Att skriva sin släkthistoria

Hur ska man göra för att skriva sin släkts historia? Frågan kommer nog upp hos de flesta som har släktforskat under ett antal år och som skulle vilja sätta de mest spännande händelserna från sin släkts historia på pränt i en bok. Men hur kommer man igång? Vad ska man ha med, vad ska man fokusera på, och vad ska man utesluta? I dagens inlägg tänkte jag att ta upp några tips som jag tycker är tänkvärda innan man ger sig i kast med denna utmanande, men samtidigt väldigt roliga uppgift.

Familybook

Innehållet i din släktbok

 1. Alla är inte författare, men alla kan skriva.

Hur var det nu med substantiv och predikat? Att sätta sig med ett ordbehandlings-program och bara börja skriva sin släkts historia kanske låter enkelt, men jag tror att för många kan det vara svårt att komma igång. Men det är helt OK, att vara författare eller för den del journalist och kunna skapa intressanta texter av fakta framfört på ett sätt som gör att folk vill läsa det som skrivits är ett heltidsyrke. Stephen King har en gång sagt; för att bli en bra författare måste man läsa mycket och skriva mycket.

Men jag tycker ändå att man ska försöka bli av med den mentala spärren ”jag kan inte” om man har den. Det du ska skriva är inte en roman, en helt fiktiv historia, utan du ska dela med dig av de spännande livsöden som du har hittat under ditt släktforskande. Att författa texter handlar mycket om att skriva, omformulera och skriva om, ingen skriver perfekt från början, det är en lång process som du ska låta få ta tid. Försök också att skriva personligt, så som du uttrycker dig, och ta gärna med dina egna tankar, värderingar och insikter i boken.

2. Vem är mottagare av din släktbok?

Fundera en stund på vem det är du vill ska läsa din bok – vem som är mottagare av den. Troligen är svaret din familj och dina släktingar, varav de flesta inte är släktforskare. Är det tillräckligt intressanta livsöden kanske det till och med är helt främmande personer som kommer att läsa din bok.

Fundera därför på, vad är det bland alla livsöden som skulle kunna intressera dina framtida läsare? Ska du fokusera på en viss familj? Några generationer, eller tre – fyra väldigt intressanta, olika personer? Försök att planera grovt hur många kapitel din bok ska ha, och vad varje kapitel ska innehålla.

3. Begränsa innehållet i boken

Även om det är släkthistoria som kommer att dokumenteras på sidorna i boken, så se det mer som en skönlitterär bok med dina anfäder i huvudrollerna än en ren faktabok om din släkt. Det allra vanligaste misstaget som görs när en släktbok ska tryckas är att man exporterar ut sin GedCom i något rapportformat och sen försöker skapa en bok utifrån denna. Alla namn, platser och olika datum gör att läsaren ganska snabbt tappar intresset, och missar det spännande du faktiskt vill dela med dig av. 

Det är också långt ifrån säkert att du kan få med allt du vill berätta om i en enda bok, kanske bör du dela upp projektet i flera böcker, för att allt det du faktiskt vill få med ska få plats. 300 sidor tar slut fortare än man tror när man väl sätter fart.

4. Hoppa inte över information

Tänk på att den genomsnittlige läsaren av din släktbok inte är släktforskare. Om du skriver om en borgare i staden på 1700-talet, ta reda på vilka levnadsvillkor denne hade med burskap och skyldigheter/rättigheter mot övriga borgare och skriv om det, eller för den delen din roteknekt med soldattorpet, generalmönstringar och krig. Att det kunde vara en stor ekonomisk skillnad på en bonde och en backstugusittare vet vi släktforskare, men kanske inte alla dina läsare. Det är också genom att beskriva levnadsvillkoren och förhållandena som dina släktingar levde under som ger kött på benen åt dina släkthistorier.

Illustrera

 5. Illustrera din bok

Glöm inte bort att illustrera din bok, fyll den med foton, kartor som visar var dina släktingar levde och övriga bilder som hjälper till att göra dina berättelse mer levande. Vad gäller kartor kan man både använda Google maps och de historiska kartorna hos Lantmäteriet. Glöm inte heller att det är mycket lättare att ta till sig invecklade släktrelationer genom att man tar med ett övergripande släktträd över den gren du håller på att skriva om än att förklara det i textform.

 

Design av din släktbok

6. Enhetlig layout

När du har kommit så långt att du vet vad du vill ha med i boken, men innan du börjar skriva så bör du ta dig tid och fundera på hur layouten i boken ska vara. Det är alltid lättast att ta fram en mall innan man börjar, istället för att sitta och mödosamt göra om 300 sidor när man väl bestämt sig.

Skapa gärna en mall för hur du skriver grundinformationen om en person, födelse, död, yrke etc., så att dessa ser lika ut för alla personer i boken. Det blir mycket lättare för den som läser att ta till sig informationen då.

