Skapa översikt med Google maps

Det är många olika ortsnamn som dokumenteras i vår släktforskning. Men hur spridda är dessa över Sveriges land? En kul funktion som finns i Google maps är att kunna markera ett antal valfria orter och se deras spridning och relation till varandra. Jag valde att göra detta för de födelseorter som förekommer för min farfars anor, och det var riktigt intressant att se spridningen, eller snarare koncentrationen i mitt fall.

google5

I detta fall var orterna belägna främst i norra Småland och södra Östergötland. De tre ensamma punkterna är för Ask, Norrköping och Köping (Öland), men då är vi tillbaka på 1600-talet i mitt släktträd.

En del av släktforskarprogrammen har kartfunktioner, men här har vi ett fristående alternativ där du kan markera ett valfritt antal önskade orter beroende på vad du vill visualisera. Att skapa en sån här karta i Google maps är både enkelt och kul.

Så här gör du:

Gå till maps.google.se och klicka på den blå knappen uppe till höger – Logga in. Ange dina inloggningsuppgifter, och har du inget Google-konto så kan du skapa ett kostnadsfritt genom att klicka på Skapa konto.

google1

När du väl är inne, klicka på menyknappen längst uppe till vänster (tre horisontella streck). Ute till vänster klickar du på Dina platser och sedan på Kartor och slutligen Skapa karta.

google2

Innan du börjar lägga in några punkter så är det en bra idé att döpa kartan, du kan nämligen ha flera olika kartor i Google maps. Klicka på Namnlös karta längst upp till vänster och ange ett önskat namn.

Nu börjar det roliga att lägga in punkterna. Detta gör du genom att söka på orten i sökfältet. När du har hittat rätt ort så är det bara att klicka på Lägg till i kartan. Fortsätt sedan med nästa ort. Dina förändringar sparas allt eftersom. Som vanligt kan du zooma in och ut i kartan efter behag.

google3

Om du råkar lägga till en felaktig punkt är det bara att högerklicka på den och Ta bort. Varje enskild punkt har sina egna ”egenskaper”. Klicka på en punkt du har lagt till, och du får då upp ett litet fönster.

google4

Till och börja med så har du gps-koordinaterna till platsen. Du kan ändra färg på punkten genom att klicka på den lilla färgburken och välja färg från paletten. Klickar du på pennan kan du dessutom lägga till en egen beskrivning.

Du kan även arbeta med olika lager som du sedan kan visa eller dölja. Man kan exempelvis lägga in farfars anor på ett lager och med en viss färg på punkterna, och sedan farmors anor på nästa lager med en annan färg på punkterna. Då kan du se hur de två olika släktgrenarna har varit spridda i förhållande till varandra och dessutom tända och släcka de olika lagren om du bara vill se den ena eller andra släktgrenen.

Slutligen kan du spara din karta i både PDF-format och som en bild. Det gör du genom att klicka på de tre punkterna till höger om kartans namn längst upp till vänster och välja Skriv ut kartan. Du får då välja om det ska bli en PDF eller en bild. Personligen tycker jag att det är enklast att ta en skärmdump med PrintScreen, beskära bilden i ett bildredigeringsprogram och där kunna välja vilket filformat man vill spara bilden i.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Smarta Googletips när du söker släkt

oldcouplecomputer

Internet är idag en guldgruva för oss släktforskare. Aldrig förr har det funnits så mycket information där ute och ta del av, och det tillkommer nya uppgifter för varje dag som går. Idag är det främsta sökverktyget Google, och det finns en hel del knep för oss släktforskare att ta till när vi googlar för att lättare hitta det vi söker. Några av dessa knep tänkte jag gå igenom nu.

Ett Google – många länder

Googles sökrobotar söker kontinuerligt av internet, websida för websida och indexerar dess innehåll i sin databas vilket gör att vi sen kan googla och hitta rätt information. Sökrobotarna arbetar per land, och när du går in på Google så kommer du med största sannolikhet automatiskt till Google.se, även om du från början skrivit Google.com. Google antar att du som svensk i första hand vill ha sökresultat för svenska sidor, medan exempelvis en fransman vill ha sökresultat för franska sidor. Det gör att sökresultatet kan skilja sig åt. Ska du googla efter en engelsk ana, gå därför till engelska google, troligen kommer du få ett bättre sökresultat där.

