Kriminella släktingar

annaelisabeth

Levde man sitt liv som en god människa, en gudfruktig troende och helt enkelt skötte sitt så lämnade man inte heller alla gånger så många spår efter sig i de historiska källorna. Om man där emot hamnade bland de kriminellas skara, väldigt ofta tack vare stor fattigdom så lämnade man däremot efter sig en hel del information till oss släktforskare. I detta inlägg tänkte jag gå igenom några av de källor som finns att tillgå.

Låt mig börja med att berätta om mannen Fredric Reinhold som inte bara blev dömd en gång utan många gånger under sitt liv. Reinhold föddes den 25 maj 1858 i Kohagsbyggningen under Adelsnäs ägor i Åtvid socken (Linköpings län). Han var son till slöjdarbetaren Petter Hansson och Johanna Tingström, och hade sju äldre syskon. När Fredric bara var ett år gammal så dog hans mor Johanna av slag endast 40 år gammal. Fadern, som varit gift tidigare, gifte om sig 1860 i sitt tredje äktenskap.  Men inte heller fadern fick Fredric behålla i livet speciellt länge. Vintern 1868 sjuknar Petter in i lunginflammation som är så allvarlig att han avlider den 26 februari. Fredric är då nio år gammal och kom att uppfostras av sin styvmor, Lena Stina Jonsdotter. När Fredric är 18 år gammal är han redo att pröva lyckan på egen hand.  Efter en kort drängtjänst i Andersgården blir han dräng i Östantorp, och här får han betyg för att börja arbeta vid järnvägen, men av det blir inget av med det då han är sjuk efter ett hugg i ena foten. 1878 flyttar han till Nyholm, men här vantrivs han så mycket så han rymmer från sin husbonde, och må hända är det nu hans kriminella bana börjar.

Dagstidningar

Vi går några år framåt i tiden, den 11 mars 1885 publicerar tidningen Dagens Nyheter följande notis:

dagens-nyheter-1885-03-11

Tack vare dagstidningen får vi i den korta texten en väl beskrivande skildring hur Fredrik levt senaste tiden. Dagstidningar är en källa för mycket information, inte bara brottslighet. Kungliga biblioteket har ett pågående projekt där redan en stor mängd tidningar har digitaliserats. Dock är det endast tidningar fram till och med 1900-01-01 som är tillgängliga via internet, nyare tidningar måste man läsa på plats i Stockholm. Detta är naturligtvis tråkigt för alla släkt- och historieforskare som inte bor i huvudstaden. Tjänsten är gratis, och du hittar den här:

http://tidningar.kb.se/

Projektet är egentligen inte nytt, på länken nedan finns den äldre varianten för att söka i dagstidningar, även den publicerad av kungliga biblioteket:

http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/

Både Fredric och Hulda sätts i förvar i Kisa häkte. Men det går inte många dagar innan det publiceras ännu en notis om paret den 18 mars (Dagens nyheter). Fredric hade nämligen  lyckats rymma:

dagens-nyheter1885-03-18

Hur har jag då stött på denna Fredric? Flickan Hulda som var hans fästmö och medbrottsling är syster till min farfars farmor, Sofia Jonsdotter. Deras far Jonas Eriksson var även han fängslad vid ett antal tillfällen.

Husförhörslängden

Går vi in i husförhörslängden för Horn socken 1877-81 och letar upp Gatstugan där Hulda var född och växt upp, så ser vi bland annat följande anteckning om hennes far:

jonasdomd

”Dömd vid Kinda häradsrätt den 15/1 1879 för 1 resan stöld med inbrott till straffarbete i 2 år 6 månader samt till förlust af medborgerligt förtroende under 4 år.”

