Att få vara kreativ

o-WRITING-A-BOOK-facebook

Att skapa en släktbok – del 2

Efter några år, när du har släktforskat och fått ihop en ansenlig mängd information om din släkt, fyllt din dator med inskannade vackra gamla foton och nedtecknat gammelfarbrors barndomsminnen, då kan det vara dags att bli kreativ – skapa sin egen släktbok. En släktbok är en utmärkt idé att paketera sin släktforskning i en attraktiv förpackning som möjliggör ett bra sätt att dela med sig av sin släktforskning till andra. Förhoppningsvis har du inte tjatat ihjäl närmaste släkten om din släktforskning under de gångna åren och kan ge bort släktboken som en uppskattad julklapp eller present. För mig är också släktboken slutresultatet av min släktforskning. Inte det definitiva slutet kanske, för man kan alltid ge ut en reviderad utgåva 2, 3 och 4… men det är ett naturligt steg i vilken forskning som helst – att få ordning på alla uppgifter på ett enhetligt sätt, även om resan dit – själva forskningen är det spännande.

Under hela tiden du har forskat så har du varit bunden, du har varit tvungen och tyda vad en präst skrivit för hundratals år sedan, och om du använt ett släktforskarprogram har du varit tvungen att stå ut med dess begränsningar – nu är det din tur och vara kreativ. Det är det som är det roliga – det finns inga regler när du skapar en släktbok, inga krav på hur den ska se ut, vare sig till innehåll eller layout. Därför finns det inte heller någon som kan säga hur du ska göra, det finns inga rätt eller fel.  Det jag tänkte göra, då jag precis påbörjar arbetet med min släktbok är att dela med mig av mina tankar och funderingar och kanske kan jag ge dig lite tips på vägen.

Till och börja med, så som jag ser det, finns det tre huvudkategorier av släktböcker, lite förenklat faktaboken, den skönlitterära boken samt fotoboken. Faktaboken är full av all data (eller den del av data) som du har valt att dela med dig av, den blir mer som ett uppslagsverk. I den skönlitterära boken så har du valt ut några av dina favoritfoton och personer, och berättar detaljerat om de intressantaste och mest gripande livsödena som du stött på i din släkt. I fotoboken är det fotona som är det dominerande, texten är mer sparsam, kortfattad och koncis. Vilken väg du väljer att gå av dessa tre, eller kanske ett mellanting av två av dem, så är det bra att du funderar på hur du vill lägga upp din bok innan du gör påbörjar arbetet, för att undvika att komma till insikt senare och behöva göra om en massa arbete. Det jag har valt är den första, faktaboken, men med skönlitterära inslag. Det i sig ger utmaningen, att när tonvikten ligger på mycket fakta, ändå lyckas hålla kvar läsarens intresse från pärm till pärm.

Nästa steg kan anses vara banalt, men det är att välja storlek på din släktbok. Ska den vara liten eller stor till formatet? Skriver du en skönlitterär släktbok kan det vara bra att ha ett mindre format typ pocket som är lätt att hålla i och ta med sig, medan ett större format passar bättre om fokus ligger på dina fina släktfoton. Själv kommer jag använda formatet 17×22 cm, förhoppningsvis kommer formatet passa bra med det jag tänker göra. Väljer du ett något större format kan du också fundera på om du ska ha en eller flera kolumner i din bok. Personligen kommer jag ha en blandning, dels för att det bryter av, dels för att två kolumner på en sida gör faktaspäckad text lättare att läsa.

Vilket företag ska få trycka din bok? Det kan vara bra att sondera terrängen redan från början. Ska du skapa en bok som innehåller mycket text så passar ett boktryckeri som www.bod.se bättre, och om du ska skapa en fotobok så passar en fotofirma bättre. Det finns många aktörer på marknaden, ta några timmar på dig och läs på vad de har att erbjuda, och jämför priser. En viktig faktor är också hur liten upplaga som du kan beställa. Alla företag har inte heller alla format, utan de har som regel ett antal standardformat på sina böcker.