Det är lätt att välja vilket lands Google du vill använda, i googles sökruta skriva Google och det land du vill googla i och klicka sedan på länken som dyker upp.

google1

Som du ser så står det nu UK (United Kingdom) under Google logotype. När du söker kommer sökresultaten i första hand prioritera engelska sidor.

google2

Avancerad sökning – specificera vad du söker

Nästan oavsett vad man söker på så får man upp en oerhörd massa sidor i sökresultatet, varav de allra flesta inte är de du är ute efter. Skriver man in flera ord så söker Google på sidor där alla orden förekommer, men även på sidor där bara ett av orden förekommer. Man kan då använda citattecken för att tala om för Google att det måste matcha båda orden för att visas i sökresultatet, exempelvis; Hantera släktfoton. Testa att googla både med och utan citattecknen, och du kommer se att sökresultatet blir annorlunda. Man kan också använda minustecken för att tala om att sök på vissa ord, men resultatet ska inte innehålla ordet med minustecknet, exempelvis:

google3

Vi får nu inte upp sidor med slottets öppettider i vårt sökresultat. Tänk på att det inte får vara något mellanrum mellan minustecknet och ordet du vill utesluta. Det finns fler såna här sätt att direkt i sökrutan precisera hur man vill att Google ska söka på de ord man har angivit, men ännu enklare är att använda Googles avancerade sökning som du hittar på:

https://www.google.se/advanced_search

google4

När man använder avancerad sökning behöver man inte komma ihåg alla dessa citat- och minustecken och hur man använder dessa. Enligt exemplet ovan kommer vi söka på alla sidor som innehåller orden Kalmar och slott men undvika de som innehåller ordet öppettider. Som du ser kan man även välja exempelvis vilket språk sidan ska vara skriven på.

Observera sökfälten Siffror mellan. Dessa är perfekta att använda när man inte vet exakt vilket födelseår personen föddes. Söker man exempelvis efter en Sara Petersdotter född någon gång i slutet på 1780-talet kan man skriva in Sara Petersdotter i översta sökrutan, och siffror mellan 1785 och 1790 och sedan söka.

google5


Variera din sökning

När man googlar är det lätt att ge upp, man har sökt på ett visst ord eller en viss person men inte hittat något. Börja med att söka så precist som möjligt, och får du ingen träff så slopa ett eller flera av sökorden. Söker du efter en Stina, så sök även på Christina, vilket du gör genom att skriva in både Stina och Christina i sökrutan något av följande ord.

Sen har vi olika stavning… Pär, Per, Pher, Phär… eller hette han Peter, Petter? Testa att helt utesluta förnamnet, och inkludera andra sökord exempelvis hustruns namn vid din sökning.

Det finns många Maria Månsdotter! När man söker inser man hur många i samma socken som föddes med just det namn som du söker på. Ett knep som jag brukar använda är då att inte bara ange församlingens namn, utan även själva bostadsnamnet (torpet, gården etc.) vilket som regel brukar ge bra matchningar för att hitta just den person du söker på.

Prova att ange generella sökord i kombination med dina specifika sökord. Exempelvis kan man inkludera orden ansedel och personakt, eller genealogy om du söker på engelska sidor vid sökning för att hinta Google om vad du är ute efter.

Tänk på vilken i ordning du skriver dina sökord. Google prioriterar det första ordet högst och de efterföljande i fallande ordning. Testa att söka på slott herrgård torp, och sedan ändra ordningen till torp slott herrgård, så kommer du märka att sökresultaten skiljer sig åt.

Något som man däremot inte behöver tänka på är att använda stora och små bokstäver på ett korrekt sätt. john mcgregor ger samma sökresultat som John McGregor.


