Skolreformen 1919 – 100 år av frihet

Känner du till att det är i år 100 år sedan vi fick vår första undervisningsplan för folkskolan i Sverige? Skolreformen, UPL 1919 kallad, innebar att vi fick två nya ämnen i skolan, Hembygdskunskap och medborgarkunskap (senare kallad samhällskunskap). Från och med detta år samordnades dessutom små- och folkskolan helt. Förändringens vind omsvepte våra svenska skolor, bara några år tidigare, 1906 hade stavningsreformen genomdrivits, förvisso under stort motstånd, men ändå.

Katekes1

I och med UPL 1919 avskaffades dessutom katekesen in kristendomskunskapen. Detta glädje säkert mången skolelev, då tanken var att man inte längre skulle behöva lära sig så mycket utantill. UPL 1919 anses vara en milstolpe i svensk skolhistoria, då modernare idéer om hur undervisningen skulle ske genom förändrad pedagogik. Aktivt kristna har sagt med underförstådd besvikelse att i och med att Katekesen togs bort ur den svenska skolundervisningen, och även ur den svenska kyrkans konfirmationsundervisning har det lett till att en stor del av ”Sveriges kristenhet blivit dogmatiskt ryggradslös och svenska folket generellt okunnigt om kristendomens elementa”.

Det var den sista delen av meningen, det inom citattecknen som fick mig att börja fundera. Att katekesen plockades bort var ett led i en lång, pågående process. Det svenska folket var trötta på kyrkans överhet, man valde att diskutera Gud och sin tro i egna små bönemöten utan prästens närvaro. Detta uppskattades naturligtvis inte, och i en förordning daterad den 12 januari 1726, det så kallade konventikelplakatet, blev detta kriminellt och kunde i värsta fall leda till landsförvisning. Men folket gav sig inte, och det ledde till att frikyrkor blev allt mer vanligt under framför allt andra delen av 1800-talet, dessutom började baptismen sprida sig i Sverige under det århundradet.

Då jag har en dotter som nu går i gymnasiet så har jag de senaste åren tagit del av hennes läxläsningar och pluggande inför de många proven. Det jag blivit så förvånad över vad gäller religionskunskap i skolan är att vår svenska tro, den evangelisk-lutherska läran får så pass liten del av kakan. Det finns säkert lärare med aktuell lärarplan som kan motbevisa mig, men min personliga uppfattning är att det läggs väldigt mycket religionstimmar på andra religioner som Islam, Buddhism, Hinduism etc., detta trots att Kristendomen världen över är den religion som har klart flest anhängare, runt 2,1 miljarder människor anser sig vara kristna idag, och den religion vi haft i Sverige under de senaste 900 åren. Självklart ska man läsa om andra religioner och därigenom få en förståelse för andras tro…

…MEN, det är nu släktforskaren vaknar i mig. Vad är det en del säger, För att veta vem du är måste du känna din historia. För att veta vilka vi med svenska förfäder är, måste vi känna vår svenska historia. Efter att aktivt ha släktforskat i drygt 15 år nu, och under de senaste fyra åren alltmer börjat intressera mig för min lokala historia, vad som har hänt här i norra delen av Småland, i Sevede härad och inte minst Vimmerby stad där jag idag bor och lever, så har jag fått allt mer kunskap om vilka livsvillkor mina förfäder hade, och hur mycket den svenska kyrkan påverkade deras liv.

Förr i tiden var det inte bara staten och då ytterst kungen som hade makt över människornas liv, utan även kyrkan. Ofta fick man vid brott böta både till staten och kyrkan, och det var i kyrkan man fick stå på pliktpallen och skämmas inför hela församlingens fördömande blickar, eller ännu värre, sitta i stupstocken på kyrkbacken.

När jag gick i skolan var prästen den som stod i kyrkan på skolavslutningen och pratade en stund om Gud och det kommande sommarlovet. Men för mina förfäder var prästen en maktfaktor, och då framför allt de präster i socknarna ute på landet. Här sågs prästen som en myndighetsperson, likställd med länsman. Det var prästen som varje söndag stod och mässade om vad som var rätt och fel. Prästen kunde vägra att skriva ut lysningsbevis till ett par om han själv ansåg att de inte skulle gifta sig. 

Men det är framför allt när jag i allt större grad börjat studera domböckerna, där våra förfäders liv och livsvillkor verkligen framträder, som jag börjat inse hur mycket kyrkan och dess makt påverkade människorna förr i tiden. Att man kunde bli avrättad för att man hade varit otrogen och haft sex utanför äktenskapet. Här ett exempel från Sevede härad 1632:

Katekes2

Under 1600- och 1700-talen är det allra vanligaste förekommande brottet otrohet mot äktenskapet, att man hade sex innan vigsel eller efter vigsel fast med annan person. Många är även de förtvivlade mödrar som gripits av panik och dödat sina nyfödda barn i hopp om att lyckats ha dolt sitt havandeskap och komma undan med barnamordet. Men förr var församlingarna små, alla hade koll på alla, och rykten färdades lika snabbt som Krösa-Majas krumma ben bar i böckerna om Emil i Lönneberga. Det allra vanligaste brottet bland kvinnor som som straffades med döden förr var just barnamord.

Vi får inte heller glömma kyrkans rädsla för att folk skulle försaka den kristna tron, eller att kvinnor skulle få för mycket makt. Vi får i skolan förvisso läsa om häxprocesserna som var kyrkans påfund, hur de dödade över 30.000 personer i Europa från 1400- till 1600-talet, de allra flesta av dessa var kvinnor. Här i Sverige nådde det sin kulmen under åren 1668-1676. Totalt avrättades runt 300 personer i vårt land under häxprocessen. Men domböckerna är fulla av exempel även före och framför allt efter dessa år, där folk misstänktes ha gått bakom kyrkans rygg och som hedningar utövat förbjuden magi.

Den sista avrättningen i Sverige på grund av häxeri skedde den 15 juni 1704 då den 80-åriga Anna Ersdotter från Lista socken gick sitt hemska öde till mötes, men dömd för häxeri kunde man bli även långt senare. Den 11 mars 1824 dömdes Jon Håkansson i Nytorp för att ha ”brukat signeri och på ett vidskepligt sätt sig förhållit”. För det fick den 70-åriga mannen fyra dagars fängelse på vatten och bröd på Kalmar slott. Vi får inte glömma att dessa kloka gummor och gubbar, som hade lite kunskaper om läkekonst många gånger var de enda man hade att vända sig till förr i tiden, läkarna i Sverige var förr få, och fanns det en var det ofta lång väg dit.  

Det är denna sida av den svenska kristendomens historia, den mörkare sidan, som jag också skulle vilja fick ta mer tid av lektionstimmarna i vår skola, för att vi, och då framför allt de som inte släktforskar eller redan har ett stort historieintresse ska få större förståelse för vår egen historia och våra förfäders liv och förutsättningar.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s