Sen finns det ytterligare en sak att ta i beaktande, ska du skapa din bok ”offline” i din dator, i Microsoft Word eller exempelvis Adobe InDesign, spara den som en PDF och låta trycka den, eller designa din bok ”online” inloggad på tryckeriets websida? Mitt val är det första, Word och spara som PDF. En släktbok kan ta lång tid att ta fram, vad händer om företaget går i konkurs och din släktbok plötsligt är borta? Måhända är jag lite paranoid, men bättre att ta det säkra före det något mer osäkra. Dessutom, om du gör boken offline så kan du fortsätta ditt viktiga arbete i sommarstugan som saknar bredband eller i skuggan på badstranden när barnen badar.

Val av typsnitt? Spelar det någon roll, är inte innehållet det viktiga? Jo, men typsnittet, eller som det också heter font, spelar mer roll än man kanske först tror. För det första, välj en font som är lätt att läsa, en vacker, snirklig font kan se snygg ut, men gör texten svårläst. Det ska vara lätt för ögat att snabbt glida över orden och ta till sig innehållet. Hur många olika typsnitt ska man använda? Enligt mitt tycke, rätt eller fel, så är en font för lite, fyra för mycket. Mitt förslag är att använda en font till rubriker, en font till själva flödestexten, och slutligen om du vill bryta av en tredje font till exempelvis innehålls- och källförteckning, fotnötter etc.

I en fotobok vill du säkert ha ett mer modernt, lite mer mjukt typsnitt, medan man i de två andra böckerna kanske vill ha ett lite mer stilfullt typsnitt. I en fotobok är oftast texten något större också.

På internet finns det många olika websiter där man kan ladda ner olika typsnitt, ta dig tid och kika runt lite tills du hittar några som du gillar. När du har hittat några bra kandidater, skriv ut samma stycke text med respektive typsnitt, och jämför vilket som ser bäst ut och vilket som är lättast att läsa. Tänk på att ett typsnitt kan se något annorlunda ut utskrivet på papper mot på skärmen. Till flödestexten har jag valt ett typsnitt som heter Palatino Linotype det tycker jag är snyggt, lättläst, men har även en tredje fördel, det ger förhållandevis tät text, vilket gör att man får rum med fler ord per rad. En klassiker bland skönlitterära böcker är Bembo. Till rubriker har jag valt Albertus MT Lt, även det en förhållandevis tät font, och som gör sig bra både som gemener och som versaler.

Ett litet tips gällande rubriker. Stryk aldrig under rubriker, och använd inte heller kolon  i rubriker, det ger ett oproffsigt intryck och är inte snyggt. Jag anser inte heller att man ska stryka under ord i flödestext. Vill du betona ord i en text, så använd antingen kursiv eller fet stil. Att stryka under text/rubriker är ett arv från tiden då man använde skrivmaskiner då man inte hade något annat val. Hur stor är förresten försäljningen av tippex idag?

Layouten är en viktig del av helheten för att få din bok att se så bra ut som möjligt. Varför inte kika i andra böcker, kanske hittar du någon som du kan låna idéer ifrån. Tänk brett – kika i gamla uppslagsverk eller varför inte biblar, man la ner väldigt mycket tid förr på att göra en vacker layout. Är du ute efter att skapa en modern fotobok, varför inte bläddra i tidskrifter eller andra fotoböcker och få idéer därifrån. Tänk också på att inte klämma in för mycket på varje sida, en luftig layout ger ett mer exklusivt utseende.

Då kommer vi in på själva innehållet. Hur du författar din bok är upp till dig, och en reflektion av hur duktig du är på att leka med ord. Hur som, så är det din personliga förmåga som kommer sätta prägel på den text du skriver, och det är det som kommer göra din bok unik, och därför uppskattas än mer av dina släktingar. Tänk dig om hundra år, då kommer dina efterlevande att sitta och läsa din bok, och njuta av de formuleringar som du har gjort och de tankar du haft. Vi gläds åt enstaka personliga brev som finns kvar från förr, du kommer lämna efter dig en hel bok! Det är här i en del av utmaningen ligger, att hålla en jämn kvalité på din text och ditt berättande. Om du tar med text från andra böcker, så som uppslagsverk etc., så skriv alltid om texten med dina egna ord, kopiera aldrig in text rakt av, och gör du det i undantagsfall, så glöm inte citattecken ( ” ). Du ska aldrig förvanska fakta – men alltid berätta om det på ditt sätt.