Google books

Google indexerar inte bara websidor utan även böcker. Om du går in på denna länk:

https://books.google.com/

Så kommer du till Google Böcker. Prova att sök på Kalmar Slott igen, och du får nu upp ett helt annat sökresultat än tidigare. En del böcker kan läsas till stora delar på internet, medan andra skyddas av upphovsrätten. Men du får ändå veta vilken bok som kan vara intressant att få tag på för just din forskning.

Avslutningsvis önskar jag dig lycka till i ditt gogglande efter dina anfäder så du får bra ledtrådar i ditt fortsatta släktforskande!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Publicerad artikel i SmåDisigt

dis_smaland_201701

Idag när jag kom hem från jobbet så låg det en trevlig överraskning i brevlådan nämligen senaste numret av SmåDisigt, medlemsbladet för släktforskarföreningen DIS Småland. I detta nummer finns min artikel om vigselboken med. Ett glatt tack till Egon Burman, medlemsbladets redaktör som valde att ta med den. Det är alltid roligt att se det man skrivit i tryck, och att andra uppskattar det man skriver.

dis_smaland_201701b

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Falska släktträd och påhittade anor

Vi har alla stött på felaktiga uppgifter i publicerade släktträd på internet. Allt från små till stora fel, men personligen tror jag gott om folks insats. Fel beror vanligtvis uteslutande på att man har hört fel, läst fel, skrivit av fel eller dragit en felaktig slutsats när källmaterialet har varit skralt. Få lägger idag ut falska släktdata med vilje. Men det finns klara undantag från detta i släktforskningens historia – de bedragande släktforskarna vars fantasi skapat till stora delar helt påhittade släktträd.  

joannis_magni

Det här med släktforskning är inget nytt fenomen, tvärtom. Långt tillbaka i tiden var det uteslutande de rika, det vill säga adel och präster som hade tid att ägna sig åt släktforskning. Du har säkert också hört talas om genealogen och vetenskapsmannen Johan Bure (1568-1652) som på sin tid släktforskade om uteslutande borgerliga (ofrälse) släkter och därför kallas för den ”borgerliga genealogins fader”. Men det skulle dröja ända in på 1800-talet innan även borgarna själva började i en större omfattning intressera sig för släktforskning.

citatallmoge

Detta nyvaknade intresse hos mer vanligt, om än välbärgat folk skapade en marknad för bedragare och charlataner inom släktforskningen. Den 1 december 1863 föddes Gustaf Ludvig Jungberg i Katarina församling i Stockholm. Hans liv började inte så bra då han redan som 23-årig avtjänade ett fängelsestraff för förfalskning. Troligen var det detta fängelsestraff som gjorde att han ville få en nystart i livet då han 1890 emigrerade till Nord Amerika och bosatte sig i New York. Så småningom bytte Gustaf namn till Gustav Anjou och utsåg sig själv till professionell genealogist. Han började mot betalning producera den ena falska släktutredningen efter den andra. Gustav levde gott på detta bedrägeri, då han tog ända upp till 9000 dollar per utredning vilket var en stor summa pengar på denna tid. Gustaf hann med att producera en stor mängd av dessa falska och även många gånger omfångsrika släktutredningar med påhittade kopplingar till kungliga anor innan han dog den 2 mars 1942 och begravdes på Fairview kyrkogård i New York. Att Gustaf lyckades lura så många på den tiden berodde till stor del på att han refererade till många källor och dokument som faktiskt existerade. Det tragiska i sammanhanget är att det var först på 1990-talet som man började ifrågasätta Gustafs släktutredningar.

Men Gustaf var inte ensam. En annan bedragare inom släktforskning var Horatio Gates Somerby (1805-1872) som var född i Newburyport, Massachusetts i Amerika. Han flyttade till England där han började att skapa påhittade släktträd åt amerikanska kunder som ville hitta sina engelska anor. De osanningar som dessa falska men produktiva ”genealoger” sammanställde användes sedan som faktaunderlag till böcker. Bara Somerbys släktutredning om den respekterade familjen Blake i Boston har varit till grund för minst sexton andra böcker.