Vill du ha förslag på hur du kan skapa din layout, så kan du bildgoogla på:

genealogy book layout

7. Använd max 3 olika typsnitt

Ett beslut bör vara vilka typsnitt som du ska använda. Försök att begränsa dig till som mest tre typsnitt för att inte skapa ett rörigt intryck. Jag brukar använda ett till huvudrubriker (Trajan Pro), ett till underrubriker (Sabon) och ett till själva flödestexten (Palatino Linotype). Det finns tusentals med olika typsnitt att ladda ner från internet, så det är bara att söka och ladda ner för att testa. Tänk på att utskriven text på papper kan skilja sig något från text på skärm, så skriv ut samma textstycke med de olika kandidaterna du har av typsnitt för att se vilket du tycker är finast och inte minst mest lättläst. 

8. Vilken storlek ska du ha på boken?

Ett beslut du bör ta tidigt är vilket format du ska ha på din bok. De flesta tryckerier kan idag leverera en rad olika format, från en liten bok upp till A4. Själv använder jag 170 mm bredd och 220 mm höjd på de böcker jag trycker. Storleken på boken kan sen påverka andra layoutbeslut, exempelvis passar inte flera kolumner i en liten bok, medan det kanske är nödvändigt i en stor.

 

Verktyg vid skapande av boken

9. Vilket program ska jag skriva boken i?

En del boktryckerier erbjuder applikationer på sin hemsida i vilka du direkt kan ladda upp dina foton och skriva din text. Dessa har ofta fina layout-mallar man kan använda. Nackdelen är att du på så sätt ”låser fast” din bok hos just den leverantören. Om du skulle komma till insikt att slutresultatet inte var till belåtenhet, så får du kanske göra om hela din bok för att kunna flytta den till en annan boktryckare.

Jag skulle rekommendera dig att använda ett valfritt program DTP- eller ordbehandlingsprogram och sedan bara skapa en PDF-fil som du skickar till tryckeriet.

De som arbetar med trycksaker lite mer professionellt brukar rekommendera Adobes InDesign. En mycket kompetent och trevlig programvara, som dock i längden blir rätt dyr, då man abonnerar på den månadsvis. En gratis motsvarighet är Scribus som är Open Source, bara att ladda ner och börja använda.

Själv arbetar jag i Microsoft Word med fint resultat. Microsoft Office Home hostar runt 1500 kronor, men det är en engångsavgift. Om det är så att du använder Microsoft Office 365 på din arbetsplats, så har du faktiskt möjlighet att installera Office även hemma. En gratis ordbehandlare som du kan ladda ner från internet är OpenOffice.

Släktträd brukar jag bygga med hjälp av Microsoft Visio. Det är ett relativt dyrt men mycket kompetent program. Det finns dock flera gratis flow-chartprogram att ladda ner, förslagsvis yEd Graph Editor, ClickChart eller Dia Diagram Editor.

 

Efterbearbetning av boken

10. När du skrivit klart din bok

Ett väldigt viktigt steg när du har skrivit klart din bok är att korrekturläsa den. Detta är en process som måste få ta sin tid, och är kanske inte det roligaste steget när man ska skapa en bok. Men det är inte heller roligt varken för dig eller för dina läsare att få en hem tryckt bok som är full av stavfel och konstiga meningsbyggnader.

Ett bra råd är att när boken är färdigskriven, lägg undan den någon månad eller två för att få lite distans till din text.

Läs sedan igenom boken en gång, mening för mening, stycke för stycke och se om det är ett bra flöde i texten. Läs gärna texten högt för dig själv, och stressa inte igenom meningarna. Att skriva om meningar, ibland hela stycken hör till vardagen för en författare.

När du gjort detta, läs igenom boken ännu en gång, och jaga denna gång efter stavfel. Självklart ska man använda den inbyggda stavningskontrollen, men den klarar inte av att hitta alla fel. Ibland kan du ha stavat rätt, men använt fel ord.

Har du någon vän eller släkting som kan tänka sig att också korrekturläsa din text så är det guld värt. Men korrekturläs texten själv först i sådana fall, så du får bort de mest uppenbara felen.

Glöm slutligen inte att kontrollera att årtal, namn, platsnamn och övriga siffror, sidnumreringar och innehållsförteckningar stämmer. Se till att samma person har samma stavning i sitt namn på de sidor den förekommer. Att benämnas Pärsson, Persson och Pehrsson i samma text förvillar bara läsaren.

Tack för att du tog dig tid att läsa mitt inlägg. 
Lycka till med din framtida släktbok!

 

Relaterade inlägg:

Designa en släktbok med Microsoft Word
Att bygga släktträd…

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s