Kan man lita på husförhörslängden?

Inom släktforskningen diskuterar man ibland vad som är en primär- eller sekundär källa för en viss uppgift. En primär källa är där uppgiften nedtecknades allra först och närmast i tiden för händelsen. Ett exempel är födelsedatum där kyrkans födelsebok (som regel) är primär källa, medan födelsedatum i en husförhörslängd ska ses som en sekundär uppgift, framför allt ju längre från själva händelsen vi kommer så märker man ibland att födelsedatum kan bli fel då det kopieras från föregående bok till den nya.

Födelsedatum, födelseort och dödsdatum i en husförhörslängd (eller församlingsbok) är med andra ord en andrahandsuppgift, som bör kollas mot födelse- respektive dödbok. Så långt är allt väl. Likaså gäller det för vigseldatum, värnpliktsnummer, anteckningar om brott etc. som även de bör kontrolleras mot respektive primärkälla. Kunskapsnivån på läsning och kristendomskunskap är däremot en förstahandsuppgift i husförhörslängden, även om det allt som oftast var en subjektiv bedömning av den präst som ledde husförhöret.

Johan och Amanda i Strömstad, Frödinge socken, föräldrar till min morfar Bertil.

Vad har vi då kvar som förstahandsuppgift? Jo, den uppenbara uppgiften, var någonstans varje person bodde i gård, torp och stuga och ofta vad de arbetade med, om de brukade jorden, var fabriksarbetare, sömmerska etc. Men frågan är om dessa uppgifter helt överensstämmer med verkligheten? Den tanken slog mig för många år sedan då jag kartlagde min morfars liv, en person som jag för övrigt aldrig har träffat:

Följer man husförhörslängd och församlingsbok så växte min morfar Bertil Johansson upp i Locknevi. Tidigt på våren 1912 flyttade han tillsammans med sina föräldrar Johan och Amanda och sina syskon till Strömstad under Frödingehult nr 2 i socknen Frödinge. Han var då 14½ år gammal.

1913 lämnade han föräldrahemmet för första gången och flyttade till Karl Oskar Svensson och blev dräng i Frödinge nr 3. Här står det också att han tog ut arbetsintyg till Västervik den 7 oktober 1915, men återfinns inte i inflyttningslängden i Västervik det året. 1915 vid 18 års ålder flyttade han till synes ifrån Karl Oskar till föräldrahemmet igen.

Frödinge (H) AIIa:3 (1910-1917) Bild 241 / sid 229
Frödinge (H) AIIa:3 (1910-1917) Bild 179 / sid 167  

Den 19 november 1915 lämnade han åter föräldrahemmet för att bli husar i Eksjö. Men var det här verkligen så här som hans tonårsliv såg ut?  

Tack vare något så enkelt som att Bertil stal en cykel och åkte fast, kan vi få en mer detaljerad och korrekt bild av de år som beskrevs ovan. Ur polisens protokoll vid förhör med Bertil den 8 september 1918:

”Rörande sina levnadsomständigheter berättar han, att han är född den 19 september 1897 av, ännu i livet varande föräldrarne, lägenhetsägaren Johan Alfred Karlsson och dennes hustru Amanda i Strömstad, Frödinge socken; att han kan läsa och skriva samt år 1912 blivit konfirmerad…

…Att han vistades i föräldrahemmet tills han var 14 år; att han sedan kom i skomakarelära hos Albin Andersson i Åkroken, Frödinge och var där i 6 månader; att han därefter lika länge varit som jordbruksarbetare hos Leonard Hallberg i Svartingetorp och sedan i 7 månader hos Nils August i Bruntebäck; att han därpå tjänade i 1½ år hos Oskar Svensson i Frödinge. Att han därefter först arbetat 14 dagar å Grantorpets tändsticksfabrik och sedan tjänat dräng hos åkare Edström i Västervik 4 eller 5 månader…

…Att han så tagit värvning och tjänat vid Smålands husarer i Eksjö 2 år och 3 månader, att han på grund av sjukdom erhållet avsked därifrån i februari månad.”

Här får vi delvis samma bild, drängtjänsten hos Karl Oskar Svensson är den vi fick fram av församlingsboken, men här får vi veta så mycket mer om var han höll hus någonstans och att han dessutom gick i skomakarlära hos Albin.

Jag brukar (precis som säkert även du som läser detta gör) alltid följa personerna väldigt noggrant i husförhörslängder och församlingsböcker och anteckna varje flytt och dokumentera alla källreferenser, även de för in- och utflyttningsböcker. Men här har vi alltså ett lysande exempel på att trots det så missar vi mycket av vad som verkligen hände i personernas liv vad gäller var någonstans de arbetade och stundtals bodde.

Nu är allt som oftast kyrkboken det bästa vi har för att följa en persons liv. Så frågan om kyrkboken är en originalkälla för var en person levde, och vad den arbetade med? Jag skulle vilja påstå endast till viss del, då prästerna uppenbarligen utelämnade mycket information. Till deras försvar kan man säga att de såg husförhörslängden primärt som en bok att dokumentera personernas kunskapsnivåer i läsning och kristendomskunskap. Men det är lätt när man börjar släktforska att tro att kyrkoboken verkligen är en obestridd källa för var någonstans en person har befunnit sig.

Så även om vi i Sverige (och till viss del Finland) har ett mycket rikt källmaterial bakåt i tiden där det dokumenterats vem som bodde vart, så kommer vi ändå aldrig riktigt få veta hela sanningen. Det tar dock inte bort glädjen att vi faktiskt kan följa våra förfäder så detaljerat som vi kan, men varje sann släktforskare skulle nog önska att man kunde få veta lite mer. Så nästa gång du stöter på någon släkting i ditt träd som råkat fastna i lagens långa arm för något brott – var glad för du kommer troligen få veta mer om den personens liv än du annars hade gjort tack vare dombok eller polisens förhörsprotokoll.

Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s