En tredje person som slog sig in på samma bana var Harriet Anne de Salis (1829-1908). Hon var egentligen känd för att ge ut kokböcker, men ville på så här sätt öka sina inkomster. Hennes släktutredningar förkastades senare av The New England Historical and Genealogical Society.

Återvänder vi ett tag till nutid så behöver vi inte klicka runt länge på internet förrän vi på välkända hemsidor för genealogi hittar en del fantasifulla poster, eller vad säger ni om denna på Geni?

eve

Någon har i sitt träd lagt upp Eve, det vill världens första kvinna Eva enligt sagoboken bibeln. Jag gillar speciellt kommentaren under Occupation; Mother of Humankind. Hon var ingen torparhustru hon inte. Det är många som försöker skapa släktträd utifrån de texter som finns i bibeln, och det är ingen lätt uppgift vad jag kan förstå. Men att seriöst ta med detta i sitt eget släktträd, fast att det är så uppenbart påhittat?

Men vi i Sverige behöver inte vara avundsjuka, det finns nämligen släktträd på Geni som sträcker sig ända tillbaka till asaguden Oden:

oden

Här beskrivs Oden som Kung av Sverige. Och då är inte steget så långt till vår nuvarande kung, Carl XVI Gustaf. Faktum är att regentnumret XVI inte alls stämmer med verkligheten. Det hela började på 1500-talet då genealogen och historikern Johannes Magnus (1488-1544) skrev sitt bokverk ”Historia de Omnibus Gothorum Sveonumque regibus” (Alla Göta- och Sveakonungars historia) i vilket han påstod att Gustav Vasas anor härstammade ända tillbaka till Magog, en sonson till självaste Noak (ni vet han med arken). Magog skulle ha kommit till Sverige år 88 efter syndafloden.

För att få ihop det hela från Magog fram de de faktiska anorna till Gustav Vasa så tog sig Johannes Magnus friheten att fylla på med totalt okända och uppenbarligen helt påhittade svenska kungar. Nu gillade Gustav Vasa inte alls detta bokverk, men det gjorde däremot hans söner Johan och Erik. Erik som med nöje läst boken kom fram till att han enligt Johannes Magnus regentlängd skulle bli Erik XIV, fast det i verkligheten bara fanns sju egentliga Erik före honom. Lika fel blev det när man räknade de påhittade kungarna Karl – så egentligen skulle vår Kung heta Carl X Gustaf, och inte Carl XVI Gustaf. Lite skämtsamt kan man säga att medan vi släktforskare idag strävar efter att vara så korrekta som möjligt, eliminera felaktiga anor och skrönor, så envisas alltså vår kung att behålla sitt felaktiga regentnummer.

Att ta del av och kopiera andras uppgifter gör vi alla när vi börjar släktforska, ingen har en perfekt metodik från början. Idag finns en helt otrolig mängd med släktträd på internet, redo att kopieras för den som vill. Innan man lärt sig att vara källkritisk kan det också vara svårt att ibland upptäcka fel. Förenklat finns det två typer av fel; de uppenbara och de dolda. Ett exempel på uppenbart fel är en släktutredning jag stötte på för tiotalet år sedan, där en kvinna från en fattig torparsläkt födde sin dotter 70 år innan kvinnan själv föddes. På så sätt kunde man komma in på en intressant prästsläkt. Såna fel är tacksamt lätta att upptäcka. Värre är det när felet, eller rättare sagt misstaget är väl dolt; En Nils föddes 1695 i en socken vars husförhörsböcker inte påbörjades förrän på 1740-talet, problemet är att det föddes två Nils det året, men vilken var den rätta förfadern? En snabb googling visar att en släktforskare valt den Nils född i mars månad, när det egentligen var Nils född i augusti månad som var rätt person.  Såna fel är mycket lätt att få med när man kopierar andras uppgifter utan ett mer ingående ifrågasättande… Lärdomen är att aldrig lita fullt ut på det andra har forskat fram även om det står tryckt i en bok, och framför allt, använd sunt förnuft vad gäller de släktträd som sträcker sig en aning för långt tillbaka i tiden.

