillhörde intilliggande socken. Så står inte födelseort angivet och du inte hittar personen i födelseboken, utöka då gärna din sökning till annex- och intilliggande socknars födelseböcker.

Födelse- och dopboken

Ju mer osäker man är på födelsedatumet för en person, desto mer viktigt är det då att vara noggrann när man går igenom födelseboken. Kanske har man bara ett födelseår att gå på. Letar du efter Lisa Andersdotter född ett visst år så ta inte första bästa barn som heter Lisa med en far vid namn Anders, utan fortsätt leta igenom hela det året, troligen kommer du hitta fler barn som matchar. Man ser nämligen ganska ofta att ett visst namn blev populärt i en församling under ett år eller två, och flera barn döptes under denna tid till samma namn. När man har två eller fler kandidater, försök att följa varje barn framåt i tiden. Barndödligheten var stor förr, kika därför i dödboken de kommande åren, en eller flera av kandidaterna kanske dog som liten och kan avskrivas som möjlig ana. Var inte heller för snabb att avfärda en kandidat som inte riktigt matchar, till exempel kanske är det datum du har från husförhörslängden inte riktigt korrekt.

Sen har vi det här med namnformer. Lisa och Lisken kan vara kortformer för Elisabeth. I husförhörslängden användes den mer alldagliga formen, smeknamnet om du så vill, så har du en Lisa, sök även på Lisken, Lisbet och Elisabeth i födelseboken. På Rötters hemsida finns en utmärkt lista (sökbar) för att hitta olika former på namn: Personnamn  

Ju längre tillbaka i tiden vi kommer, desto mer knapphändiga uppgifter står det i födelseboken. En av de allra äldsta dopnotiserna i Vimmerby lyder; ”Anno 1675 then 24 Augusti döptes Lars Giösta sons barn wedh napn Giösta.” För det första, för prästen och kyrkan var själva dopet det viktiga, när barnet upptogs i den kristna församlingen, därför antecknades bara dopdatum, inte själva födelsedatumet. För det andra, modern anges inte alls, detta på grund av att hon inte var närvarande vid dopet.

Vilket är då bästa sättet att hitta vem som var mor till barnet? Leta efter syskon i födelseboken, kanske står modern angiven vid ett av syskonens dop. Men se upp, fadern kan ha gift om sig, så försök kartlägga vilka kvinnor som fadern varit gift med, med hjälp av vigsel- och dödböcker. Se även övriga dop i närtid till barnets födelse, ibland kan modern stå angiven som dopvittne eller den som bar fram barnet till prästen.

Död- och begravningsboken

Efter att ha bläddrat i dödböcker med knapphändiga notiser så brukar det kännas som en guldgruva när man kommer till en präst som skrivit ner små biografier om varje avliden församlingsmedlem. Men här bör man se upp med uppgift om föräldrar. Då få kände till när de var födda förr i tiden, så var det lite si och så med åldersuppgiften. Utgick prästen från en felaktig ålder, och letade upp en person i födelseboken (förd av hans företrädare) som han tyckte matchade, så är det inte säkert att han valde rätt person, och fick därför med fel föräldrar i biografin.

Hur många barn födde egentligen hustrun? För det första, för att veta hur många barn som föddes i en familj måste man följa familjen genom alla tillgängliga husförhörslängder och församlingsböcker. Men ibland räcker det inte, för dödfödda barn fördes som regel inte in i husförhörslängden, och vissa präster tog inte heller med barn som dog bara några dagar gamla. Därför måste man söka igenom både födelse- och dödböcker för de år som hustrun födde barn. Vissa gånger skrev prästerna bara in uppgiften i födelseboken, andra gånger bara i dödboken. Var speciellt misstänksam när det är en lite större lucka tidsmässigt sett mellan några av barnen.

Andras uppgifter – hur ska man hantera dem?

Med försiktighet! Andras forskning, oavsett om den är publicerad på internet eller i tryckt form ska ses som ett stöd vid din egen forskning – kopiera aldrig in andras uppgifter i din egen forskning förrän du själv verifierat uppgifterna mot originalkällorna. Andras forskning kan dock spara dig mycket tid, om du använder den på rätt sätt, och är kritisk till densamma. Ett sätt är att se på åldersuppgifterna, verkar de rimliga? Jag har stött på exempel där modern dog 14 år innan hennes barn föddes och en annan kvinna som föddes tiotalet år innan sin egen far. Är kvinnan 10 eller 60 år då hon anges som moder för ett barn bör man nog också se upp, eller att man gifte sig vid 9 års ålder. Men en del fel i andras forskning är inte lika lätta att hitta, utan här kräver det att man tar sig tid och verifierar uppgift för uppgift i möjligaste mån, det räcker inte heller med att tänka; ”Jag vet att det är en seriös och kunnig släktforskare”, för som jag skrev inledningsvis, alla gör fel ibland.