Det du ska trycka och dela med dig av till andra – var alltid noga med att ange källreferens. Det är inte alltid självklart att andra vet vart du har hittat dina fakta, och det underlättar självklart även för dig själv när du vill gå tillbaka till källan för att kontrollera dina fakta eller vidareutveckla din text. Källförteckningen inom släktforskning brukar bli omfattande, jag brukar få i snitt omkring 50-70 källreferenser per familj, och det tar utrymme. Normalt är att källreferenser trycks sist i en bok, här skulle jag nog rekommendera att skicka med en DVD-skiva innehållande en PDF med källförteckningen för att spara värdefulla sidor i boken. På den DVD-skivan kan du med fördel också skicka med alla foton i högupplösning, inskannade dokument så som brev, skolbetyg etc., och slutligen varför inte skicka med hela boken också för den som vill läsa den digitalt.

En eller flera böcker? Ska man ta med hela sin släktforskning, utgå ifrån sin äldsta anfader, eller följa en viss familjegren? Möjligheterna är många, och det kan vara bra att dela upp släktboken i ett band av böcker. Personligen kommer jag troligen göra fyra stycken, den första kommer handla om min närmaste familj och släkt, ännu levande personer som man kanske inte vill dela ut till alla andra. Bara de första femtio sidorna av denna bok innehåller mina barndomsminnen, från det första vid 4 års ålder till det att jag blev vuxen och fick barn. Det är mer ett arv till min dotter och hennes framtida barn, än något som en gammelfaster behöver få ta del av. Bok två kommer innehålla min fars släkt, och bok tre min mors släkt. Troligen kommer jag också göra en fotobok i samma format (17×22) med beskrivande text vem som är på fotona, vart de är tagna (med gps-koordinater) etc. Jag har precis påbörjat den första, vilket egentligen är den tredje, den om min mors släkt, och jag hoppas att den kommer vara klar framåt hösten, det kommer ta tid eftersom jag även går igenom alla fakta och kompletterar det jag missat och rättar det jag gjort fel. Fördelen med att göra flera böcker än bara en enda riktigt tjock, är att du får uppleva glädjen att få hem och bläddra i en egenproducerad bok mer än en gång.

Glöm inte, innan du skickar boken för tryckning infoga att ett förord där du berättar varför du släktforskar, vad du har lärt dig och vad din tanke med boken är, och om det hänt något roligt under tiden som du skapat boken. Det är också ett bra tillfälle skriva hur mycket du älskar de närmaste genom att skriva en kärleksfull dedikation.

Tänk också på, att om du väntar med att ge ut din släktbok tills du har forskat klart, så kommer det aldrig bli någon bok, för färdig blir man aldrig med släktforskning. Bättre är då att ge ut en utgåva två av sin bok efter några år, med allt nytt som du hittat.

Som sagt var, det finns inget rätt eller fel då du ska skapa din släktbok, det jag skrivit i detta inlägg är mina egna små tips och funderingar. Men jag kan lova, du kommer ha riktigt roligt när du skapar din bok, låt verkligen fantasin flöda, gör olika versioner av samma sidor och jämför vilken som blir bäst, och framför allt känna glädje och stolthet när du till slut står där och håller den färdiga, trycka boken i din hand.

Advertisements
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Att få vara kreativ

  1. finafamiljen skriver:

    Hej! Trevlig blogg du har! Och många kloka tankar! Tänker mig också en, eller snarare flera, släktböcker med tiden och det var intressant att läsa hur du tänkt dela upp det hela. Jag har dock inte släktforskat så länge ännu, så några år till får det nog ändå dröja innan jag sätter igång med det. Själv funderar jag då på att använda Blurb, eftersom man där enkelt kan kombinera bilder och text på olika sätt. Har också förstått att man där kan lägga ut boken till försäljning, så att släktingar själva kan beställa boken och man inte behöver ligga ute med några pengar. Nåja, ännu så länge får min blogg vara utloppet för den kreativa processen!

    Liked by 1 person

  2. Suzanne Eriksson skriver:

    Tack Daniel för att du vill dela med dig av dina erfarenheter och tankar om hur jag kan vara kreativ i min släktforskning. Så trevligt att läsa det du skriver!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s