halvard

 

Publicerat i Okategoriserade | 3 kommentarer

Ancestry, Arkiv Digital eller SVAR 2017

Den 12 mars 2015 skrev jag ett inlägg där jag jämförde de tre tjänsteföretagen Ancestry, Arkiv Digital och SVAR. Då det hela tiden tillkommer nya släktforskare vilket är glädjande så är det alltjämt en mycket vanlig fråga vilket alternativ man ska välja som nybörjare för att primärt komma åt de svenska kyrkböckerna.

I detta inlägg har jag valt att presentera en överskådlig bild över vad de tre olika företagen har att erbjuda vad det gäller intressant material för oss släktforskare:

compare2017

Klicka på bilden ovan eller länken nedan för att öppna PDF:en.

Jämförelse av tjänster för släktforskare, Februari 2017


Kritierier för val

För min del är det framför allt tre kriterier som gäller vid val av leverantör. Det första är vad för källmaterial som finns tillgängligt hos leverantören, och hur mycket nytt material som digitaliseras (fotograferas) varje månad. Både Arkiv Digital och SVAR tillför hela tiden nytt material som löpande blir tillgängligt för alla med ett abonnemang. Däremot har mig veterligen inte Ancestry tillfört något nydigitaliserat svenskt material sedan de köpte GenLines bildarkiv 2012.

För det andra, vilken bildkvalitet har leverantören på sitt bildarkiv? Det är viktigt att bilderna är av adekvat kvalitet för att man skall kunna läsa kyrkböckerna och minimera risken för att tolka fel. I detta fall har vi en klar vinnare i Arkiv Digital, då hela deras bildarkiv är i färg med god skärpa och kvalitet. På andra plats har vi SVAR som har merparten av sitt bibliotek digitaliserat i gråskala. Dock upplever jag att många bilder är omotiverat suddiga. Slutligen har vi Ancestry vars bildarkiv är helt i svartvitt, och dessutom syns repor och smuts från de gamla mormonfilmerna som är det bilderna är digitaliserade från.

Det är inte så svårt att inse vilken leverantör man helst väljer när man jämför samma sida ur kyrkboken, den i färg från Arkiv Digital och den i svartvit från Ancestry:

Bildkvalite1

För det tredje är naturligtvis priset en avgörande faktor. I detta fall spelar det dock inte så stor roll, då priserna bara varierar med några hundralappar från billigaste till dyraste för ett helt årsabonnemang.

Min rekommendation:

Min rekommendation vänder sig både till dig som ska börja, nyss har börjat eller har hållit på i flera år att släktforska:

Ha ett löpande abonnemang hos Arkiv Digital då deras kvalitet på bildarkivet är oslagbart i jämförelse. Därutöver kan man ta tillfälliga abonnemang hos Ancestry när du vill följa släkt som har emigrerat, och även sporadiska abonnemang hos SVAR för att få åtkomst till deras material de tillfällen det behövs.

Här kan du läsa mitt ursprungliga inlägg om val av leverantör:

Ancestry, Arkiv Digital eller SVAR?

Relaterat inlägg:

Gratis handbok: Introduktion till släktforskning

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

En mörk del av släktforskningens historia

ahnenpass-stoessel-04

Under 1930- och 40-talen var det stor aktivitet på Sveriges landsarkiv då den ena släktutredningen efter den andra togs fram. Detta var inte som idag på grund av nyfikenhet och som ett nöjsamt fritidsintresse, utan för att ligga som grund för ifyllande av det så kallade Ahnenpass.