Det är som regel i husförhörslängden vi släktforskare upptäcker att någon av våra släktingar har utfört någon brottslig handling. År 1811 genomfördes en lagförändring som gjorde att brottet skulle antecknas i kyrkboken så att prästen hade kännedom om detta då ett frejdebetyg skulle skrivas. Innan 1800-talets början antecknades därför enligt min erfarenhet så gott som aldrig brott i husförhörslängderna, och då får man aktivt leta själv efter möjliga fall. Ett bra tips är att använda sig av fånglistorna som finns digitaliserade av Arkiv Digital för åren 1750-1825. Sök på Justitiekanslern så hittar du dessa. Nackdelen är naturligtvis att om man inte hann sitta i slottshäktet i väntan på rannsakning, så finns man inte heller med i dessa listor. Det kan vara så att man satt i det lokala stadshäktet istället. Fånglistorna är skrivna månadsvis, och anger namn på personen, brottet den är anklagad för, och vilka rannsakningar denne har varit på. Varje person kan alltså förekomma på flera platser i fånglistorna till dess den blev frikänd eller avstraffad.

Innan 1864 års strafflag var det dock svårt att säga om ett brott medförde förlust av medborgerligt förtroende, så kallad vanfrejd. Men om man blev dömd till straffarbete efter 1864 så blev man också av med sitt medborgerliga förtroende. Det innebar i praktiken att man blev av med sitt ämbete, tjänst eller annan allmän befattning om man hade någon sådan. Man kunde inte heller under tiden vittna vid rättegång, gå i ed eller rösta, och man fick inte heller gifta sig.

Dessa små anteckningar kunde sedan följa personen under många år i de efterföljande husförhörslängderna, även efter att personen avtjänat sitt straff och återfått sitt medborgerliga förtroende.

Dombok och polisprotokoll

När man hittat en anteckning av brott i husförhörslängden är nästa steg att läsa domboken. Den förvaras hos respektive lands- och stadsarkiv. Arkiv Digital har digitaliserat äldre tiders domböcker från 1600-talets början fram till mitten på 1700-talet. Därefter kan man mot en förmånlig kostnad på beställa fotografering av önskad volym, och då omfattar det hela boken som dessutom blir tillgänglig för alla som har abonnemang hos Arkiv Digital. I domboken kan man sedan läsa i detalj om brottet och hur detta har gått till. Hos lands- och stadsarkiven förvaras även protokoll från polisförhör.

Både i dombok och polisförhör kan man ibland få reda på personliga saker om den häktade. 1918 stal min morfar i sin ungdom en cykel och en plånbok, och fick tre månaders fängelse för detta. I polisens protokoll berättade han följande om sig själv: ”att han kan läsa och skriva samt år 1912 blivit konfirmerad; att han vistades i föräldrahemmet tills han var 14 år; att han sedan kom i skomakarlära hos Albin Andersson i Åkroken, Frödinge, och var där 6 månader; att han därefter lika länge varit som jordbruksarbetare hos Leonard Hallberg i Svartingstorp och sedan i 7 månader hos Nils August i Bruntebäck; att han därpå tjänade i 1½ år hos Oskar Svensson i Frödinge, att han därefter först arbetat 14 dagar å Grantorpets tändsticksfabrik och sedan tjänat dräng hos åkare Edström i Västervik 4 eller 5 månader; att han så tagit värvning och tjänat vid Smålands husarer i Eksjö 2 år och 3 månader; att han på grund av sjukdom erhållit avsked därifrån i februari i år; att han sedan tog tjänst å skjutsstationen i Vimmerby en månad, innan han antog den sist innehavda platsen i Ulriksborg; samt han senast varit kyrkskriven i Eksjö och hittills aldrig varit tilltalad för brott.” En del av dessa uppgifter var helt nya för mig.