Att uppgifter (framför allt publicerade på internet) kopieras så friskt gör att en och samma felaktiga uppgift tillslut förekommer på så många ställen att den kan upplevas som vedertaget korrekt. Men det innebär många gånger bara att uppgiften härstammar från en och samma felaktigt dragna slutsats/tolkade uppgift. Det kanske är den enda, ensamma och avvikande uppgiften på internet som är den rätta.

Men som sagt var, om du kommer fram till samma slutsats som andra som forskat om samma anor, och ni har använt samma källor, så kan du vara rätt säker på att du själv har gjort rätt. Om det däremot skulle vara så att ni har kommit fram till olika slutsatser, så bör man ta nya tag för en av er har fel, frågan är bara vem.   

Kontrollera varje uppgift mot alla tillgängliga källor

Ju fler originalkällor som du kan verifiera en och samma uppgift emot, desto mer troligt är det att den är korrekt. Utgå dock ifrån att primär källa är övervägande rätt, för dödsdatum är det död- och begravningsbok, men verifiera gärna även mot bouppteckning, notering i husförhörslängd, dödsannons i tidning eller gravsten. Det är en del av forskningen – att använda så många källor som det finns tillgängligt för att få en så komplett och korrekt bild av varje person i sitt släktträd.

Ta hjälp av andra

Ensam är inte alltid stark – ibland behöver man ta hjälp av andra släktforskare. Det är lätt att känna att man har kört fast – speciellt första tiden man börjar släktforska, man kanske inte kan läsa handstilen i originalkällan, man saknar lokalkännedom för trakten man forskar i för stunden, eller man vet helt enkelt inte riktigt vilka fler källor som skulle kunna lösa problemet. Går vi tillbaka några år i tiden så var det en stor fördel att tillhöra en lokal släktforskarförening, och det är det fortfarande då medlemmarna har en stor lokalkännedom om trakten, men faktum är att det största samarbetet släktforskare emellan sker idag i de olika grupperna på Facebook. 

Låt inte handstilen hindra dig

Känner du dig uppgiven när du slår upp en kyrkbok och det är till synes helt omöjligt att läsa vad som står där? Förvisso, ibland har kyrkböcker skadats av brand, vatten och mögel och då kan viss text ha gått förlorad. Men oftast beror det på att man inte ännu har lärt sig tyda handstilen.

I detta läge är det en utmärkt idé att fråga någon annan om hjälp för att tyda vad det står i exempelvis en födelsenotis. Men ta sen inte uppgiften och hasta vidare, utan sätt dig ner i lugn och ro och gå igenom ”översättningen” ord för ord, bokstav för bokstav och försök lära dig prästens handstil. Det kommer du tjäna på, ju mer du kan läsa själv framöver desto roligare blir det.

Avslutningsvis…

Så med sunt förnuft, noggrannhet och tid så kommer man långt. Som vanligt gäller det också att dokumentera källorna, och jag skulle även vilja rekommendera att dokumentera hur du har löst de lite svårare problemen i ditt släktträd – hur du har resonerat dig fram till att just den uppgiften är den rätta. Det är bra att ha om du återvänder till den grenen av ditt släktträd efter flera år, och framför allt underlättar det för andra att ta del av din forskning och utvärdera om du har kommit till rätt slutsats.

Läs gärna även…

Att planera sin släktforskning
Källhänvisningar i släktforskning
Namnskick i äldre tider

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Att undvika vanliga misstag

  1. Gunvor Waller skriver:

    Kloka ord!
    Det diskuteras mycket hur man ska hantera andras eventuellt felaktiga uppgifter. Ska man påpeka?
    För mig är kommunikation och samarbete a och o. Jag tar kontakt på Ancestry, Anbytarforum, fb-grupper…….
    Visst händer det att någon blir sur eller helt enkelt struntar i det men det har lett till många fina kontakter och fortsatt gemensamt forskande. Det gäller att inte vara besserwisser utan ta upp en diskussion.
    Det är ett givande och tagande och i förra veckan fick jag en fantastisk gåva: ett foto på ff ff:s hus, rivet på 1930-talet.
    Hälsningar
    Gunvor

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s