Den 30 januari 1933 utnämndes Hitler till rikskansler i Tyskland med fanatiska drömmar om världsherravälde och tron på den ariska rasens överlägsenhet. För att få bli medlem i Hitlers SA (Sturmabteilung) eller dess elitgrupp SS (Schutzstaffel) var man tvungen att kunna bevisa att man inte hade något judiskt, slaviskt eller afrikanskt ursprung. Detta gjorde man genom att fylla i ett så kallat Ahnenpass (an-pass) där personens anor skulle vara angivna fyra generationer tillbaka, helst ända tillbaka till 1790 och med vilket man skulle bevisa att man var renblodig, det vill säga av arisk härkomst. Förutom släktskap var det naturligtvis viktigt att fylla i personens religionstillhörighet. Det trycktes med största säkerhet upp tiotals miljoner ahnenpass och som såldes för 60 pfenning till alla som behövde ett.

Bara några månader efter Hitlers tillträde utfärdades en ny lag den 7 april som krävde att alla offentliga tjänstemän var tvungna att vara av arisk härkomst. Så under Hitlers era var släktforskning en stor (och i många fall uppenbarligen påtvingad) aktivitet i Tyskland.

Men detta påfund drabbade som sagt var inte bara de tyska medborgarna utan även svenskar som arbetade i Tyskland, skulle du driva affärsverksamhet, uppträda som artist eller på annat sätt verka i Tyskland så var du tvungen att ha ett ahnenpass.

Man får också ha i åtanke att släktforskning på denna tid inte alls vara lika enkel att genomföra som idag, utan man var tvungen att på plats ta del av både civila register och kyrkböcker. Det fanns även fall där man anlitade detektiver för att få hjälp att få fram informationen, och det blev även kommersiell business med stats-licensierade släktforskare (Berufssippenforscher).

Det tragikomiska är att Hitler själv var orolig för att han inte skulle ha renrasiga anor, något som genom DNA långt senare har bevisats. Den belgiske journalisten Jean-Paul Mulders och historikern Marc Vermeeren spårade år 2010 då levande släktingar till Hitler, inklusive en österrikisk kusin och tog DNA-prov av dessa som påvisar att Hitler tillhörde Haplogrupp E1b1b1 som är vanligast hos berberna i Marocko, Algeriet och Tunisien men även hos en del judar och Somalier. Innan dess har det även förekommit rykten om att Adolfs far Alois skulle vara son till en 19-årig judisk man vid namn Frankenberger.

En annan man i Hitlers närhet med icke-ariska förfäder var Emil Maurice, en nära vän till Hitler som var med vid bildandet av SA och blev dess första Oberster SA-Führer. Maurice farfars far var Charles Maurice Schwartzenberger (1805–1896), grundaren av Thalia-teatern i Hamburg. När Himmler blivit utsedd till Reichsführer för SS så ville han att Maurice skulle uteslutas från SS, men detta ville inte Hitler veta av och såg den gången mellan fingrarna vad det gällde renrasighet.

image002
Erhard Milch 1892-1972

Ytterligare en högt uppsatt tysk militär under Hitlers regim var Erhard Milch som var med och byggde upp Luftwaffe, statssekreterare i luftfartsministeriet och dessutom generalfältmarskalk. Erhards far ska ha varit jude, men även dessa judiska anor ignorerades, och Herman Gering ska ha sagt att ”vem som är jude bestämmer jag”. Men det var inte bara i toppen det förekom judar i Hitlers armé, faktum är att tusentals män av judisk härkomst slogs för Tyskland under andra världskriget, och i inte mindre än 20 fall ska Tysklands mest ärofyllda medalj Riddarkorset (Ritterkreuz) ha delats ut till judiska soldater.

För de yngre generationerna känns idag andra världskriget avlägset, något man bara läser om i historieböckerna. Däremot envisas den ena dokumentären efter den andra med att påminna oss, på och på gott, om de fasansfulla händelser som utspelade sig under ledning av Adolf Hitler. Att tillhöra fel ursprung är något som vi släktforskare i dag har väldigt svårt att relatera till, åtminstone för min egen del. Spänningen i vår släktforskning brukar öka då vi hittar utländska anor som en gång har invandrat till Sverige, inte minst från de tyska furstendömena under 1500- och 1600-talet då många affärsmän slog sig ner i vår huvudstad och de övriga stapelstäderna för att idka handel. För att inte tala om vallonerna på 1600-talet, eller invandrade skotska yrkessoldater.