Fängelsets kyrkböcker

Vi återvänder till Jonas Magnus, Huldas far. Han förpassas till kronohäktet i Linköping. I fängelset fördes kyrkoböcker över fångarna, och Jonas återfinner vi i på sida 274 i volymen för 1874-79. Dessa böcker fördes i kronologisk ordning allteftersom personerna kom till fängelset. Varje fånge fick sitt eget nummer, Jonas blev nr 28.

jonaslinkoping

I boken kan man bland annat se födelseår och ort, uppgift om föräldrarna, och uppfostran, civilstatus, vad personen är straffad för, läs- och kristendomskunskap, nattvardsgång, och när personen slutligen frigavs. För Jonas kan vi läsa att han uppfostrats i föräldrahemmet och att han inte hade gått i skola men kunde både läsa och skriva ändå, vilken han med andra ord hade lärt sig hemma. Däremot så får man rätt snart insikten om man studerar dessa volymer att det var långt ifrån alla som kunde läsa – trots att den allmänna folkskolan infördes 1842.

Tiden i Linköping blir kort, Jonas förpassas vidare till straffängelset i Malmö den 30 januari där han fick avtjäna sitt straff.

Fotografier

På 1870-talet började man att fotografera fångarna då de frigavs, för att de lättare skulle kunna identifieras om de fortsatte på brottets bana. Hos Arkiv Digital finns dessa digitaliserade för åren 1876-1910, hos SVAR några år till fram till 1925. Sök på Kriminalpolisen i Malmö hos Arkiv Digital. Hos både AD och SVAR finns sökbart register över vilka fångar som finns med, för att söka hos Arkiv Digital går du in på följande länk:

https://www.arkivdigital.se/register/frigivna

I detta dokument är naturligtvis det värdefullaste för oss släktforskare fotografiet. Att få se hur vår släkting såg ut, om vi inte tidigare haft något fotografi på denne är alltid riktigt roligt. Så låt mig presentera Jonas:

jonas

Förutom fotot kan vi i dokumentet läsa att han efter första resan stöld med inbrott blev frigiven från straffängelset i Malmö den 24 juni 1881. Förutom när han dömdes och till vad, så står även vart han förpassades efter frigivningen, vilket var hem till Horn. Att han hade ”beloppet af egna medel och besparad arbetsförtjenst vid frigifningen: 80 kr 99 öre.” Förutom fotot beskrivs även hans utseende i text; han hade mörkt hår och skägg, blå ögon, rak näsa och ordinär mun. Hans hy var blek, och han var 5,6 fot lång samt av ordinär kroppsbyggnad. Jonas var dessutom något lomhörd.

Det verkar inte som om alla fångar fotograferades dock. Återvänder vi till Fredric så fick han faktiskt stå inför kameran två gånger. Här är fotot från 1889:

fredrik

Men hur gick det sedan för hästtjuvarna Fredric och Hulda? Förhållandet avslutades efter att de blivit dömda. Fredric fortsatte på brottets bana. Den 11 maj 1905 dömdes han för sjunde resan stöld i Linköpings häradsrätt, och fick då 6 månaders straffarbete. När Fredric är 59 år gammal gifte han sig den 30 oktober 1917 med den 26 år yngre Hilma Sofia Blom med vilken han fick tre barn. Fredric dör den 10 oktober 1925 då 67 år gammal.

Hulda som blev frisläppt den 15 februari 1887 blev intagen på hemmet för frigivna kvinnor i Stockholm, inneboende på Högbergsgatan 39A. Hon återvände aldrig till Horn där hon var född, utan blev kvar i Stockholm. Hulda lever under tio års tid i ett förhållande med svarvaren Johan Fredriksson, men det äktenskapet upplöstes den 8 maj 1906 och resulterade inte i några barn. Den 18 augusti 1907 gifter sig Hulda med Nils Hamrén och de lever tillsammans fram till Huldas död den 22 maj 1921. Det finns brev bevarade från Hulda till sin syster Sofia (min farfars farmor), och även om Hulda blev kvar i Stockholm hela livet, så glömde hon aldrig de där hemma, och mellan raderna kan man ana att hon stundom längtade tillbaka till sin hembygd…

Andra källor

Fotografier i Stockholm

Det finns flera andra intressanta källor för den som söker sina kriminella anor. Nu i höstas publicerade Stockholms stadsarkiv ett nytt register med över 10.000 polisbilder på brottslingar under åren 1869-1920 framtaget av Karin Gustafsson. Tyvärr är detta endast på personer som begått brott i Stockholm, men även födelseort är sökbart, kanske har du tur ändå att hitta något. Här är länken till detta register:

http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Databas/stockholmspolisens-spaningsfotografier-1869-1920/Sok

Hos Arkiv Digital finns fler fotografier; Sök exempelvis på Kriminalvårdsanstalten i Malmö så har du fotografirulla för åren 1909-1924.

