Hitta okänd moder

Detta inlägg vänder sig till dig som börjar närma dig slutet av husförhörs-längderna, när man börjar komma ner till 1700-talets mitt och bakåt i tiden på sin släkthistoria.

De flesta av oss har någongång i släktträdet stött på en okänd fader, och beroende på när i tiden kan det vara varierande svårt att lösa den gåtan. Men när vi kommer tillbaka till första hälften av 1700-talet och tidigare, så stöter vi på ett nytt fenomen, nämligen okänd moder. Hur löser man det, när modern inte står angiven i födelseboken, och det kanske saknas husförhörslängder?

Anledningen till att modern inte angavs i de tidiga födelseböckerna under 1600- och början på 1700-talet var helt enkelt för att hon närvarade inte vid dopet. Detta för hon ansågs vara oren efter förlossningen. Välkommen tillbaka till kyrkan blev hon först efter kyrktagningen, en ceremoni som hölls 40-60 dagar efter barnets födelse. Det gör att man får vara lite mer kreativ för att hitta namnet på barnets mor.

Vigsel- och dödböcker

Finns det vigsel- och dödböcker för tiden, så är de det första steget att använda för att hitta modern. Vi kikar på ett exempel:

Nils Börjesson, född omkring 1702, död 13 mars 1769 i Vimmerby fick 10 barn under åren 1731-1764. I födelsenotiserna är endast modern för de fem sista barnen angiven; Beata Månsdotter. Som ny släktforskare kan man ibland vara lite snabb och anta att hon även är mor till de övriga fem, men är det verkligen så?

Nils                1731-08-06
Bengt            1735-08-10
Anna             1739-01-21
Börge            1742-07-24
Britta             1743-07-24
Carin             1745-12-22
Karin              1749-09-17
Måns             1752-02-24
Sara              1759-09-15
Pehr              1764-03-09

Vigsellängden brukar innehålla relativt få brudpar varje år och går snabbt att läsa igenom, så jag brukar börja leta något eller några år före första barnets födelse, i detta fall Nils född 1731. Att fadern var gift då vet vi ju eftersom sonen Nils inte är angiven som oäkta.

Mycket riktigt, den 15 oktober 1727 gifter sig Nils med Karin Börgesdotter, båda då boende i Bygget i Vimmerby. Nästa uppgift är att se när Karin dog, fram till det så var ju hon mor till de barn som föddes. I dödboken hittar vi henne den 9 augusti 1741; ”Nils Börgessons hustru i Gryssebo Karin Börgesdotter, 36 år.” Då vet vi att Karin föddes omkring 1705. Söker man lite i födelseboken så hittar vi Karin född 17 april 1707 i Bygget, Vimmerby.

Vi vet nu att Karin är mor till de tre första barnen, Nils, Bengt och Anna. Nästa barn är Börge född 1742. Så när gifte sig Nils med Beata? Vi letar vidare i vigsellängden, och hittar brudparet den 8 augusti 1742. Så nu vet vi att Beata är mor även till Börge och Britta.

När man arbetar på detta sätt, bör man vara försiktig, fanns det fler Nils Börgesson i samma församling som också fick barn under samma period? Här kan mantalslängderna vara till hjälp som skrevs varje år. Glöm inte heller att man som regel förr gifte sig i kvinnans hemförsamling, varför det kan kräva att man söker i närbelägna socknars vigselböcker också.   

Födelseböcker

I vissa födelseböcker där modern saknas i dopnotisen kan det vara lönt att kika runt på andra barn som föddes samma år, Då kanske det står bland dopvittnena exempelvis ”Karl Svenssons hustru Karin Jonsdotter” och därigenom får man namnet på barnets mor.

Domböcker

När man kommer så långt tillbaka i tiden att kyrkböcker kanske saknas helt, så kan man få hjälp av domböckerna. Förr i tiden var man rätt ofta vid tinget, ibland själv anklagad för något brott, kan ha varit så enkelt som svordomar, men mer ofta som vittne.

Den 5 Julij 1651 var Hindrich Fransson uppe i tinget i Vimmerby och berättade att han och hans familj hade blivit överfallen den 16 maj av Knut Hammarskölds tjänare Jacob Jacobsson. När Hindrich beropade sina vittnen står det; ”Åbiörn Nilssons hustru Karin Nilsdotter, Lars Gisslessons hustru Karin Arfwesdotter, Peer Jönssons hustru Sara Esbiörnsdotter.” Här får vi alltså namn på tre stycken hustrur på en och samma gång.


Från Arkiv Digital; Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Kalmar län (H)
EVIIBAA:6529a (1614-1664) Bild 2030 (AID: v222252.b2030)

Så har du barn som föds under säg en 20-årsperiod, börja läsa domböckerna för just den perioden. Många gånger beskrivs även andra släktförhållanden, för det var viktigt att beskriva relationen mellan de olika inblandade personerna om de var släkt.

Många tycker att just domböckerna är svåra att komma igång med, de är tjocka och det är mycket text att läsa. Men samtidigt kanske det ibland är det enda sättet att komma vidare på 1600-talet. Det finns också flera fördelar med att ge sig i kast med domböckerna, dels är det väldigt bra träning på att läsa äldre skrivstilar, och dessutom kommer du säkert hitta intressanta fall om dina släktingar och vad de har varit med om.

På fotot ovan ser ni Frödinge kyrka som invigdes år 1744.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s