Publicerat i Okategoriserade | 3 kommentarer

Missväxt, svält och drömmar

kirsten_dunst

När jag satte mig i bilen denna morgon och det var tio minusgrader och en envis isskorpa på framrutan, så är det inte utan att man gruffar lite för sig själv och längtar till våren, eller funderar på hur djuren har det ute i skogarna. Tio minus är ju rena blidan säger norrlänningen, men vi har haft en så pass varm vinter hittills så har man ännu inte riktigt vant sig vid kallare temperaturer. Men då har vi det ändå riktigt bra mot förr i tiden, för det här med extrema vintrar och hård kyla är något som vårt land blivit drabbat av många gånger.

Säg kyla och fattigdom, så är det nog fler med mig som tänker på när Rasken var på väg hem i den smällkalla vintern och stötte på sin gamle rotekamrat Klangen. Rasken tyckte synd om Klangen och gav bort sina vinterstövlar; ”Du ska få mina storstövlar. Ja kan nock ta mej hem mä dina skor!” och vi som såg serien eller läst boken vet hur det gick sen – Rasken förfrös båda fötterna, fick kallbrand och dog. När vi släktforskare läser i dödböckerna är det nog sällan vi reflekterar hur illa det egentligen var när vädrets makter var emot oss, eller hur många som faktiskt svalt ihjäl på grund av långa vintrar och missväxtår.

Sista gången Sverige drabbades av stor missväxt var i slutet av 1860-talet. 1867 var ovanligt regnig och våt, och året därpå följde en katastrofal torka, främst i södra Sverige. 1869 var det en omfattande hungersnöd i nästan hela landet och undernäring ledde till att sjukdomarna härjade vilt bland de fattiga. Då var det dock många som drömde sig bort till ett sagolikt land bortom den stora Atlanten, nämligen Nord Amerika. Där fanns det böljande grässlätter och rik mylla och jord som gav så rika skördar att man knappt behövde arbeta.

Men som jag nämnde tidigare var hungersnöd på grund av missväxt inte ett nytt fenomen. I slutet av 1500-talet var det några riktigt svåra år med missväxter, allra värst var det i Västergötland. Lika så blev det de sista åren på 1600-talet. Återigen drabbades vi av hårda vintrar. 1695 gick inte isarna upp förrän i maj, och vårsådden kom i jorden först vid midsommar. Spannmålsförråden var tomma och tiggarna, utmärglade med värkande hungriga magar drogs mot städerna i desperat tro att kunna tigga mat, men blev istället liggande döende på gatorna. Även 1696-97 blev katastrofala, då förstördes skörden till stor del av en alltför tidig frost. Det uppskattas att ungefär 80.000 människor svalt ihjäl i Sverige dessa år.

Bara några år senare, 1708-09 var det återigen extrem kyla och missväxt i hela Europa. I Venedig frös kanalerna till is, likaså frös Seinefloden i Paris så man kunde köra häst och vagn på den. I Frankrike och Italien frös vinrankorna och dog. Enbart i Frankrike dog 600.000 människor av svält som följd av nödåren. Till råga på de eländiga väderförhållandena så drabbades Sverige av pesten  för sista gången 1710-12, framför allt i södra delen av landet. Man får dessutom ha i åtanke att under åren 1700-21 var Sverige delaktig i ett långvarigt krig mot Sachsen-Polen, Danmark-Norge och Ryssland. Kung Karl XII låg vid pestens värsta härjningar nere i Bender i Moldavien och tyckte synd om sig själv, hans tidigare beslut hade resulterat i att så gott som hela den karolinska armén pulveriserats, men det är en annan historia.