Lösaktiga och prostituerade kvinnor

Sök på Kriminalpolisen i Malmö hos Arkiv Digital så hittar du liggare över lösaktiga och prostituerade kvinnor för åren 1874-1902. Här finns information om bostad, utseende, födelse- och familjebild, förutvarande sysselsättning och levnadsomständigheter.

Indexerade register

Det finns indexerade register av fångrullor hos Linköpings universitet för Linköpings kronohäkte 1806-1892, Norrköpings fångvårdsanstalt 1826-1886 samt Norrköpings spinnhus 1814-1920. Dessa register är gratis att söka i, och du hittar dom på följande adress:

http://www.ep.liu.se/databases/fangrullar/default.sv.aspx

Polisunderrättelser

Från och med år 1878 publicerade polisen ett informationsblad kallat Polisunderrättelser i vilken det fanns information om lösdrivare, efterlysta och även frigivna personer samt begångna stölder. Detta skickades ut som brev till landets polismyndigheter, häkten, domstolar och fängelser. Dessa har digitaliserats till sökbara PDF:er, och finns att köpa här:

http://www.obdr.se/index.html

polis

Det finns dessutom en Facebook-grupp (Polisunderrättelser 1878-1945) startad av Eva Skog där man kan ställa frågor till de som har skivorna.

Avslutningsvis…

Flickan på fotot överst i inlägget är Anna Elisabeth Andersson, född den 1 juni 1877 i Östra Ryd (AB). Hon varnades 1893, 1896, 1898 och 1901 för lösdriveri i Stockholm. Varningen utfärdades av föreståndaren för Besiktningsbyrån. På denna tid var det lagligt med prostitution, men staten ville hålla uppsikt och verka för att hindra spridning av könssjukdomar. De prostituerade undersöktes regelbundet av läkare vid en så kallad besiktningsbyrå/prostitutionsbyrå. Detta system fanns i Sverige 1859-1918. Men det var alltså lösdriveri som Anna Elisabeth blev anmäld för, det vill säga hon hade inget fast arbete. Det tragiska är att på fotot då hon anmäldes första gången är hon bara 16 år gammal. Anna var femte barnet till arrendator Carl Erik Andersson och Anna Brita Carlsdotter i Carlsudd under Borgesunds Rote.

Källförteckning

Åtvid CI:9 (1849-1861) Bild 124 / sid 237 (AID: v42529.b124.s237)
Åtvid AI:25 (1857-1862) Bild 232 / sid 221 (AID: v26782.b232.s221)
Åtvid FI:2 (1855-1861) Bild 36 / sid 65 (AID: v42546.b36.s65)
Åtvid FI:3 (1861-1869) Bild 105 / sid 95 (AID: v42547.b105.s95)
Åtvid AI:36 (1876-1881) Bild 75 / sid 60 (AID: v26793.b75.s60)
Åtvid AI:36 (1876-1881) Bild 15 / sid 8 (AID: v26793.b15.s8)
Åtvid AI:36 (1876-1881) Bild 141 / sid 126 (AID: v26793.b141.s126)
Horn AI:7 (1877-1881) Bild 329 / sid 313 (AID: v25972.b329.s313)
Kronohäktet i Linköping vol:220 (1874-1879) Bild 2770 / sid 274 (AID: v222581.b2770.s274)
Kriminalpolisen i Malmö FIa:12b (1889-1889) Bild 153 / sid 145 (AID: v136508.b153.s145)
Östra Ryd C:6 (1861-1889) Bild 1130 (AID: v95035.b1130)
Advertisements
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s