Missväxten återvände flertalet tillfällen under 1700-talet, 1725, 1770, 1773, 1784 var drabbade år. Bara under svälten 1770 dog omkring 100.000 människor i Sverige. Vart femte barn som föddes dog innan det fyllt ett år. Man försökte baka bröd på bark, om man nu kunde få barken av trädet då det var så fruset. På vissa ställen rev man ner halmtaken och bakade bröd på dessa, vilket ledde till att kylan obarmhärtigt fick fritt fram till stackarna som låg och frös ihjäl. Potatisen (eller jordpära som vi sa i Småland förr), denna geniala rotfrukt var något som de fattiga tog till sitt hjärta, den var enkel att odla och gav bra skördar, men vad hjälpte det när det inte gick att plantera då tjälen vägrade gå ur marken?

Inte mycket bättre blev det på 1800-talets första hälft, delar av landet drabbades av svält 1826, 1832, 1837-38, 1845 och 1852, innan den riktigt stora missväxten kom 1867-69. Dessa iskalla vintrar här i norden, och stora delar av övriga Europa började faktiskt redan på 1300-talet, och kom att kallas för ”den lilla istiden”, vilken sträckte sig ända fram till 1800-talet. På 1310-talet var vårarna väldigt sena och kalla, och somrarna blev det inte mycket av, då de var kyliga och regnet öste ner mer eller mindre oavbrutet. Åren 1315-17 var det stor hungersnöd i hela Europa. Det låter ofattbart för oss idag, men desperationen var så stor att föräldrar övergav sina barn, gamla avstod från mat och svalt ihjäl för att de yngre och arbetsföra skulle få äta det lilla som fanns. Det berättas att på Irland grävdes lik upp som nyligen kommit i jorden för att ätas upp.

Århundrade efter århundrade av missväxt, hårda långa vintrar och miserabla somrar gjorde att drömmen om det förlovade landet Amerika växte sig stark hos många när landet återigen drabbades på 1860-talet. Redan på 1650-talet utvandrade några tappra svenskar till Amerika, bland dessa bland annat prästen Petrus Hjort, född i Hjorted 1627 vars livsöde jag tidigare följt. Så det var långt ifrån de första personerna som utvandrade till det stora landet i väster på 1860-talet, men det var nu det började ske i en mycket större omfattning.

Vi ärver inte bara DNA av våra förfäder, utan varje generation uppfostras av den föregående. De som inte har sina föräldrar kvar i livet kan tänka ”hur skulle min pappa gjort, eller vad skulle min mamma sagt?” när man ska ta ett avgörande beslut. Vissa klokheter, korta meningar sagda av våra föräldrar kan mången gång guida oss genom hela livet, vishet som de kanske i sin tur har fått av sina föräldrar. Varje tidigare generations anor har på så sett bidragit till den du är idag, och kanske är det därför vi innerst inne är intresserade av detta med släktforskning, att få veta mer om de anor som var och en bidragit till ens egen personlighet.

Missväxt och hungersnöd, fattigdom och elände födde drömmar hos många. Den 27 mars 1869 gifte sig drängen Fins Carl Larsson i Stutt fjierding med pigan Sol Karin Nilsdotter i Westbygge, båda i Venjan socken. Som nygifta låg de om kvällarna och småpratade och undrade hur deras liv tillsammans skulle bli och redan två månader efter bröllopet, i maj månad så påbörjade de resan som skulle ta de till Amerika med förhoppningar om ett lyckligt liv tillsammans, med drömmar om bättre förutsättningar än vad den lilla socknen Venjan i Dalarna skulle kunna gett. Hur det gick för Carl och Karin i det nya landet vet jag inte, men ganska exakt 125 år senare slog deras sondotters dotterdotter Kirsten Dunst igenom i filmen En vampyrs bekännelse 1994. Kirsten är dock kanske mest känd för sin roll Mary Jane Watson i storfilmerna om Spider-Man. Undrar om Carl och Karin kunde ha drömt om att en av deras ättlingar en dag skulle bli världskänd när de lämnade missväxten, svälten och fattigdomen i Sverige, och samtidigt, vad har Kirsten i sin tur ärvt för klokhet av dessa två svenskar som hade modet att emigrera och drömma om något bättre?

Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar